Sista dagen av oktober 2012

Hej alla där ute vid datorerna/mobilerna!
Sista dagen på oktober månad idag, är det bara jag, eller har inte den här månaden gått förbi jääätte fort?
 
Tack för alla omtänksamma kommentarer, SMS och samtal från gårdagens incident.
Jag mår mycket bättre idag och har legat på soffan och tittat på film och slocknat lite mellan varven. Jag har väldigt svårt att släppa alla mina "måsten", saker som ska göras här hemma, men jag har insett att jag måste bli bättre på det...
Fast ni vet väl att det kryper i mig när jag vet att jag bord dammsuga eller vika tvätt?
 
Barnen är på förskola och jag hade "behövt" ta mig till Handen C för att handla några grejer. Nicole och Vanessa behöver nån varm krage och vantar samt lite annat. Måste även hämta ut min medicin för livmodertappen som jag beställde igår, nu när den funkat så bra för mig vågar jag inte vara utan dem.
 
Tog några kort på mina sötnosar imorse innan dagis:
 
Vanessa & Nicole satt och diskuterade i köket och bokstavligen tittade på klockan i en kvart tills klockan skulle bli så mycket att dom skulle börja få klä på sig för dagis... (Om man vaknar olagligt tidigt på mornarna så blir väntan lång!)
 
Danilo & Jonathan satt på soffan med sina bananer och tittade på Pippi (Vad annars?)
 
(Check out Jonathans nya kamera-min- CHEEEESE!)
 
 
Förresten, vet ni någon bra sajt med leksaker/kläder där man kan beställa julklappar ifrån??
Brukar ni handla klappar på nätet?
TIPS mottages gärna!
 

Premiär!

Nu håller dom på och juldekorerar på Coop för fullt, och vi hittade även Julmust som fick följa oss hem!

Det var såå gott!!!
Lite julkänslor fick man redan också, men bara för stunden, för när man tittade ut på östegnet så försvann det.
Men det är ju trots allt ett tag till kvar till jul... ;-)

Vad tycker ni om Julmust?


Läskigt!

Usch vilken läskig grej jag med om imorse.
 
Det var dags att lämna barnen på förskolan, regnet öser ner och vi har alla våra regnkläder kvar på dagis....
Barnen får ta på sig bara jackor så byter vi om när vi har kommit fram. Naturligtvis så ska våran petiga lilla Diva- Vanessa klaga över en annan jacka hon ska på sig, för helt plötsligt "kan" hon inte ta på sig den, för att den är ful (?).
Jag fick ändå på henne den efter lite bråk och tog med mig 2 sopsäckar ner som jag skulle kasta när jag lämnat barnen.
 
Framme på förskolan lämnar jag Nicole och Vanessa på "stora avdelningen" och Jonathan och Danilo på den lilla.
Lämningen av grabbarna gick bra idag, inga ledsna miner alls! (<---vågar man tro på framsteg?)
 
Och så ska jag tillbaka hem. Och då börjar det. Jag blir jätte jätte illamående och helt varm med mycket hjärtklappning.
Jag bär med mig 4 par skor och 4 jackor så att jag slipper kånka hem dom sen när jag hämtar barnen.
(En påse att lägga dom i hade vart kanon...)
Jag känner att jag verkligen behöver spy eller så kommer jag att svimma.
 
Och än en gång måste jag säga hur glad jag är att vi flyttat såhär nära till dagis! (ca.30 m)
Nu tänker jag aldrig flytta härifrån, känns det som.
Jag kommer iaf fram till porten och uppför trapporna och sätter mig på mattan utanför våran dörr och slänger in jackor och skor i hallen. Jag vet att jag borde ha gått och lagt mig, men sopsäckarna är nere vid porten och det luktar skit!
Jag måste slänga dom. När jag går med säckarna så känner jag mig ännu värre. Svetten bara rinner, hjärtklappning och yrsel. Känner att jag behöver kräkas. Men jag tänker att jag bara har dålig kondis (?) och att jag måste kämpa mig fram, det här är ju löjligt.
Sopstationen ligger ca 4 portar bort och jag genar en gräsmatta. Slänger soporna och går tillbaka.
Det nästa jag kommer ihåg är att en kvinna med barnvagn har stannat vid vägen och frågar mig hur det gick?
 
Jag sitter då på knäna och händerna på gräset i ösregnet.
Jag måste ha tuppat av.
Jag säger (såklart) "Tack, det gick bra" och tar mig upp och hem och bara spyr galla. Händerna helt svullna och kläderna helt blöta.
 
Jätte jätte läskigt, verkligen! Under såna här dagar är jag speciellt tacksam att barnen är på dagis. Tänk om dom hade varit med mig? Jag tog ett bad och dricka och sen dess har jag bara tagit det lungt.
Och så somnade jag på soffan helt utmattad.
 
Jag har haft sån där känsla många ånger förut, men då har jag kunnat sätta/lägga mig ner när det blivit för jobbigt.
Nu pushade jag på kroppen mer än den kunde hantera, så jag får väl skylla på mig själv bara...?
 
Har ni varit med om något liknande?

Vecka 29 + 1

Ännu en vecka närmare målet!!!
 
Nu är du 29 veckor gången (eller gravid i 30:e veckan, om du föredrar att räkna så).
Nu väger bebisen dryga kilot och är ungefär 39 cm lång från topp till tå. På huvudet växer det hår. Hos pojkar har testiklarna vandrat ner i pungen. Flickors klitoris sticker ut mer än den kommer att göra från de sista veckorna innan födseln, då den göms bakom de inre blygdläpparna.

Bebisens huvud växer och hjärnan utvecklas och växer snabbt.
Nästan alla bebisar reagerar på ljud och ljus vid 30 veckor.

Bebisens näringsbehov blir större under tredje trimestern och du behöver äta mycket protein, C-vitamin, folsyra, järn och kalcium (ca 200 mg går åt varje dag till att bygga upp bebisens skelett), så se till att äta mat som är rik på dessa näringsämnen. Skelettet byggs upp nu, liksom hjärnan, musklerna och lungorna. Ta en titt på vår guide till bra kost för att se till att du får alla de vitaminer och mineraler du och bebisen behöver.

Aptiten ökar, men försök att äta hälsosam mat, snarare än sötsaker och skräpmat.
Se till att du får i dig tillräckligt mycket järn, eftersom bebisen producerar röda blodkroppar. Järn som kosttillskott kan ge dig förstoppning så försök få i dig huvuddelen genom att äta järnrik mat som kött, blodpudding, ärtor, bönor, gröna bladgrönsaker, aprikoser och berikade fullkornsprodukter. På så sätt får du dessutom i dig kostfiber.

Magbild från vecka 29 + 1
 

Mörkare tider <3

Det ÄR mysigt när man går mot mörkare tider, vid 4 börjar det bli mörkt ute, snart blir det ännu tidigare.
Jag älskar att tända en massa ljus överallt här hemma, mysfaktorn blir hög!

Det blåser storm ute nu, tur att Puua skjutsade hem oss efter en "efter dagis fika" hemma hos dem.

Nu sitter Jonathan och Danilo som fastklistrade framför en Pippi film, tjejerna leker. Snart kommer Pappan i familjen hem med McDonalds! Skönt att slippa tänka på vad man ska laga till middag idag.


Nytt till Bebis

Måndag idag och ännu en ny vecka har kikckat igång!
Alla barnen är friska, så dom är i förskolan nu. Jag är hemma och tar det lungt, vilket jag känner verkligen behövs!
Helgen är över men det känns inte alls som att vi haft någon helg. Andres har jobbar hela helgen, så honom har vi inte sett så mycket av...  Jag önskar att jag kunde hjälpa till på något sätt, så han slapp jobba så mycket.
Så vad säger ni, någon som skulle vilja anställa en gravid småbarnsmamma? Och P.S- det är väl OK att jag tar mina 4 småttingar med mig va?  Naturligtvis slåss alla om vem som ska få äran att anställa mig.
Nä, så farligt är det inte, det var bara det att dom var tvugna att bli klara på ett jobb innan dom börjar på nästa, idag.
 
När jag hade fått iväg alla barn till förskolan (thank god att det är så nära!) så kom jag hem och bestämde mig för att ta tag i deras rum. Jag har inte ens rört deras rum på 3 dagar och jag kan lova att det såg ut som att 4 bomber släppts ner i alla rum. Igår fick dom städa, och dom är duktiga på det när dom väl sätter igång, men jag ville göra det ordentligt idag och samtidigt gå igenom alla leksaker. Alla 4 har ju sina egna rum och leksakerna går från rum till rum, dvs. deras saker ligger i alla rum, förutom i det rum där dem ska vara.
Jag tog med mig sopsäcken och började i Jonathans rum och fortsatte sedan vidare. En påse med leksaker kastade jag- trasiga bilar, böcker, barbies och andra trasiga saker, samt de där McDonalds sakerna som ingen leker med som bara ligger och skräpar. Ja, och sen blev det lite annat också som bara ligger och skärpar. Jag tror inte att något kommer att saknas ändå..
 
Jajuste!! Jag gjorde en del fynd i tjejernas rum också!
Jag gick igenom deras dockkläder och hittade Danilo & Jonathans små små babykläder som skulle vara perfekta för våran bebis! Hade helt glömt bort att jag sparade några kläder, just för att dom passar till deras dockor.
Hittade även Nicoles gula Ralf Lauren kofta, en Hello Kitty mössa och en vit body som vart Bessas.
Jag är överlycklig!!!
Dom ska bara tvättas och sen är dom så gott som nya, se här:
 
Få se vad flickorna säger om det... ;-)
 
Igår träffade vi Mummu och Puua ute på lekparken, dom hade med sig min älskade och saknade kamera som syrran hade med sig till Finland, och dom hade med sig 2 paket till våran bebis också.
 
Den översta bilden är det första som Andres och jag har köpt till bebisen i klädesväg, och den understa bilden var presenter från Mummu!
 
 
Nu börjar våran lilla sessa få sig en ordentlig garderob med kläder känner jag.
Jag lägger alla kläder i en kasse i min garderob, jag ser verkligen fram emot den dagen då jag får tvätta allt och lägga i hennes egen byrå.
 
Fyndade också några leksaker i Jonathan och Danilos rum som jag sparat, mjuka skallror som dom hade när dom var bebisar och lite annat som skulle passa.
Nähej, nu ska jag äta klart min lunch och sen ska jag lägga mig ner ett tag, man vet aldrig när man får vila nästa gång, barnen verkar ta med sig den ena bacillusken efter den andra från dagis just nu och blir sjuka. 
(*knack, knack ta i trä*)
 

♣ Ute bilder ♣

Bjuder på bilder från gårdagen då jag tog med min barnen ut för att leka.
Det var kallt, men det blåste inte och solen sken, en jätte fin dag! Vi gick bara ner till dagisens gård med våra hinkar och spadar, grabbarna trodde att det var en dagis-dag idag och frågade vart deras fröken Maria var. Hihi...
 
Vi invigde även barnens vinteroveroller för denna vinter!
 
Nu har jag lagt Danilo & Jonathan, fast jag hör våran lille muskel-knutte Jonathan leka med lego där inne...
Dags att gå! Vad har resten av dagen att bjuda på? Känns som att denna dag går extra långsamt då vi fått en "extra" timme här... Jag som bara vill gå och sova redan nu...
 

USA

Både min svägerska Anna och min syster Karolina befinner sig i USA just nu, fast åt helt olika håll.
Anna är i Miami i 10 dagar dit hennes chef bjöd henne på hans 50-årsfest.
 
Jag googlade fram byggnaden där dom bor på:
 
"The Epic- building in Miami"
Och Karo är i San Diego på någon kurs i 8 dagar.
Hon bloggar därifrån och jag kunde inte låta bli att skratta när jag såg denna bild på hennes blogg:
 
Haha, ja man undrar ju vad hon har ställt till med därborta?
Men det var tydligen så att polisen samlade in pengar till nån välgörenhet och man fick då ta kort med honom.(säger hon iaf...)
Det är Halloween, och alla vet ju att där firar dom det mycket mera än här.
Det är en folkfest och alla är utklädda, stora som små. (Ja, ni ser ju att det står nån zombie där vid polisbilen också)
 
Båda två kommer hem nu i veckan, ska bli jätte kul att höra om allt vad dom har upplevt! Jag saknar dem. Och så ska det planeras inför vårat Halloween fest också....
 

Vintertid

 
God morgon allihopa!
Ni har väl inte glömt att vrida tillbaka klockan en timme inatt?
Nu är det mörkare tider igen.
 
Är det bara jag som tycker att det första dygnet går jääääättte långsamt?

....


♥ Omtänksam storasyster ♥

Nicole är verkligen så go och omtänksam. Vill allas bästa och att alla ska mår bra.
Hon funderar en massa över allting just nu och har så djupa tankar och har sån empati/sympati som jag inte sett hos många. Hon hjälper alltid sina syskon, och gör nån illa sig så är hon där för att hjälpa till och frågar mjukt vad det var som hände och hur det gick. Hon är så lill-gammal på sättet hon är och på sättet hon pratar, ibland undrar man vart alltihopa kommer ifrån. Hon är som en lill-mamma som ska ta hand om alla.
 
Naturligtvis är även hon inblandad i bråk här hemma med sina syskon, hon kan jävlas hon också, men hon går verkligen sönder om man säger åt henne. Gråter, kramas och säger förlåt. Hon är i nån jätte känslig ålder just nu.
 
Häromdan när Jonathan gjort något dumt så sa jag att han får gå in på sitt rum och lugna ner sig. Så började Nicole gråta och sa: "Neeej mamma du fåååår inte säga så till min lillebror!"
Hon vill inte se någon arg eller ledsen.
Vanessa har också börjat med det där, om jag säger till henne på skarpen, ni vet, när jag är riktigt arg över något hon gjort eller betett sig illa, så säger hon" Mamma! Du måste ju säga, snälla kära barn" Haha...  Ska jag skratta eller gråta då?
 
 
Igår när bara Nicole följde med och handla overoll, så satt vi i bilen. Hon satt tyst och plötsligt frågade hon:
"Mamma, kan jag få låna din telefon, jag måste bara ringa till Mummu och höra hur det går med barnen."
Okeeeej...
Så hon ringde och presenterade sig artigt för Mummu och frågade hur det går. Hahaha...
 
Jag är så glad i själen att våra barn är så tighta med varandra. Alltid om någon av dem får något av oss, så ska det vara väldigt rättvist att de andra också får. Om Vanessa får en kaka t ex, så frågar hon alltid om hon kan få ta till Nicole också.
Samma sak gör Danilo och Jonathan också.
 
Min mage är väldigt viktig för Nicole just nu. Om nån kommer och ger mig en kram och stöter mig på magen så är hon den första som ber dom vara försiktiga, för mamma har en bebis i magen!
Hon klappar och pussar på magen jämt. Vanessa gör det också, men inte alls lika ofta.
Grabbarna hänger inte med alls i att det ligger en liten bebis i min mage, fast vi pratar om det. Men såklart är det svårt att förstå sånt, tom jag har svårt att förstå det ibland, att det faktiskt ligger en liten bebis i min mage, hur ska man förvänta sig att en 2 åring ska förstå?
 
Om Nicole äter något gott så bjuder hon mig också, för hon vill att "våran bebis" ska få smaka.
 
Hon och Danilo har hittat varandra riktigt bra också, dom är så lika- Nicole och Danilo.
Båda är lugna och gosiga. Dom går ofta hand i hand här hemma, man ser att Dano tyr sig till henne jätte mycket.
 
Jag älskar bandet våra barn har med varandra och jag hoppas att det håller sig och växer ännu starkare för hela livet.
 
En vanlig syn här hemma, Dano & Nicole tätt intill varandra och håller händer
 
 
Jonathan & Vanessa är också jätte lika till sättet. 2 virvelvindar som är lite här och lite där och busar
 
ÄLSKAR ER!
 

Lördag

Nu är det lördag- Emma är här och har lekt med alla barnen, vi har precis ätit lunch och lagt grabbarna.
Nu sitter tjej-trion på soffan och tittar på "Ariels början" och äter lördagsgodis.
Andres jobbar, vilket känns jätte tråkigt... Hoppas att det inte blir en lång dag bara.
 
Tänkte om vi ska ta oss ut när grabbarna har vaknat. Det är visserligen kallt, men solen skiner och det blåser inte.
Annars blir denna dag lugn, helt underbart att inte ha något inplanerat för en gångs skull.
 
Igår tog vi med oss bara Nicole (resten av barnen ville stanna hos Mummu & Puua) och åkte iväg och handlade en vinteroveroll till henne- nu kan det strykas från listan också .  Köpte även varma vintermössor till allihopa och vantar till pojkarna. Det är bara tjejernas vinterhandskar som saknas och sen är alla barnen fit for fight för vintern!
 
Hade även en kupong från KappAhl där det stod att jag fick hämta en valfri en body till bebis, helt gratis! Me love!
Hittade en jätte söt, vit omlottsbody och jag tog i storlek 50. OM bebis skulle födas lite tidigare så har hon iaf något plagg som hon inte drunknar i. Fast när grabbarna föddes hade vi bodys i storlek 44 (!) och dom var alldeles för stora!
 
Någon frågade mig ifall vi inte har kvar Nicole & Vanessas gamla bebiskläder- Nope. Vi har gett bort eller sålt allting. Kläder, leksaker och alla andra baby grejer.
Spjälsäng + madrass har vi efter grabbarna, samt babymonitorer, men det är i stort sett allt. Det var ju inte tänkt att vi skulle ha fler barn (inte på flera år iaf ). Så allt ska köpas igen, vilket jag inte klagar på, shoppa till bebisar/barn är det bland det bästa jag vet, (helt seriöst alltså) men jag tänkte mest på ekonomin, men det ordnar sig nog alltid!
En grej i taget, och vi har ju fortfarande tid på oss. Och så är det julafton om mindre än två månader också, åhh! =)
 
Glitterskorna är Nicole och Vanessa i ett nötskal!
 

Baby Stuff

VAD BEBIS BEHÖVER:
 
- Vagn (stryker bort den när den har kommit)
- Leksak till vagn
- Filt till vagnen
 
 - Spälsäng
- Madrass
- Spjälsängsskydd
- Kudde
- Filt till sängen
- Baby mobil
 
- Bilbarnstol
 
- Babygunga
- Baby monitor
 
- Byrå! (hur kunde jag ens missa det?)
- Bodys
- Byxor
- Strumpor
- Overoll
- Mössor
 
- Bärsele
 
- Snuttisar
- Nappar (ska vi använda napp eller ej?)
- Nappflaska
- Blöjor
- Små "kräk" handukar (haha)
 
- Skötbord = Behöver vi ej, då vi byter där vi är
 
- NAMN!
 
Har jag glömt något.....?
 
-JO- ETT NAMN !!!!
Lägger till det på listan då...
 
(Jag stryker bort sånt som vi har eller har precis köpt och lägger säkert till mer om det plopppar upp)
 

♥ Barnvagn- check! ♥

Just nu önskar jag verkligen att jag vore en miljonär. Det kunde inte komma mer lägligt än såhär.
Det är såååå mycket som behövs köpas just nu, med julklappar och allt som "nya bebisen" behöver och allt annat.
 
Igår beställde vi vagn i alla fall!
Vagn, mjuklift och en footsack.
(Kommer om några veckor)
 
Det blev en Emmaljunga City Cross i färgen denim/black.
Vi hade en exakt likadan (fast svart)  till Nicole när hon var bebis och vi älskade den.
Det är en fullkomlig vagn djungel därute med en massa, massa olika slags vagnar. Personligen älskar jag Emmaljungas vagnar, det blir verkligen så ombonad för bebisen. Och dom är sköna, trygga och stabila att köra. 
Jag tittade också på Emmaljungas Nitro, med två mindre svängbara hjul där fram men annars helt identiskt med City Cross, men Andres ville inte ha den, han sa att det blir svårt att köra när det är snö och allt. Så det blev en Emmaljunga City Cross med 4 fasta hjul. Färgen fick Andres också bestämma, jag tyckte också att den var jätte fin, och det fanns så många olika fina färger att jag skulle ha fått beslutsångest, så det är bra att han bestämde det åt oss. Jag var mer åt ett mer ljusare håll, men sen fick jag tänka om att allt skit kommer säkert att synas.
Den här blir bra, fast den är mörk, men vi kommer ju att få mer färg till den med filt och leksaker.
 
Man fäller ner hela ryggstödet och upp med fotstödet och så får man in mjukliften. Den var jätte fin, hade mjukt päls och allt...  När bebisen är äldre kan man vända hela sitt delen så att hon sitter vänt framåt istället.
 
Vad har/hade ni för barnvagn till eran bebis?
Har ni något favorit märke?
 
 

Torsdag och fredag ;-)

Hej alla därute i kylan! För visst är det k a l l t idag?
Jag rotade fram tjejernas och min vinterjacka, vilket verkligen behövdes idag.
Jag tog bara fram min röda korta vinterjacka, fast den kan jag inte stänga pga. magen...  Så jag frös ju ändå...
Alla tog vi på oss våra vinterskor också. Cheeez va konstigt det kändes! Tunga skor.
Lilla prinsessan Vanessa skulle naturligtvis bråka om sina nya skor också, hon skulle minsann inte alls ha dom på sig, hon ska ha sina gummistövlar. Ehh? Hur som helst så vann jag kampen om skorna, fast hon bråkade ordentligt, men någon måtta måste det ju vara, det är kallt ute!
Vi promenerade bort till Torvalla för att träffa Andres & Abuelo som jobbar här i närheten idag, så vi träffades för lunch och fika där. Så fort vi kom ut så sprang Nicole och Vanessa till gräset där det finns mest snö och planerade på att göra snöänglar och snögubbar. Fast vi får nog vänta med det tills det blir lite mera snö.
Och det första Nicole gör när hon springer är att halka och slå sig på rumpan.
Jodå, lite ovant är det allt för oss alla med denna halka och snö.
Nu är vi hemma igen och jag plockade bort barnens skaljackor från hallen.
 
Är det bara jag som har mycket av barnens kläder hängandes på deras krokar här i hallen, eller hur gör ni!??
Det är regnkläder (set) , fleecetröjor, varma jackor, och skalbyxor som hänger där. Till alla fyra barn.
 
 
Igår hann jag inte skriva mycket alls. Sorry. Danilo fick feber där på onsdag kvällen som gick ner efter lite alvedon, men så kom den tillbaka under natten och dessutom klagade han på att han hade ont i magen, så han fick stanna hemma med mig igår. Vi tittade på Pippi och sen skulle jag bara lägga honom och gosa med honom tills han somnade i vår säng, men jag somnade visst med honom och vaknade efter 2 (!) timmar.
När jag hämtade hem resten av barnen från förskolan så var det ju full rulle, då hinns det inte med att sitta framför datorn.
 
Igårkväll var jag bjuden på tjejkväll med underklädesvisning hemma hos fina Kicki. Eftersom Vanessa och Nicole var lediga från dagis idag så fick dem följa med mig, så dem kunde leka med dagiskompisen Milo (Kickis son).
Det var jätte mysigt att träffa tjej-gänget igen, fika och prata tjej-snack och visningen av de fina underkläderna också.
Det fanns mycket som var fint, jag som älskar snygga underkläder hittade många många favoriter. Vi fick också en lektion i bh:ar och storlekar osv. och jag lärde mig faktiskt något nytt.
 
Om ni är sugna på att själv ta en titt på dessa underkläder, gå in på www.pxc.se.

Vi Föräldrar

Kollade på tidningen Vi Föräldrar igår som vi var med i. Tråkigt att dom tog bort så mycket av texten jag skrivit och förkortade den så mycket. Det var ingen stor grej alls, men ungefär såhär hade jag skrivit.
 
(Frågan gällde alltså något pinsamt som hänt när barnet varit under 2 år:)
 
"Vi var i ett köpcentrum och Nicole då ca. 8 månader låg i vagnen och började gråta. Hon var hungrig. Gråten blev allt mer desperat och helt otröstligt. Jag tog fram ersättningen som jag skulle blanda ihop i hennes nappflaska, Nicole skrek helt hysteriskt och som första gångs förälder kändes som att hela köpcentrumet tittade på mig och jag kände hur jag var helt sönderstressad och försökte få allting gjort så fort som möjligt. Nicole skrek så att hela köpcentrumet säkert hörde, akuthungrig. - Vällingen i flaskan, jag skruvar på nappen och korken och skakar på flaskan.
Jag skruvar snabbt bort loss locket- fast i all stress hade jag helt glömt bort att ens sätta locket på, så i själva verket skruvade jag loss själva nappdelen och när jag skickade in flaskan mot Nicole så fick hon hela vällingen över hela sig och på nya vagnen. Och DÅ kan jag lova att jag drog blickar till mig."
 
 
 
Såhär i efterhand kan jag skratta åt hela situationen, men just då var det inte alls lika roligt.
När man får första barnet är allting så nytt och man vet inte riktigt hur man ska göra, det kommer ju inte direkt med nån handbok för hur man tar hand om en bebis när dom föds.
 
Då när Nicole började skrika blev jag helt stressad, men nu går man nästan där och visslar och blir inte alls sådär stressad, för man vet att det egentligen inte är någon fara.
 
 

Årets första SNÖ!!!

Årets första snö är här!
Hela marken är vit nu och det fortsätter komma! Det här känns overkligt, hade inte trott på det om jag inte sett det själv.
Nu kommer väl barnen att tjata ihjäl mig med frågor när Tomten och våran bebis kommer, för jag har sagt att dom kommer när det är vinter och snö (förhoppningsvis) ute.... This is gonna be a loooong wait...

Fast den här snön är väl borta imorgonbitti när barnen vaknar?

Vad tycker ni om snö? Jobbigt, eller bara kul?


Vi ska vara med i tidningen!

För nån månad sedan fick jag förfrågan att vara med på tidningen "Vi föräldrar".
Jag skulle skriva om ett någorlunda "pinsamt" incident som hänt med något av barnen när dem var under 2 år.
Det finns säkert en massa sånna, men ett speciellt minne dök upp direkt. Naturligtvis tackade jag JA, och tidningen kommer att vara ute i affärerna idag eller imorgon.
 
Jag kommer att skriva in mitt minne här sen, jag lovar.
 
Nu satt jag och tittade på bilden som ska vara med i tidningen på mig och alla 4 barnen och tänker... -
What the heck was i thinking!??
Har du sett hur du ser ut Satu? Och den trunen ska vara med på tidningen, där folk faktiskt kan se dig!?
Nu är det tur att det kommer att vara en liten ruta med bilden, men lite kunde man ha tänkt? På hur man ser ut. Det finns ju faktiskt photo-shop och en massa massa andra foto redigerings program som faktiskt kan få dig att se lite... bättre ut. Håret hänger och jag ser allmänt plufsig och trött ut i ansiktet.
Och något skit på tröjan fick jag också i sista minuten... så är det när man har barn. Shit happens liksom.
 
Barnen är i alla fall jätte fina, fast grabbarna kunde ju ha sett liiiite gladare ut.  Bra att Vanessa och Nicole kör med sina fastklistrade linslus leenden som kommer fram så fort man tar fram kameran. Sötisarna!
 
 

Glad överraskning ♥

♥ Vilken underbar överraskning jag fick alldeles nyss! Hörde att brevbäraren kom och ner trillade ett paket till mig.
(Wohoo, ett paket, va roligt att få sånt istället för en massa räkningar varje gång)
 
Och när jag öppnade blev jag helt tårögd. Min fina trogna bloggläsare har skickat paketet till våran ofödda bebis.
- 2 jätte söta varma vintermössor och ett jätte fint kort.
 
Jag kan inte beskriva hur det värmer, och hur glad jag blev! Miljoner tack till DIG Helena H!
Tack att du tänker på oss och tar dig tid att att skicka presenter! Vi alla uppskattade det jätte mycket, tack!
Aaaaah, jag hittar inte ens ord. Jag är bara rörd.
 
Jag har verkligen världens bästa och omtänksammaste läsare!
 
 
 
 

FN- dagen & brandlarm

Idag är det alltså FN- dagen och det firade dom på barnens förskola.
Alla var ute och dom hade tagit fram en massa papper och målarfärg, kritor och flaggor. Musik spelades också, så det var en såndär mysig stämning.
 
"Titta, här är eran flagga!" sa en tjej när vi kom och pekade på Uruguay flaggan. Japp.
Dom hade lagt flaggor på bordet, där avdelningens barn kommer ifrån.
 
Nicole, Vanessa & Danilo satte sig ner för att måla, men Jonathan blev ledsen igen när jag skulle gå. * Suck * När ska det gå över?  Tycker så synd om honom att hjärtat går sönder... Vill bara hålla om honom och ta hem honom igen. Men då gör jag ju inte honom en tjänst. Han är ju inte ledsen hela dagen, det går över och så blir han påmind igen.
Min lille muskelknutte.
Han är nog lite trött idag också, vid 4 på morgonen hör jag en massa ljud från hans rum, så jag går in och kikar, då har han tänt sin fönsterlampa och sitter där på sin säng och leker med lego och smågubbar (!?) Leksaker i hela sängen och hur glad pojke som helst! Jag tog med honom till våran säng där han bökade runt ett tag innan han somnade igen.
 
Igår hade dom en brandövning på dagis. När larmet gick på så skulle alla snabbt ta på sig skorna och ut.
Nicole och Vanessa tyckte att det var jätte kul att dom fick springa ut utan jacka .
Danilo och Jonathan tyckte inte att det var lika kul.
När larmet gick på så tömde dom hela skohyllan på golvet och satte på barnen de två första skorna dom bara fick tag på och sen snabbt ut, oavsett storlek eller vems skorna än var. Det var inte så skojsigt tyckte dom, så dom tjöt nog högre än brandlarmet. Maria (barnskötare) fick ta och bära ut båda två på höfterna.
Hihihi, dom kan inte ha det lätt dom.
 
Familjens muskelknutte, Jonathan.
 

Nukke har fått sina nya glasögon!

Våran älskade Nukke har fått sina nya glasögon!
 
(För er nya läsare vill jag säga att "Nukke" betyder Docka på finska och hon heter Nicole egentligen, men fick det smeknamnet redan när hon låg i min mage)
 
Det går sisådär med dom. Eftersom vi hämtade dom ganska sent igår så har hon inte hunnit ha på sig dom och dom sitter lite löst så dom faller lätt ner på näsan och så försöker hon fuska med att titta över glaset.
Men det blir nog bra, bara man justerar dom bättre!
 
 

Stora pojkar nu

Våra pojkar håller på och blir stora...  Dom går på förskolan, pratar som bara den och utvecklats till stora grabbar.
Nu kan dom så mycket och dom ska visa att dom är stora.
Vagnen har vi inte behövt att ha till dem på flera månader. Dom går (eller springer) dit vi ska gå. Och nu när bebis kommer så har vi tänkt att sälja våran fina vagn.
- Babyjogger City Mini Double. (med tillbehören: regnskydd och justerbar bygel så dom kan hålla i sig.)
Den smidigaste syskon/tvilling vagnen vi någonsin haft. Vi hade en svart till flickorna när dom var små också, och trivdes så bra med den att det blev en sån till Danilo och Jonathan också.
 
Blir nog att lägga ut på Blocket sen.
Om ni är intresserade så hojta till. Vi köpte ju vagnen den 9.1 detta år, så den är ju i jätte bra skick. Dessutom skyddade vi ju sittplatserna med pälsen.
 
Snyft. Dom håller på att bli så stora... Det var inte länge sen dom föddes och var små pluttar på 1300 g och 1500 g.
Men jag kan ju ändå inte gå ut med en dubbelvagn och bebisens vagn samtigt.. Det blir en vagn till bebisen och en ståbräda till.
Blir nog inga problem, dom är så duktiga på att gå!
 
Mummu står bakom kameran och får alla att skratta innan dagis-fotograferingen för nån vecka sen
 

Little miss perfect....

Hej allihopa!
Dagis veckan har kickat igång efter ett gäng med sjukdomar förra veckan. Så nu njuter jag av lugnet och tystnaden innan det är dags att hämta hem alla godingar. Det är mycket bättre med sammandragningarna nu när jag får vila.
När jag hade lämnat barnen på dagis (ja, jag veeet att det heter förskola) så tog jag ett varmt bad medans tvättmaskinen var igång, och så var jag ju såklart "tvungen" att plocka undan leksaker och frukost disken... ooooch dammsuga bort allt grus från barnens skor i hallen och... inget mer. Jag har vilat lite. Jag satte på väckarklockan så att jag skulle sova endast en timme. Ja, jag vet- jag är hopplös. Men det är något som gör att jag inte kan släppa allt som ska göras här hemma.
Jag kan inte slappna av om jag vet att det är något jag ändå måste göra sen. I wish i could.
 
Igår rensade jag bland skåpen i lilla hallen. Trodde att jag hade en höstjacka som skulle passa perfekt för Vanessa nu, men imorse när jag skulle prova den på henne blev hon ursinnig. Den var tydligen "jätte ful" och funkade inte alls för våran lilla trotsiga 3-åring....  Efter mycket skrik fick jag den ändå på henne, men jag var ändå tvungen att ta av henne den, för den satt lite för tight. Du fick som du ville den här gången älskade lilla skitunge. Hon såg ju lagom nöjd ut kan jag lova!
Häromnatten var jag i hennes rum 6 gånger. Hon kommer in till oss på natten, och jag är så jäkla lättväckt att jag hör ju henne komma även om hon inte skulle stampla in med bestämda elefantsteg. Jag låtsas att jag sover och hon knackar mig lite försiktigt på axeln. Och snabbt efter jätte jätte hårt.
Då får jag följa med till hennes rum för att hennes täcke inte ligger så "vackert". För den ska ju naturligtvis ligga helt slätt så att man ser hela mönstret på hennes Hello Kitty täcke. 2 gånger var det den visan den natten. Tredje, fjärde och femte gången som hon stamplar in och knackar på mig så hänger hennes gardiner inte bra. HUR kan du se det när du sover!? Då får jag sitta där och fixa till hennes gardiner så att det inte ska bli en enda glipa mellan gardinen och fönstret. 3 gånger mitt på natten och tålamodet kokar över. Hon driver med mig! Jag sitter där och stoppar in gardinhelv*tet och hur fint jag än fixar så gnäller hon att det inte alls känns bra sådär (?!).
Sista gången vågade hon inte ens komma in på vårt rum för jag sa till henne på skarpen att på natten så sover man och inte fixar med gardiner och täcken! Den här gången satt hon kvar på sin säng efter att ha ropat på mig så högt att hela huset säkert vaknade. Då ville hon bara påminna mig om att på morgonen, då ska hon minsann ha sina strumpor PÅ tightsen, och inte under, som jag brukar göra. Som jag alltid har gjort. (brukade- det misstaget ska jag aldrig göra om, det blev hus i helvete då)
 
Allt ska vara perfekt. Strumporna över tightsen. Och tights ska det ju vara. Åhja, varje dag. Och inte vilka som helst heller. Håret ska vara som lus-Mia på "Madicken", ni vet- en vanlig hästsvans. Försök bara att ens föreslå något annat fint, för då blir det också liv. Gardinerna ska hänga precis perfekt och täcket likaså.
Så ser Vanessas 3-åriga liv ut just nu. Om det inte är som hon vill så kommer gnäll-rösten fram. Gode Gud låt detta gå över snart. Amen.
 
Nu måste jag gå och vika tvätt, torktumlaren piper att den är klar...
 
Vanessa & Nicole
 
 

Gratulerar x 2 !

Igår fyllde min morbror Lasse och Andres bror Oscar år!
STORT GRATTIS på födelsedagen till er båda!!!
 
Min morbror Lasse
 
Andres bror Oscar
 
 

Nytt till barnen

Nu har alla barnen sina vinterskor klara, ännu en sak att bocka av från listan!
Danilo fick prova sin förra årets vinteroverall och den passar hur bra som helst även denna år, så vi slipper köpa det. Jonathan och Vanessa har sina också, det är bara till Nicole vi måste köpa en overall. (Nicole fick sina innan)
 
 
Igår när Mummu kom hem från Finland hade hon köpt nya mössor till flickorna, TACK!
De här mössorna är nog inte lika vanliga här som i Finland, men dom är jätte bra tycker jag! Skyddar öron och hals när det är riktigt kallt ute. Andres flinade och var lite skeptiskt, han tyckte väl att dom såg ut som två rånarluvor, men han ska få se.
 
Mina fina faster från Finland hade skickat med några presenter till bebisen i magen också
- En jätte fin (coolaste, visst Andres?) body och så har hon stickat en jätte söt liten kofta!
 
 

Spec MVC

Besöket på spec.mödravården i Huddinge gick jätte bra, barnmorskan var super trevlig och sa att progestoronet som jag fått utskrivet mot livmodertappen har funkat superbra för mig. Det är en ny behandling här i Sverige, men den har blivit hyllad i USA och bevisat att det hindrar en för tidig förlossning (där tappen vart inblandad) till 80 (!) %!
Looking good people, looking good.

Eftersom jag vart där 2 gånger förra veckan så behövdes det inte med en titt på längden på livmodertappen. Nästa koll blir om ca. 2 veckor igen, och då blir det tillväxt uötraljud samtidigt.

Jag skulle fortsätta ta progrstoron tills jag är i vecka 37. Och så fick jag fick förlängd sjukskrivning till den 21 december. Jeyy!

Nu ska jag göra några knäckebröds mackor och titta på "Fullt hus"!
En film med en massa massa barn, i love it! <3

God natt!


VECKA 28 + 0

Vecka 28 + 0 nu, jippiieee! Känns som att jag kan pusta ut lite grann nu. För varje dag som går nu så ökar chanserna för bebisens överlevnad inför en för tidigit födsel jätte mycket. Everyday counts.
 
Såhär står det på http://se.babycenter.com hemsida om denna vecka:
 
Nu är du 28 veckor gången (eller gravid i 29:e veckan, om du föredrar att räkna så).
Inte långt kvar nu -- nu börjar den sista trimestern. De flesta kvinnor går upp cirka 5 kg från och med nu och fram till förlossningen. Dina besök på MVC är tätare mot slutet, men gå inte och vänta om du är orolig över något.

Två känslolägen som kan tyckas motsatta är vanliga vid den här tiden: "Jag har varit gravid i evigheter" och "Hjälp, jag är inte redo för detta!" Det är helt normalt att känna så. Det kan hjälpa att prata med andra blivande föräldrar, till exempel i din föräldragrupp (om du går).
Det kan vara intressant att besöka BB, så att du vet vad som väntar dig i förväg.

Pappor kan oroa sig för förlossningen dels därför att det kan vara jobbigt att se sin partner ha ont, dels därför att det kan vara svårt att veta hur man bäst är till stöd. Det kan också vara bra att veta, vad ni har att vänta er om det tillstöter några komplikationer. Bebisen kan behöva hjälp, så läs om akuta ingrepp och kejsarsnitt.

 Den här veckan väger bebisen drygt ett kilo och är ca 38 cm lång från topp till tå.
Ungefär vid den här tiden kan bebisen öppna ögonen och vrida på huvudet och en stark ljudkälla lyser på utsidan. Den blinkar med ögonen och har ögonfransar.
Fingernaglarna finns på plats och den börjar lägga på sig ett fettlager inför livet utanför livmodern. Om du vill kommunicera med din bebis redan nu, så kan du sjunga eller läsa högt för den – men känn dig inte tvungen, om det inte känns naturligt för dig.

Underhudsfettet bildas och skelettet utvecklas, även om det fortfarande är mjukt och böjligt. Benstommen hårdnar inte ordentligt förrän efter födelsen.

Såhär ser jag och magen ut idag:
 (observera den fina pärlarmband som min fina docka gjort till mig)
 
 
Själv mår jag sisådär. Det finns dåliga dagar och mindre dåliga dagar. Men fortfarande kräks jag i stort sett varje dag, yrsel, hjärtklappning, blir jätte varm, sammandragningar och stickningar här och där. Same old, same old..
Det är bara att gilla läget, snart får jag hålla min älskade och längtade lilla prinsessa och jag lovar att allt jag går igenom nu kommer att vara värt det miljoner gånger om!
 
Nu ska jag göra mig iordning, dags att åka till Huddinge och spec.mödravården igen.
 
Chaoo!

Satu Svarar

Hej allihopa!
Nu tyckte jag att det var dags för några svar, tycker ni inte det?
 
Först- Tack för era tips och egna erfarenheter kring 3-årstrots. Jag antar att det är en period som går över. Om man bara visste när. Förra trotsen varade en evighet med Vanessa, knappt så att man hann andas ut ordentligt innan det här kom...
 
Och tackar tackar för era namn förslag!
 
Nu några frågor som jag ska svara på:
 
Carro:
Hejsan! Har nog aldrig komenterat här hos dig, men vill bara säga hej och tack för en bra blogg:-) Jag har själv inga barn men önskar inget mer än att få bli mamma, jag beundrar dig och tycker du verkar vara en supermamma:-)
Jag älskar Olivia och Selina men vad ni än väljer så blir det perfekt!
/Hälsningar från Carro i norrland
SVAR: Hej! Va kul att du lämnade en hälsning! Välkommen hit!  TACK för dina ord, det värmer! Känner mig inte alls som en supermamma, men jag gör mitt bästa .
 
Kerstin:
Hej Satu ,hoppas allt är bra med er , jag brukar vara inne o läsa din blogg , tycker den är jättebra , å du fortsätt o skriva precis vad du tycker utan att ta hänsyn till dom du inte trivs med ,dom har ingenting här på din blogg att göra. Kramar till er allihop. Kerstin Kärran
SVAR: Hej!! Va roligt att di kikar in här, och tack för hälsningen, det uppskattas!  Hur mår du? Kram!
 
 
Ingrid:
Hej! Hamnade här av en slump när du väntade dina tvillingar. Har följt dig sedan dess! Tycker att barn är toppen, men mina är stora nu: 24,23 och 18. Jag har fastnat för din blogg eftersom dina tankar och funderingar kring barn och barnuppfostran påminner mycket om hur jag själv funderat genom åren! Jag tror att vi tänker ganska lika i många frågor.... Din blogg är dessutom rolig och underhållande, så jag går in några gånger i veckan! Sista månaderna har varit lite av en rysare med tanke på bebisen i magen, men det glädjer mig att ni nu har kunnat pusta ut lite grann!! Hoppas att jag får möjlighet att följa dig fortsättningsvis!
Ingrid
SVAR: Va roligt att du vart med mig/oss så länge! Då måste jag göra nånting bra här ;-) Tack snälla för dina ord, ja, det har varit en riktig rysare med bebis i magen, men nu känns det som att jag kan pusta ut lite grann. Chanserna för överlevnad om hon skulle födas nu ökar ju för varje dag som går. Hur mår du?
 
Niikki :
Får man äta sushi när man är gravid?
SVAR: Nej, det får man inte. Fast Andres frågade dom som jobbar där om vad jag kunde äta istället och då skrattade dom bara och sa att deras gravida kvinnor äter allihopa sushi fast dom varit gravida... Men han köpte med sig vegetariska sushi till mig istället, utan lax. Inte lika gott, men bra ändå.
 
Camilla:
Hej hej, brukar läsa här ganska ofta nu för tiden då jag är beräknad till den 15januari -13 så vi ligger bara någon dag ifrån varandra i graviditeterna :). Hittade dig av en slump när jag googlade på graviditet och blogg. Jag väntar själv en flicka och har en liten pojke sen innan. Det lutar åt att vi tänkte ge vår bebis namnet Isabella så självklart tycker jag att det är fint. Har aldrig kommenterat förut men nu kände jag att jag var tvungen. Du har en spännande blogg och jag läser ofta nu som sagt. Mvh Camilla
SVAR: Hej! Åhh va roligt att vi är beräknade så nära inpå varandra! Grattis till flickan i magen! Hur många år är din pojke? Isabella är verkligen ett jätte fint namn  Hur mår du?
 
 
Det var också någon som undrade vart jag hittar all info om bebisen utveckling i magen vecka för vecka (hittar inte den kommentaren nu) men det kommer från se.babycenter.com, dom har en jätte bra sida!
 
Om jag nu har glömt att svara på något, så hojta gärna till!
 

ÄNDRINGAR PÅ BLOGGEN

Är sugen på att göra om min header här på bloggen redan nu.
Jag var nog inte så nöjd med den trots allt. Var det inte för mycket... ja... rosa?
Jag funderar på att antingen byta bakgrunden på bloggen, ni vet, den rosa med stjärnor- antingen den eller headern. Men jag gillar den rosa bakgrunden med stjärnorna, fast jag har hittat en annan som också är jätte fin, men heelt annorlunda med den jag har nu. Den rosa bakgrunden har varit en del av min blogg nästan från början, så ska jag verkligen byta...?
 
Och textsnittet gillar jag inte heller längre, det blir för kursivt och suddigt att läsa längre bitar. Tycker jag iaf.
 
Headern måste hur som helst bytas om några månader, när våran nya familjemedlem kommer till familjen.
Jag har en massa ideér hur jag vill ha det, men inget bestämt.
 
Sen har jag också funderat en massa på om man ska skydda bloggen med lösenord eller ej.
Har sett att man kan lösenordsskydda vissa inlägg bara så att inte "vem som helst" ska in och snoka om allt man skriver. Min blogg har växt mycket och fler och fler hittar hit, och det tycker jag är superkul! Jag älskar att logga in här och se statistiken på mina besökare och ännu gladare blir jag när jag fått nya kommentarer.
 TACK att ni tar er tid att skriva till mig!
 
Jag älskar att blogga, jag älskar att skriva av mig om mina tankar och funderingar, vardagen, om familjelivet och allt som står mig närmast hjärtat. Det här är min dagbok, och det är jätte kul att sedan blicka tillbaka och se vad vi hade för oss månader, eller t om år sedan. Så mycket händer och jag är glad att jag har skrivit och fotat så mycket, så minnerna finns kvar.
 
Och hur konstigt det än låter så har jag fått en massa nya "vänner" via bloggen som jag uppskattar mycket.
Så helt lösenordsskyddat vill jag inte ha.
 
Slutligen, en påminnelse:
Vänligen respektera att det här är min blogg och jag skriver om det jag vill.
Om det inte passar så har du inget här att göra. Jag står för det jag skriver och jag skriver inget illa om någon eller på något sätt trampar jag någon på tårna eller på något annat sätt är det min mening att hänga ut någon.
Eftersom det här är en offentlig blogg så förväntar jag mig inte att alla ska hålla med mig om det jag skriver och alla får ha sina egna meningar, men det här är min mening.
Att "vuxna" människor ska spela drama eller hota mig osv har ingenting här att höra, det här är ingen sandlåde-blogg och i den nivån sänker jag inte mig till.
 
P.S Jag undrar fortfarade hur man "håller käften" i ett sms?
 

Lazy sunday

 HEJ!
 
Wohoo! Idag blev det en liten sovmorgon. Eller ja, för de flesta av barnen iaf.
Andres och min pappa (Puua) åkte iväg till min morbror Lasse för att renovera i hans kök medans han är i Finland för släktträffen. Det var vid 7-tiden, och då vaknade Danilo. Jag hörde hur han började pyssla och leka i sitt rum och snart ropade han på mig... så han fick följa med till våran säng, och vi (<---jag) sov ett tag till medans Danilo fixade med mitt hår och klappade min hand. Sen vaknade resten av barnaskaran vid 8:15 (!!!) Hallelujah, måste ha varit våran discokväll som gjorde susen!
 
Nu leker dom allihopa, och titt som tätt grinar nån eller bråkar.
Vanessa tycks på något sätt vara inblandadt i allting just nu...  Snart ska jag börja fixa iordning nån slags lunch, fast jag har ingen ork, mår så illa idag och blir yr så fort jag ställer mig upp. Men barnen måste ha mat, så man måste ta sig i kragen...
 
Jag tog några bilder från våran disco-kväll igår, men dem var nog alldeles för mörka. Vi hade i stort sett släckt överallt förutom en massa ljus här och där samt disco-lampan, därav de dåliga bilderna...
Och så fick syrran låna min systemkamera med sig till Finland, så det blev som det blev :)
 
Vi laddade med en massa chips och godis (jag älskar hårda godisar, speciellt salta)
 
Sushi...
 
 
En mysig lördagkväll!
Nähepp, nu fick Bessa nått utbrott över sina strumpor (?!), dags att gå........

6 i TOPP namnen

Här kommer listan på namnen som vi (eller mest jag) funderar på.
Enligt Andres är namnet redan klart och jag har ingen talan, men här är listan i alla fall!
 
(Nu har jag tappat smaken för 2 av dessa namn redan, but here it comes anyways!)
 
Skriv gärna och berätta vilket namn du tycker är finast!
 
Sen gör jag en ny där vi har "våra" 4 i topp namn.

IKEA-tripp igen.

Och så var det en tripp till IKEA idag igen då. Inte för att vi skulle handla något, utom för att våran nyckel-nisse Jonathan lyckades tappa bort Andres nycklar när vi var där sist. Han måste ha haft dom i handen när han somnade och sen tappat dom. Som tur var så hade dom hittat nycklarna när jag ringde dit och frågade. Idag åkte vi alltså och hämtade dom...
 
 Här väntar gänget på att nycklarna ska komma till rätta...  (Puua och barnen)
 
En annan sak- att gå till IKEA med sin make is a big no-no.
Där är det bara "gå-och-ta-det-du-skulle-ha" så går vi. Och genvägar ska det också bli så man hinner inte kika på annat skoj som finns där. Snabbt in och ännu snabbare ut.
Nästa gång ska jag gå med "IKEA-stammisarna" Karo & Mummu. Dom är ju där var och varannan dag, så där kanske man faktiskt hinner med att kika runt lite också.
(Älskling, du vet att jag älskar dig ändå!)
 
Ikväll ska barnen ha disco här hemma (<----Jag var inte bjuden), så tjejerna är iväg med Andres och handlar det sista nu ;-)
 

TROTS x 1998373663029374654003

Hej (igen).
Tänkte ta upp detta med "trots". Det finns massor av olika fina ord för detta trosålder- självständighetsåldern, utvecklingsfas osv, men vi alla vet vad det handlar om. 3-årstrotsen. Vanessa. Do i need to say more?
 
H-J-Ä-L-P-! säger jag bara. Lord have mercy on my soul!
Experter säger att trots behöver inte alls vara något negativt- men det här är inte kul, roligt, underhållande, glädjande, utvecklande eller något positivt över huvudtaget. Det är bara rent sagt pane-in-the-ass- moments och jag förstår inte hur det kan komma något gott ur det här? Hur?
Vanessa hade sin 2-års trots period för inte så länge sen, men nu har mamman av den trotsen kommit tillbaka i form av 3-årstrotsen. WTF!?
 
Vanessa är en underbar go liten tjej som vet vad hon vill.
När hon är med andra är hon alltid en liten ängel, pratar lungt, är väluppfostrad, artig och är så snäll så. Här hemma, och speciellt då med mig är den flickan som förbytt.
Hon har en temperament som räcker till tiotusen pers och blir över och hon är envis som en åsna.
Hon testar mig till max och trycker på de exakta knapparna som får mig att se rött.
 
Allting blir en kamp mellan henne och mig, att allt blir så svårt.
Grejen är att hon tror att hon bestämmer allting och att allting är bara hennes. Allting är bara NEJ och verkligen driver med en. (<----mig)
Om jag säger nej och att det är jag som bestämmer så blir hon helt förstörd och skriker som en tok. Det handlar om allt ifrån vilka kläder jag valt ut till henne, hur jag sätter upp hennes hår, borsta tänderna, om jag ber henne göra något eller om jag säger till henne att inte göra något. Hon retas med flit för att se hur jag reagerar. Hon gnällskriker med rösten som Gud glömde och då går det inte att få henne att lyssna alls, för hon hör ingenting hur lungt man än försöker prata med henne. Det hjälper inte att hålla om henne när hon får sina utbrott, hon skriker ännu högre, sparkas och slåss. Det hjälper inte att låta henne ta time-out för hon tröttnar ändå aldrig med att jag bär tillbaka henne.
Värst av allt är nattningarna. Spelar ingen roll hur länge jag sitter med henne, för när jag ska gå blir det ändå världens liv på den lilla sessan. Man vill ju inte skiljas åt som ovänner, med att någon är ledsen.
 
Så säg mig, vad är det för positivt som ska komma ut av det här? Och är det här verkligen nödvändigt för att hon ska komma ur det här självständig? Is this really the way?
 
Jag vet att det här ska gå över nån gång, men när? Bättre förr än senare hoppas jag.
Mellan varven är hon den underbaraste flickan ever. Man tror inte ens att det är samma person. Och det är då som jag får så jäkla dåligt samvete att vi har bråkat med varandra, att jag inte haft tålamod kvar och därför skrikit på henne. Känner mig som den värsta mamman genom tiderna. Jag är inte dum heller, det är inte så att jag låter henne få sin vilja igenom i allting- jag sätter gränser och visar tydligt vad som inte är okej beteende. Och vissa "battles" väljer man att ta, andra inte.
Efter varje bråk så kommer hon till mig med sin lenaste och snällaste röst- kramar mig och säger förlåt.
 
Hur jobbig den här stunden kan vara nu så ska mina barn aldrig, för en enda sekund tro att jag inte älskar dom.
Hur jobbiga dom är ibland och att jag helst av allt skulle vilja springa ut just när det är som värst så är dom det bästa som har hänt mig och att kag älskar dom mest av allt på denna jord.
Min tröst under dessa stunder är att det är förbigående.  
 
 Samma sak om man är i affären eller något och nån av barnen skulle råka få ett utbrott, och kör hela trudelutten- ni vet, slänger sig på golvet och grinar för att få köpa den där jäkla godispåsen framför kassan på en tisdag. Man får onda-ögat från vissa människor. Jag vet precis vilka ni är, surpuppor.
Ni har nog inga barn själva eller så har ni glömt hur det var, så skit på er. Sånt rör mig inte.
 
 Så har ni varit i samma sits som jag eller har råd och tips så vill jag gärna höra, för jag är så trött på allt evigt bråkande om småsaker.
 
En väldigt söt och trotsig liten 3-åring!
Jag älskar Dig! (även fast du driver mig till vansinne ibland)
 

Mulen fredag

Halloj fredag!
 
En mulen och regning fredag har vi här i Haninge. I tidningarna sa dom att det skulle bli tropisk värme hela helgen- 20 grader, men dom glömde visst nämna att dom menade tropisktväder med regn och åter regn....
Fast just idag gör det ingenting, vi har ändå bara spenderat denna förmiddag hemma.
Jag tänkte gå och bada med barnen och sedan äta lunch där, men som vanligt blir det ändrade planer, inget att göra något åt, och vi får nog fler tillfällen. Danilo och Jonathan mår mycket bättre idag, men är fortfarande väldigt snuviga så det blir inget badande då.
Barnen har lekt jätte fint med varandra i stort sett hela förmiddan med en massa lekar.
Nu har vi ätit lunch och jag har lagt grabbarna och satt på en film till tjejerna och idag blev det Lejon Kungen.
 
Ikväll åker min Mamma, syster och hennes barn till Finland för våran årliga släktträff, och vi kunde inte åka med.
Dels för att Andres måste jobba lite under helgen och för att jag inte vågar, tänk OM något skulle hända där, om jag skulle blöda eller om förlossningen skulle sättas igång alldeles för tidigt. Fast jag tror att denna bebis vill stanna längre i magen än sina store bröder, iaf en månad mer, tror jag. Jag kom på vart mina stickningar kommer ifrån!
Eftersom odlingarna inte visade någon infektion så kan det ju vara denna medicin jag äter?! Den ska ju göra så att tappen hålls ordentligt stängd och hålla sin längd, så det kanske är den som värker där?
Den jobbar med att hålla den stängd, och då måste det ju göra ont? Eller hur?
Hur som helst så är det lite tråkigt att vi inte kommer att vara med på släktträffen.... Men nästa år, we will be there!
 
Natten har vart jobbig igen. Danilo går igenom nån slags utvecklingsfas (har jag läst) som kan komma när man precis börjat på förskola eller när andra stora förändringar hänt i livet. Han vaknar tusen gånger på natten och gråter efter mig, han vill bara kolla läget att jag är där, sen somnar han om igen och sen är det samma sak igen- om och om igen.
Och Vanessa vaknade också och sa att det fanns myror (?) i hennes rum och nästa gång att hennes täcke låg knasigt.
Sen ska hon berätta hela sin livshistoria också- vilket man har vart med om hela vägen, så det orkar man inte lyssna på mitt i natten när man inte fått sova ordentligt. Och då blir det ju naturligtvis världens liv på lilla damen.
 
Ska bara ordna en grej, men mer text kommer strax!
 
 
 

Torsdag

Jahopp....
Då fick alla barnen stanna hemma från förskolan idag. Under natten fick Danilo också förkylningsastman och hostade och vred sig tusen gånger. Hans andning var jätte ansträngt, så han fick komma och lägga sig i våran säng imorse och så sov han en stund till. När Vanessa vaknade frågade jag om hon ville gå till dagis eller om hon ville vara ledig eftersom de andra kommer att vara hemma. Sen var det bara att ringa till dagis och berätta att alla barnen skulle vara hemma idag. Grabbarna har fått inhalera, och så har dem lekt en massa. Energi har dom iaf!
Mummu och Puua kom och hämtade Nicole och Vanessa ett tag sedan, dom ville umgås eftersom Mummu åker till Finland imorgon. Pojkarna fick inte följa med, för med Puua blir det bara en massa bus och spring och det blir jobbigt för deras andning. Så fort dom springer eller tar i lite så får dom hostanfall...  Nu sitter dom här på soffan som fastklistrade och ser på Pippi på rymmen och jag ska börja fixa till nån lunch strax.
 
Håll utkik sen, för det blir NAMNTOPPEN här på bloggen.
Jag skriver några av våra favoritnamn till bebisen i magen och så får ni gärna säga eran favorit av dem!
Fast Andres, Karo, Anna och Stefan (-Hello, du skulle ju vara på min sida Stefu!!?!) verkar ha spikat ett namn redan, och jag hade visst ingen talan....?
Men, hoppas att ni röstar på nån av mina favoriter!  Hihii  För det ser inte så ljust ut för mina favoriter...
 
Blandade bilder på dagarna som gått:
 
Min kärlek
 
Jonathan & Danilo
 
Bessa & Nukke
 
Danilo med sin stora kärlek Anna
 
 

Steg 1:

Steg ett klart när det gäller make-overn i vardagsrummet!
Nya kuddar och matta, check!


<3

Gosungarna i våran säng...


Pannkakor!

Nu står Andres och alla barnen i köket och gör pannkakor =)
Jag viker tvätt och dammsuger....


"TUL"

Halloj!
Tänkte passa på att skriva några rader innan jag hämtar 2 av våra 4 små troll från dagis. Eftersom Nicole kräktes igårmorse så har hon vart hemma idag, och imorse hade Jonathan sån förkylningsastma att jag inte kunde skicka iväg honom till dagis. Han kunde knappt andas den lille krabaten, fast han fick astmamedicin.
Så det blev bara Vanessa och Danilo som gick. Vanessa hade sin innegrupp idag, så henne slapp jag klä på annat än jacka och gummistövlar och mössa innan vi gick hemifrån medans Danilos grupp skulle ut i skogen.
Han blev ledsen när jag gick imorse- bara för att jag tog mina hemnycklar ifrån honom.
 
Det har varit ombytta roller mellan Danilo och Jonathan på förskolan den senaste tiden. Första veckan brydde Jonathan sig inte alls om att jag inte var där och Danilo var jätte ledsen. Och nu är Jonathan ledsen och Danilo pigg och glad.
Jag undrar ändå hur det gått med Danilo på dagis idag. Första dagen själv, utan brorsan.
Dom har aldrig varit ifrån varandra såhär länge.
Jonathan har frågat efter Danilo flera gånger, så han saknar nog honom.
 
Eftersom Jonathan och Nicole var hemma från dagis idag så fick dom följa med till Huddinge för vårat tillväxtultraljud (=TUL).
Fast inga barn får komma in i mottagningen, så dom fick stanna utanför med Andres.
Märklig känsla att "bara" ha två barn med sig. Vi har aldrig haft "den här kombinationen" med oss förut, som Andres själv sa, att det bara är Nicole och Jonathan.
 
Ultraljudet gick jätte bra! Allt såg jätte fint ut och bebis väger nu lite över 900g. Fast läkaren sa att bebis ligger på understa kurvan, att vi måste ses om några veckor igen för att se att hon följer sin egen kurva. Jag har ju inte fött så stora barn heller och jag själv är inte så stor jag heller, så han var inte orolig. Nästa vecka är det dags för återbesök på specialisten igen. Fast denna tid bestämdes för ca. 2 månader sen.
 
Efter ultraljudet åkte vi till IKEA för vi var så sugna på deras potatismos och köttbullar. Jonathan smakade inte ens.
Det blir alltid såhär när han får sin astma!
Naturligtvis lämnade vi inte IKEA tomhänta det blev några vita kuddar till våran soffa, lampor till vårt sovrum och en rund kudde som jag kan ha mellan knäna när jag sover. Jag har kuddar där redan nu, men dom blir snabbt så platta och så ligger man obehagligt med magen.
 
Förresten- Bebis ligger med rumpan neråt, fötterna på högersidan av min mage och huvudet mot bröstkorgen.
 
Nähep, nu ska jag iväg och hämta andra halvan av familjens barn.
 
Kvällsmys med pappa:
 

Var det nån som sa att hon var sjuk?

God kväll!
Nicole verkar inte vara det minsta sjuk längre, det var nog bara de där timmarna på förmiddan, för när hon vaknade efter sitt långa tupplur så mådde hon bra och kunde äta några toast t om.
Vi har ändå tagit det lungt idag med film efter film, men när syskonen kom hem så var hon hur pigg och glad som helst och höll igång med gänget.

Nähep om jag inte ska ta och förbereda inför kvällens Hollywood fruar ;-)
Nått gott ska jag hitta fram, och vi som köpte en massa massa glass idag, för det ska man äta när man är sjuk!:-)

Morgonens sjuka docka är som bortblåst! Thank God!


Grabbarna och "lilla" Stella

 
Häromdagen var vi och hälsade på hos Abuelo och Abuela, där även Oscar och hans barn var.
Jätte kul att barnen känner sig som hemma där också, och inte är så fastklistrade på mig som dom var förut.
Oscar var förbi och hämtade deras "lilla" hund Stella (<----- herregud, den är enorm!)
Först var Jonathan och Danilo jätte jätte rädda för den, men sen släppte det, och Danilo fick hålla Stella i koppel, så han gick runt med henne runt i lägenheten och sa hela tiden " Kom nu Stellaaa!" och skulle dra med sig henne.
Sötungar!
 
Ledsen för de suddiga/dåliga bilderna, men jag tog med min mobil och dom stod ju inte direkt still...
 
Stella är visst lite sugen på Danilo?
 
 
"Om hon bara kunde äta klart...."
 
Nukke gosar med Abuela och Abuelo
 
Andres, Jonathan & Vanessa
 
 
Tack för fikat!!!
 

Vecka 27 + 1 !

Tjohoo, eftersom jag glömde lägga in detta info igår när jag kom till vecka 27 + 0, så gör jag det idag istället.
Nu måste jag gå och ta en mag-bild....
 
"Om du kunde se din bebis nu, skulle du se mer och mer av en nyfödd bebis beteende. Bebisen blundar och öppnar sina ögon, sover och vaknar på regelbundna tider och suger kanske på tummen eller andra fingrar. Denna vecka kan din bebis ha mycket hicka också, vilket förklarar den där konstiga, rytmiska känslan du kanske haft i magen!"
 
MAMMAN:
 
Nu förändras din kropp i snabb takt. Livmodern når snart upp till bröstkorgen och om du har otur kan du få besvär som kramp i benen, hemorrojder eller åderbråck. (De försvinner vanligtvis efter förlossningen, som tur är.)
Dagen D närmar sig – om du inte bokat plats i föräldragrupp, kan det börja bli ont om platser.

Inom kort har du förmodligen tid på MVC för hälsokontroll och ett blodprov som kan visa om du har järnbrist eftersom blodvärdet ofta sjunker under graviditeten. Om din blodgrupp är Rh-negativ och tidigare provresultat var negativa för Rh-antikroppar, kommer du att testas igen.

Studier har visat, att pappans attityd har stor inverkan på hur amningen går. För förstagångspappor kan det vara bra att läsa om grunderna för amning så du kan ge din partner bästa möjliga stöd senare. Din partner kommer att behöva mer stöd än vanligt, särskilt de första veckorna och i synnerhet om hon förlösts med kejsarsnitt.
 
Inte den bästa magbilden, men den får duga
 
 BEBIS:
 
Nu väger bebisen nästan 875 gram och är drygt 36 cm lång från topp till tå. Ögonen öppnar och sluter sig, bebisen sover och är vaken på regelbundna tider och den kanske suger på fingrarna eller tummen.

Sov gott och dröm sött! En del experter tror att bebisar börjar drömma vid ungefär 27 veckor. Vad drömmer de om? Ingen vet helt säkert, men hjärnan är mycket aktiv denna vecka. De karakteristiska vecken börjar uppstå på dess yta och mer hjärnvävnad formas.

 
 
 
Imorgon ska vi till Huddinge igen, denna gång för en TUL (=tillväxt ultraljud) Ska bli hur spännande som helst att att få se den lilla Prinsessan igen, och få veta ungefär hur mycket hon väger!!!

Sjukstuga och Sömn

Jahop, då var det igång igen då. Imorse sa Nicole att hon måste stanna hemma från dagis, för hon mår inge bra.
Jag sa bara att det är bara för att hon inte hunnit äta frukost än. Men hon sa det igen efter frukosten och verkade lite slö och blek, så jag tänkte att hon får stanna hemma idag då. När vi var klara med alla våra morgonbestyr så gick vi iväg till dagis för att lämna Jonathan, Danilo & Vanessa. När vi skulle gå därifrån så kräks hon!
Snabbt hem- vi hoppade i och tog ett bad och Nicole fick lite fruktsoppa och en glass. Men innan hon var klar så kräktes hon igen...  Vi kräktes samtidigt, hon i toan och jag i en hink. Fast i mitt fall tror jag inte att det var magsjukan, utan bara mitt "vanliga" illamående...
Det var bara att bädda ner oss båda två i våran säng, jag satt på en film till min lilla sjukling, men så somnade vi istället.
 
Nu sitter lilla sjuklingen här på soffan bredvid mig och äter klubba och ser på film. Hon ser piggare ut nu.
Jahop, då blir hon hemma resten av veckan då. Hoppas att ingen annan blir sjuk nu...
 
Natten var katastrof här hemma hos familjen Gonzalez igen.
Danilo gråter varje gång han ska sova. Jag tor att han går igenom nån separationsfas just nu. Han gråter efter mig och när jag lägger mig bredvid honom så hålller han mig hårt, hårt om halsen. När han har somnat (trodde jag, ja) och jag ska smyga ut så vaknar han igen och gråter... *suck* Samma sak mitt på natten, han var vaken i 1 ½ timme inatt och grät.
 
Vi försöker göra så att barnen får bara sova i våran säng om dem är sjuka. Häromnatten hade vi 3 barn i våran säng och då kunde varken jag eller Andres sova. Och han ska ändå upp olagligt tidigt på morgonen och jobba långa dagar.
Vi låg där som packade sillar medans barnen tog över våran säng. Och så har man ont överallt sen ocså, för man kan ju inte röra sig. Vi har en stor säng, men det funkar inte såhär. Så inga barn i våran säng.
Jag tycker att det är jätte mysigt ibland att ha nån liten där bredvid sig, men sen blir det en vana, och sen ska nästa komma, och sen ska nästa komma...
Alla sover bättre när man sover i sina egna rum, egna sängar. Speciellt också när bebisen kommer.
Hur mycket sömn får dom om dom sover i vår säng och bebis gråter? Ingen orkar utan sömn, så är det bara. Alla behöver det för att orka nästa dag.
Nicole kommer frotfarande i stort sett varje natt. Man hör henne inte ens längre. Hon smyger in och lägger sig och somnar tyst. Men hon söker närhet och kommer närmre och närmre, till slut ligger man själv där på kanten och hon alldeles tätt intill med armar och ben utsträckta över hela sängen, och så ser man Andres i andra kanten, stackarn.
Jag har fått bära tillbaka henne några gånger, men ändå är hon där igen när man ska vända sig....
 
Hur gör ni?
Låter ni era barn sova i eran säng?

Glasögon- Check!

Igår efter att vi kommit hem från spec.mödravården och hämtat hem barnen från dagis, så åkte vi och lämnade Jonathan, Danilo och Vanessa hos Mummu och Puua och åkte vidare till Sickla med Nicole. Hela familjen var ju på Specsavers i Farsta dagen innan och där hade dom ingenting som vi var ute efter. Jag tänkte att det blir samma jakt på dessa glasögon som det var med Vanessa. Ett evigt letande var det ju då... På Specsavers hemsida fanns alla möjliga fina glasögon, men vart vi än gick och ringde så sa dom att alla dom med Disney motiv hade utgått från deras sortiment...
Men så tipsade Anna nu att NU har det kommit ut en massa med Disney motiv på, och dom fanns i Sickla.
True!  Vi hittade direkt ett par lila Mimmi glasögon som Nicole tyckte om, och eftersom det var 2 i priset av 1 par så blev det även ett par glasögon med Snövit på.
Nu får vi vänta på dom i ca. 1 vecka. Hoppas att Nicole tycker om dom och har dom på sig också...

Specialist mödravården...

Imorse efter att ha lämnat barnen på dagis åkte jag och Andres till Huddinge specialist mödravården.
Anledningen var att jag fick en liten blödning igår (igen) och så har jag haft lite jobbigt med stickningar och andra känningar också.

Först kopplades jag i en CTG kurva, för första gången med denna bebis.

Och sen var det läkarkontroll. Fick lämna urinpron och sen tog dom en massa odlingar.
Ett tag när det var 3 personal därinne hann jag bli lite rädd att något var fel och att dom skulle säga till mig att jag måste bli inskriven, men så var det alltså inte.

Allt såg bra ut!
Dom vet inte vart blödningen kommer ifrån, men bebis mår bra och min tapp är lång och stängd.
Dom sa att min medicin har funkat bra på mig, för nu var tappen t o m LÄNGRE än vad den var när dem mätte den första gången! Wohoo!!!

Nu kan man pusta ut!
Otroligt tyngande att behöva oroa sig för att något är fel!

Nu ska vi hämta barnen från dagis och sen ska vi på glasögonjakt.
Denna gång för Nicole.

Over and Out.


Lördags middag :)

God söndagkväll!
Hur mår ni?
 
Phew, ikväll var nattningen ingen barnlek inte... Vanessa som inte varit på sitt bästa humör alls idag vägrade att lägga sig, hon ska säga emot allting nu och när man säger åt henne så går ingenting in.
Och Danilo somnade först nu, han har gråtit efter mig och varje gång jag gått in så vill han att jag ska ligga där , nära honom så att han kan hålla i mig hårt. Han fick t om komma upp en stund för han var så ledsen, så han låg här med huvudet på min mage, men så fort det var dags att lägga honom i egen säng blev han ledsen igen.
 
Igår hade vi en familjemiddag här hemma hos oss. Både Anna (min svägerska) och Karo (min syster) ska ju åka till USA snart båda två, fast båda två på varsitt håll med jobbet, så vi ville ha en middag tillsammans.
Måste säga att kvällen var jätte rolig och mysig!!!
Saknade dock Mummu som var hemma med ont i magen, men annars så var det jätte roligt! Kul när familjen samlas såhär och har roligt tillsammans, like back in the old days . Har nog inte skrattat såhär mycket på länge...
 
Anna stod för matlagningen av huvudrätten denna kväll, och det blev sååå gott!!!!
Lite då och då kom Danilo och ville ha sin dos av sin kärlek Anna med lite överraskande tillslag...
 
Karo underhöll Vanessa & Nicole (eller var det tvärtom )
 
 
Våran coola Bessa bus poserar  med sina glitterskor och blingbling...
 
Resten av barnen syntes inte till så mycket. Nicole, Jonathan, Emma, Felicia, Dewin och Sebastian hade sina egna lekar, Vanessa var med lite här och där och checkade läget och om "Mussu" (<-----Danilos smeknamn när han blir mammaspojke/gosig med sina miner och allt,) inte hängde i köket med oss brudar så låg han i dockvagnen och fick vara bebisen när de andra barnen lekte "mamma, pappa och barn"....
 
Eftersom vi var så många så fixade vi ett barnbord till alla 6 barnen (förutom Jonathan & Danilo) i vardagsrummet. Gick hur bra som helst!
 
Efter maten försvann alla barn igen i sina lekar och jag tog fram lite gott, och så satt vi och pratade och skrattade. Mest åt Danilo som skulle mata sin kärlek Anna med det ena och det andra...
(smöret själv på mackorna... Hmm... yammie...?)
 
Fråga mig inte om hörlurarna, han går omkring med dom ibland, kanske för att slippa höra allt tjat?
 
Lek...
 
Lite mys med morbror/gudfar Stefu och Emma
 
 
TACK för en jätte mysig kväll allihopa!

Trött

Haft en jätte mysig och rolig familjemiddag hos oss ikväll, jag är heeelt sänkt här på soffan så bilder och text kommer imorgon! :-)


Nya nattlampor

Idag när vi var på Toys R Us så sa Andres att barnen fick välja varsin liten leksak, tjejerna valde direkt dessa Hello Kitty nattlampor och grabbarna valde en pianomatta.

Ibland får man en liten present för att man är värt det <3

Lamporna är perfekt i tjejernas rum, speciellt efter att deras nattlampor gått sönder.
Nu måste jag tillbaks och se vem som åker ut från X-Factor! (Har legat i badet under pausen)


Våfflor

Kom till Mummu och Puua för ett tag sen för att hämta hem barnen, och då doftade det nygräddade våfflor och jag mötte glada barn vid bordet :-)


It´s friday again- what else?

 
Fredag igen- sägs det. Ska man tror på det när det kommer fredagar var och varannan dag?
Men det ska bli skönt med helg, då är ju hela familjen samlad.
 
Just nu är alla barnen hemma hos Mummu och Puua och tittar på deras nya Pippi filmer
(fast dom har dom här hemma också). 
 
Ikväll blir det mys framför X-Factor. Jag tänkte lägga fram gurk och morotsstavar med dipp, som jag och tjejerna älskar. Det blir av till affären sen också när Andres kommer hem.
 
Här kommer några blandade bilder:
 
Mummu och Vanessa klär på och fixar håret å alla Barbies
 
 
Danilo agerar frisör...
 
Nukke & Bessa i full färd med att leka nånting...
 
 
Nu ska jag gå till mina föräldrar och hämta hem mina skatter!
Ha en fin fredag!
 
P.S Har en massa att berätta och skriva om, men det får bli vid ett senare tillfälle!

Bara nya batterier

Jag har äntligen köpt nya batterier till Danilo och Jonathans "gamla" bilbana- så nu tror dom att dom har fått en alldeles ny leksak! :-)


Slappar torsdag

Hej!
Hur mår ni allihopa?
Jag hade en massa planer för denna dag, jag skulle till Handen och hämta en lapp från MVC, sen skulle jag kika lite i affärer och göra andra ärenden- men inget blev gjort.
När jag hade lämnat alla 4 barnen på dagis på morgonen var det bara raka vägen hem, besöka toan med huvudet före och liggläge. Är så yr! Jag tänkte att jag ska stanna hemma och vila upp mig lite istället.
Jag har tagit ett lååångt bad där jag värmt mig och läst lite ur en bok. Mysigt!
Nu har jag tvättat en massa kläder, fixat disken, städat i barnens rum, dammsugit och målat mina naglar .
 
För övrigt går det bra för barnen på dagis!
Det har inte vart några problem alls med att lämna dom. Dom sköter sig fint, men vilan funkar inte riktigt som det ska. Dom vill helt enkelt inte sova, då blir ledsna, men till slut har dom somnat. Det blir nog bra det där också sen, dom behöver bara vänja sig att såhär funkar det på dagis.
Idag gick både stora och lilla barns avdelningen på promenad till skogen. Igår hade både Nicole och Vanessa egna "inne-gruppen" där dom pysslar med något speciellt. När dom kom hem berättade dom stolt att dom håller på och gör en värmeluftsballong!
 
Snart ska jag hämta hem dem och ta helg, för imorn är det fredag igen!
 
Två bilder från dagis igår:
 
Igår kom Emma hit också, tillsammans hämtade vi hem barnen som blev överlyckliga
När vi kom hem satte jag på en film och tog fram lite "onsdags-mys" till dom och sedan satte dom igång med sina lekar.
 
Nu kom Puua och ska fixa upp min garderobsdörr som ramlat ner
 
Hörs senare!
 

Gott!

Gurka istället för chips, yammie!

 


Syskon

Häromdagen fick Nicole frågan om hon hade några äldre syskon. "Jaa,"svarar hon då. Vad heter dom? Och då kom svaret: "Emma."
 
Emma är inte Nicoles storasyster, hon är deras kusin. (min brorsdotter)
Men dom har 3 äldre syskon, Andres har 3 vuxna barn från tidigare äktenskap.
 
Jag tycker att det är tråkigt att barnen inte har nån bra relation/kontakt med sina äldre syskon, förutom med Diego.
(Jag är jätte glad att dom har sin storebror Diego och Shabnam och Robin i sina liv.)
Jag hade velat att dom har bra relation med alla sina äldre syskon, men...ja.
Det är inte mitt fel att det är så och jag har gjort det jag kunnat, känner jag, att dom ska ha en bra relation.
Eller en relation överhuvudtaget.
Dom hade en bra relation med varandra förut, men plötsligt försvann dom från deras liv- och dom förstår ju inte varför.
 
Jag tycker att det är synd att dom inte har den kontakten, dem är ju ändå syskon, även fast dom inte har samma mamma.  
Så efter den frågan var Nicole väldigt fundersam i badet häromkvällen.
Hon hade så många frågor om sina syskon: vart dom är, vad dom gör, hur allt är, varför det och varför inte det.
Jag försökte förklara så gott jag kunde, men jag visste inte alla svaren. Vad ska man säga?
Det kändes jätte jobbigt att få alla frågor som man inte kunde ge svaren på. Hon frågade på så klokt sätt.
 
Förut när dom fortfarande frågade efter sina syskon så sa jag att dom kan väl ringa till dem, men varför?
Det är inte så att dom ringer till dom heller? Eller skickar ett sms och frågar hur det går för dom, hur dom mår osv.
Ingen har grattat till den nya bebisen i magen, ingen har frågat hur det går, när bebisen ska komma. Ingenting. 
 
Oavsett vad som har hänt mellan vuxna människor ska det väl inte drabba barnen?
Jag förstår att det är en svår situation, men jag tänkte bara att det inte är nån vidare kul, för barnen iaf.
 
(Tog bort en mening om familj och några namn eftersom jag fått skit för det här (hej- kul att ni läser...) Inte för att jag inte står för det jag skrivit, men för att jag inte orkar lägga energi på sånt. Har inte skrivit det här för att smutskasta någon, det här var bara en 4-årings funderingar.)

Bebisens allra första kläder och saker

Som ni redan vet så har vi (jag) inte vågat köpa nånting till bebisen ännu, för att jag är alltför orolig att något ska gå snett och sådär... Kläder och leksaker från barnen finns ju inte heller kvar eftersom det var tänkt att vi inte skulle ha fler barn efter Jonathan och Danilo. Inte på flera år ialla fall. Så bebisen i min mage hade ingenting, inga kläder, leksaker eller nått av de större sakerna.
På fredag när jag hade min babyshower, så fick bebisen en massa grejer!
NU känns allting mera verkligt.
 
Dessa fina grejer fick lilla Hjärtat på våran Babyshower!
 
Kläder!
(Varav babyn fick smeknamnet "Little Bunny")
 
 
HUUUR kunde dom veta att Babyn i magen älskar Mimmi   (<-----läs-JAG)
 
En mysig filt att ha i sängen/vagnen
 
Haklappar och kräk/dregel dukar
 
En mjuk och varm overall som ska hålla babyn varm i vinter
 
Leksaker!
 
...Lite gott till oss båda medans hon ligger i min mage
 
Alla fick med sig varsina goodiebags när vi lämnade festen  (från salongen U-Zone- www.u-zone.se)
 
Nyfikna tjejer nästa dag:
 
 
TACK ALLIHOPA!
 
Om några veckor tänkte vi shoppa lite för Bebisen.
Detta ska inhandlas innan det är dags för lill-sessan att möta världen:
 
* KLÄDER (bodys, byxor, strumpor, pyjamas, mössor, klänningar)
* SÄNGKLÄDER + SPJÄLSKYDD + KUDDE
* BLÖJOR
 
Och de större sakerna:
 
* VAGN
* BILBARNSTOL
* BABYGUNGA
* (BABYGYM?)
 
Har jag glömt något ???
 
Som tur är har vi lite tid på oss att införskaffa allt det här, man får ta lite i taget .
 

ROBIN 1 -år !

I söndags fyllde Robin 1 år! (Andres barnbarn) Det känns som att det var igår när dom åkte in på förlossningen och vi skickade sms hela tiden för att veta hur det går... Och det är ett år sen.
Festen var bokad i en lokal i Kungsholmen, och såklart skulle vi dit!
Det sket sig med Jonathans sovande, han vägrade, men han somnade i bilen på väg dit, så lite sömn fick han. Danilo hann sova en liten stund hemma, därför var han inte med på bild här:
 
På festen bjöds vi på en massa massa gott, mina favoriter var pirogerna med ägg och köttfärs i! Såå goda!
Barnen mumsade i sig tårta, goda klubbor och bullar och lensade godis skålen som stod på bordet. Hihi
 
Robins fina 1-årstårta!
 
Här gör själva födelsedagsbarnet entré!
Hur SÖT kan man vara med sin röda fluga, hängselbyxor och allt??!  
 
Robin, Andres & Jonathan
 
Robin fick öppna en massa massa fina presenter!
 
Sen var det tårt och sångdags!
 
Såklart får man äta tårta själv på sin 1-årsdag!
 
Danilo
 
Vanessa
 
Nicole
 
Robin gosar med sin farfar (förlåt, jag menar farBROR!  Hahahaha...)
 
Piñata dags!
Dom brukar ha det på kalas på Andres sida av släkten, kanske något vi också borde satsa på när Nicole och Vanessa fyller år? Riktigt kul var det!
 
Robin fick äran att börja slå (han hann slockna innan godiset var ute)
 
Danilo och Jonathan gjorde också sitt bästa för att få upp locket till godiset...
 
Andra barn gjorde också tappra försök.
 
Till slut fick dom öppna luckan själva och hälla ut godiset som barnen attackerade!
Jonathan och Danilo satte sig på golvet för att köka godis, Nicole kom näve efter näve med godis till bordet och Bessa proppade fickorna fulla med godis samtidigt som hon år! Hahaha...
 
Det hanns med en massa bus också. Robin fick en bil av oss som Jonathan och Danilo inte släppte ur sikte.
Nicole och Vanessa busade med sina äldre syskon och alla sprang runt...
 
När kalaset var slut hjälpte vi till med städningen, och barnen fick ta med sig ballonger och annat pynt.
 
 
 Tack för ett jätte fint kalas Robin, Diego & Shabnam!
 
 

Max 2-årskalas!

I lördags var det dags för Max 2-årskalas. Han skulle ha haft kalaset förra helgen, men han blev också sjuk i kräksjukan så det fick skjutas upp. Tidigt på lördagmorgon åkte Andres iväg och jobba, vilket jag inte visste något om, eftersom han låg och sov när jag kom hem från babyshower-festen kvällen innan. Han hann inte komma hem i tid för kalaset, så Puua var snäll och körde oss dit eftersom jag inte visste riktigt vart lokalen låg. (Kiitos Puua)
 
Max var stilig som vanligt . När det var dags att sätta sig vid kalasbordet ville inte Danilo och Jonathan sätta sig på sina platser...  Det slutade med att jag satte mig där och hade båda grabbarna i knät på mig när dem åt tårta.
 
Saga och Max storasyster Nea 
 
Dom hade ordnat en liten hoppborg för barnen där alla hoppade och stojade. Till slut fanns det ingen luft däri.
 
Vanessa, Saga, Freja & Nicole
 
Danilo & Jonathans blyghet släppte sen också!
 
Valomerkki!
Dags för gästerna att gå hem, tycker Jonathan?
 
Present öppning
 
Sötfian Vanessa
 
 
Tack för att vi fick komma!!!
 

Tack! <3

Älskar Er, Mamma & Pappa


9:e oktober

 
Sitter och äter lite lunch och lyssnar på musik på hög volym. Powerballads, i love it. Tänker en massa...
 
På morgonen när jag lämnade barnen på förskolan gick det jätte bra. Jonathan och Danilo satte igång och lekte i sandlådan och sa bara hejdå när jag kom för att pussa och krama dom hejdå. När jag ringde 40 minuter senare var allt fortfarande bra!  Känns helt underbart att höra sånt. (Jag har inte snokat vid fönstret en enda gång idag, haha)
Vanessa pussade och kramade mig och stack iväg lika fort. Nicole var ledsen när jag skulle gå och hon höll om mig så hårt och ville inte släppa taget. Mitt lilla hjärta! Jag pratade med henne och lovade att vi skulle mysa en massa när jag hämtar dom, och då blev hon glad och gick iväg för att gunga med Helena. (=En jätte gullig tjej som jobbar på hennes avd)
 
Jag hoppas att barnen verkligen vet hur mycket jag älskar dem. Att dom är mitt allt och att jag skulle göra vad som helst för dom.  När såna här dagar kommer, som 1 år av Minnas bortgång... så värderar man saker annorlunda.
Man tänker efter hur lyckligt lottad man verkligen är, att ha sin familj och att få vara friska.
Man är tacksam för alla dom underbara människorna man har omkring sig.
Dom som inte bryr sig om dig eller som gör dig fel- strunta i dom. Livet är för kort för att ödsla tid på sånt som bara ger negativ energi. Satsa på att vara lycklig och göra dina nära & kära lyckliga.
 
Oj, det blev djupt.
Hur som!  Jag har en massa bilder att bjuda er på- från helgens kalasanden osv. och jag lovar att det kommer snart.
 
Denna dag har gått till i lugnets tecken. Jag håller fortfarande på att vänja mig vid att vara ensam hemma. Jag har tvättat en maskin tvätt som nu ligger i torktumlaren, plockat lite, börjat läsa på en ny bok som jag fick från min fina vän Tiina.
Och så har jag SOVIT. Har ju mobilen bredvid mig ifall dom ringer från dagis och nu var det nån som ringde från Dolt Nummer och jag svarade direkt. Nope, inte från dagis, men från försäkringskassan. Att allting ska vara så krångligt med försäkringskassan, har ni märkt det?? Men nu hoppas jag att vi har löst allting så att jag får mina pengar i slutet av månaden.
 
Jag har också funderat på att åka till Huddinge för ett extra koll pga. mina stickningar i livmodertappen. Jag skulle ha gjort det igår, men ville vara hemma ifall att dagis ringer och att det inte går att trösta pojkarna alls.
Och idag tänkte jag också, men bara för det så har det inte gjort ont denna förmiddag. Jag har ju tid där nästa onsdag, så man kanske ska vänta? Får se om det inte känns nått konstigt på hela dan.
 
Bjuder på några försenade bilder från min "Blogg-mapp" !
 
 
Klara- Färdiga- GÅ!
Grabbarna har lärt sig det här, och när som helst när man går så kan dom bara stanna och ställa sig i den här positionen, för att sen kuta snabbt iväg! Hahahaa...
 
Vid lekplatsen...
 
Puua (nej han heter inte Puua, han heter Raine egentligen) må vara lite äldre, men gubben har krut i sig! Han håller igång så det ryker! Vilken energi alltså! Han älskar att leka och busa med barnen.
 
...Dom håller igång tills musten är ur...
 Trygghet.
 

Minna

1 år har gått sedan våran älskade Minna lämnade jordelivet och blev en ängel. Samma dag som hon hade fyllt 47 år.
1 år sedan.
När man tänker på hur det är ett år från nu tycker man att det låter som en jätte lång tid.
Men ett år tillbaka... Det är ingenting.
Dagarna, veckorna, månaderna och plötsligt år har gått.
Minna, Du är så saknad. Alltid.
 
 
 

Puua försöker samla poäng?

Andres fick en liten present från min pappa igår.
Fast jag tror att det måste ha blivit ett missförstånd, den var nog menad till mig....??

 

 


Lycka


2 ½ år idag!!!

 
IDAG, den 8/10 blir våra älskade prinsar Jonathan och Danilo 2 ½ år!
Tiden går sååå fort!!!!
 
Dom var ju sååå pyttesmå när dom föddes i vecka 30 + 3 och nu är dom stora grabbar.
(Jonathan 1300 g & Danilo 1500 g)
 
 
 TE AMAMOS MUCHO!

Vecka 26 + 0

Vecka 26 + 0 och 2-siffrigt! Nu är det 98 dagar kvar till beräknad födsel !!!
 
Nu närmar sig slutspurten – sista trimestern. Snart kommer du att kunna börja lära känna din bebis.
Kring den här tiden är det vanligt att blodtrycket stiger något. Detta är normalt, men om du plöstligt börjar öka kraftigt i vikt, börjar se suddigt eller om dina händer och fötter sväller upp kraftigt, kan du ha utvecklat havandeskapsförgiftning. Kontakta MVC eller läkare omedelbart om du har sådana symptom.
Om en odling görs, till exempel för att undersöka om du har svamp i underlivet, kan resultatet också visa om du bär på GBS – Grupp B-streptokocker. Det är en mycket vanlig infektion och ger vanligtvis inga symptom, men den kan överföras till bebisen och eventuellt orsaka problem.
 
Nu är bebisen lite drygt 35 cm lång från topp till tå och väger strax över 760 gram. Ögonen kommer att börja öppnas kring den här tiden och mot slutet av sjunde månaden kommer reaktionerna på ljud att mogna, eftersom hörselnerverna är mer utvecklade då. Bebisen fortsätter att ta små 'andetag' som träning inför livet utanför, även om den än så länge andas fostervatten istället för luft.

Nu växer bebisen snabbt och hjärnan utvecklas i intensiv takt. Detta gör att ditt näringsintag är viktigt. Fortsätt äta en välbalanserad kost med mycket grönsaker och fullkornsprodukter. Fiberrik mat, som fullkornsprodukter, linser och råris innehåller mycket B-vitaminer och hjälper till att förebygga förstoppning.

Jag har börjat känna sparkarna på två olika håll nu samtidigt. Förut har jag kännt dom mest vid blygdbenet, men nu känns dom på BÅDA sidorna, så bebisen lever loppan där inne kan jag tro? En riktigt härlig känsla är det, i love it!
 

Danilo och Jonathans FÖRSTA dag själva

Halloj!
Då var den dagen här som man väntat på med blandade känslor. Danilo & Jonathans första dag på förskolan själva efter förra veckans inskolning. Morgonen har funkat jätte bra, jag har pratat med dem att Mamma ska lämna dom och hämta efter mellis. Dom har gått runt och sagt "Hejdåååå" till mig hela morgonen här hemma.
När det väl var dags så kramade och pussade jag dom och sa hejdå, och det gick jätte bra, dom fortsatte att leka och tittade inte ens åt mitt hål när jag gick.
Meeeen. När jag ringde dit en halvtimme efter så var Danilo jätte ledsen och grät. Jag kikade ut genom fönstret då och han satt i Markettas famn där ute och ropade och grät efter mig.  Mit hjärta gick sönder! (ja, jag snokade!)
Jag frågade Marketta om jag ska komma och hämta honom, men absolut inte. Då skulle han göra såhär varje dag, då kunde jag lika gärna ha honom hemma. Jag förstod det också. Men det kändes hemskt! Jag kunde höra honom gråta en lång stund efter samtalet. Jonathan hade inte brytt sig alls, han var fullt upptagen med annat och hade roligt. Nicole hade försökt byga sandkakor så att Danilo skulle bli lite gladare. Mina hjärtan...  Jag är glad att alla mina finaste är på samma ställe iaf, dom har stor trygghet i varandra.
 
Eftersom jag fortfarande har lite stickningar i tappen så la jag mig för vila och då får jag ett MMS från grabbarnas dagisfröken Maria där det stod att jag kan vara lugn och ett filmklipp på mina fina prinsar.
Dom var inne och lekte i dockvrån och inga tårar eller ledsna miner!!!  Det var som ett stort sten föll från mitt hjärta, hur fint gjort var inte det!?? Jag grina och asgarvade samtidigt när jag tittade på när grabbarna serverade Maria det ena matbiten efter den andra. Tusen TACK Maria, you made my day!  Tack!
 
Efter det kändes det genast mycket bättre! Jag slocknade ganska fort efter det och drömde om grabbarna på dagis. Jag vaknade i ett ryck och undrade hur länge jag hade sovit och om grabbarna fortfarande låg och sov. Tyckte mig t om höra hur dom gick omkring i lägenheten- för att sedan komma på mig själv. Det är ju bara jag hemma. Konstigt känsla.
Undrar när man vänjer sig?
 
Nu har jag precis ätit lunch och ska titta en stund på TV för att sen hämta hem mina mest dyrbaraste skatter.
Jag hoppas att dom alla har haft en fin dag.
 
Ni är det bästa som hänt mig!
 

Bull- tjuven Danilo

Jag hörde prassel från köket häromkvällen...
När jag kom in där så såg jag denna lille bull-tjuv!
 
 
 
Någon var visst lite sugen??
 

My SURPRISE BABYSHOWER!

Hej alla kära (och ni andra) läsare!
Helgen är på väg mot sitt slut med denna söndag, snart kickar ännu en ny vecka igång.
Hur mår ni? Har ni haft en bra helg?
 
Känns som att vi har haft fullt upp hela helgen och att den har bara svichat förbi. Har knappt hunnit blogga nånting.
Vi börjar med fredagen. Dagen flöt på som vanligt, barnen var lediga så som dom är varje fredag.
Framåt kvällen sa att vi kan äntligen fixa sladdarna som är bakom TV:n- men att vi då behövde borren som Karo har lånat från Puua. Vi köpte en sån där snygg "grej" haha, vad heter den (?) som "gömmer" alla sladdar så dom inte syns. Och vi köpte den, den sista dagen när Expert hade öppet före konkursen och betalade nästan ingenting för den.
Men vi har inte fått upp den... Men nu skulle det äntligen hända så jag skulle mer än gärna hämta borren från syrran!
Jag sms:ade och frågade om hon var hemma och efter ett tag gick jag dit.
Jag möttes av min glada syster och en massa levande ljus och jag frågade om hon har myspys
Jag tog av mig skorna och skulle med in och hämta borren och då möttes jag av ett stort gäng glada tjejer som hade gömt sig och överraskade mig totalt!!!
Jag vet inte vad jag tänkte på, var lite chockad, men sen såg jag hur fina alla hade gjort sig och själv såg jag ut som en påse skit, ungefär. TÄNX, någon kunde väl ha förvarnat mig?!
Nu har jag "snott" några bilder från diverse bloggar så att jag kunde bjuda er på några:
 
Ja, såhär förvånad såg jag ut.... Haha!
 
Jag satte mig på soffan och smälte allting medans jag blev serverad coca-cola med jordgubbar i- aww, dom har tänkt på allting!!!  Min favvo!!!
 
Det blev fredgasmys med tjejgänget på hög nivå!
 
Min fina mamma och fina vän Cilla (bara 8 veckor kvar tills hennes lilla Prinsessa kommer till världen!)
 
Den här bilden var så bra att jag var tvungen att låna den också, Sweetie :)
Cilla visar hur överraskad man kan se ut (Mummu.... ber?)
 
När största chocken lagt sig så fick jag öppna presenter (!!!)
Och DET var verkligen rörande. Tänk att alla dessa fina, fina människor har gått ut och köpt någonting till lilla Prinsesan i min mage. Så tårarna började ju rinna där också... Lilla prinsessans alldeles första kläder och leksaker!
I ett annat inlägg kommer jag att lägga ut bilderna vad hon fick för något
 
Min älskade storasyster Karolina och min kära Mamma
Jag och "LIttle Bunny"
 
Syrran bjöd också på frans och brynfärgningar på plats- vilken LYX!!!
Jag som frågat henne om det i veckor!
 
Även Linda & Cilla testade!
 
Bästa svägerskan Anna och finaste Kicki (krya på dig Kicki! )
 
Här kommer ett litet collage som jag fick ihop. På bilden längst ner till häger är Lisa med sin lille son Anton
 
Cilla, Linda & Jag (<------Obs! Osminkad, haha)
 
 
Jag hade en jätte rolig och mysig kväll!
Vi pratade om ALLT mellan himmel och jord och skrattade och skrattade och hade jätte kul!
Vet inte hur jag ska kunna tacka er alla som gjorde min dag!
Miljoner TACK!
I´m blessed to have friends like you. Ni är bäst!
 Tack för att ni finns!
LOVE YA!
 
P.S Och när sladdarna ska gömmas nu då vet bara Gudarna... Jäkla Andres som lurade mig sådär!
 

Fullt upp med kalasanden

Hello, hello!
Kommer med ett livstecken på att jag lever och har inte glömt bort er !
Denna helg har verkligen gått i party-tecken, det har vart partaj fredag, lördag och nu söndag.
I fredags var det ju min överrasknings baby shower party, igår firade vi Max som blivit 2 år och idag ska vi fira Robin som fyller hela 1 år! (Var det inte nyss han föddes?!)
 
Jag ska börja göra iordning Nicole och Vanessa för kalaset nu och låta Jonathan och Danilo sova ett tag till innan dom ska väckas. Vi hörs mera ikväll!
 
XOXO/ Me & My Baby Dolls

Surpriiiiiise!!!!!

Minst sagt! Ikväll skulle jag hämta en borrmaskin från syrran och när jag kom dit överraska ett helt gäng tjejer mig med en BABYSHOWER!!!!

Åhh, jag hade så kul ikväll och blir verkligen rörd och glad av att jag har så fina vänner! <3

Jag skriver mer om det här imorgon, nu måste jag vila min mage, är proppmätt av allt gott jag och "Lill Bunny" (japp, babyn i magen fick ett nytt smeknamn ikväll) har proppat i oss ikväll :)

Pusu Besos!


Lekplats i Tyresö & oplanerat Babbel...

 
Tjohoo!
Bartnen leker på sina håll så jag kan med gott samvete sitta här vid bloggen en stund.
Jag tänkte faktiskt bjuda er på några bilder från fron "Bloggen mappen" (ni som läser varje dag vet vad jag menar?)  en alldeles ny lekpark som har haft invigning i Tyresö där vi var och lekte för några dagar sen. Superskoj tyckte alla barnen!
 
Sjörövar Fabbe farfarsfar....
 
Den här var nog den roligaste! Är så glad för denna kamera, så man kan ta många bilder direkt efter varandra, ser så skoj ut!
 
Studsmattan var också jätte kul :)
 
När vi hade lekt en bra stund och det började bli mörkt åkte vi iväg till en pizzeria som har jätte god pasta!
Är tacksam för sånna här dagar, då man hittar på något har kul med hela familjen.
 
 
Nu hörs det små tjaffs från tjejerna.
Ibland kan dom leka jätte fint ihop hur länge som helst, men förr eller senare så slutar det i bråk. det kan vara små små grejer som gör att deras tålamod tar slut, te x vem som får leka med vilken gubbe, vem som ska rita med en viss penna först, osv. osv. Nu hör jag att dom leker Mamma och barn och åker till Handen med Danilos bilsäng...
 
Danilo kör med någon sorts vattenlek i lilla toan bredvid, han säger att han ska bara dricka när jag frågar vad han pysslar med (bara så att han vet att jag håller koll....) men mest blöter han ner sina händer...
Jonathan kör som vanligt runt med sin älskade moppe med nycklar i och har en djup diskussion med sig själv.
Andres har precis kommit hem från jobbet och ligger i badet nu. Skönt att ha honom hemma hela helgen!
Dagarna går ju som sagt så fort och han brukar komma hem ganska sent så ibland känns det som att man knappt setts på flera dagar.
 
Jajuste- fotograferingen gick jätte bra idag!
Fotografen undrade också om alla barn verkligen var mina...? Först var det enskilda bilder och dom var så duktiga så. Nicole & Vanessa fick tydligen nya smeknamn som skulle få dom att skratta- Köttbullen och Bettan. Hahah... Dom skrattade och jag tror att bilderna blev jätte bra! Sen var det Danilos tur och han var inte alls imponerad över fotografens ansträngningar till att få honom att skratta.
Fast ibland tyckte han att det var skit skoj, men han skrattade inte, fast han ville.
Då såg det det så himla kul ut- han skulle le, men så blundade han hårt och fram kom hans "mussu-min" istället. Hahah...  Envisa unge.
Jonathan var jätte duktig och skrattade och hade helfestligt.
Sen var det dags för ett syskonbild, och fotografen kämpade med att få alla titta in i kameran samtidigt och dessutom få alla att skratta/le samtidigt. Det är en utmaning att få alla att titta in i kameran, och dessutom att inte ha händerna för ansiktet, blunda eller göra knasiga miner. Jag hoppas att han lyckades få några bra bilder därifrån!
 
Domen kommer om en vecka, då ska man få en kod på sin mail där man ska logga in och välja och beställa bilder man vill ha själv. Ska bli spännande!
 
P.S Ops, va lång detta inlägg blev! Sover ni....?
Ha en fortsatt fin fredag!
Kram på er alla!

Freeeedag!

Okey... det är alltså fredag- igen? Känns som att jag skriver det var och varannan dag nuförtiden?
 
Denna förmiddag har vi spenderat hemma. Barnen har lekt så fint och jag har bytt lakan i våran säng och dammsugit.
Hallelujah att vi fick det nya munstycket till vår dammsugare igårkväll, för våran hade pajat och den sög inte alls.
 
Jag sitter här fortfarande med mjukisbyxor och osminkad face, kanske borde göra något åt det...?
Snart ska vi iväg till dagis en snabbis för dagisfotograferingen. Om bara JOnathan och Danilo kunde somna nångång...
Jag har fått gå tillbaka med Danilo ett X antal gånger, varje gång kommer han ut lika glad: "Heeeeeej Mamma!"
Så att jag ska bli glad? Not.
 
Ingen hade nog missat att det var kanelbullarnas dag igår?
Nope, hann inte med att baka några bullar själv, men vi köpte alldeles nybakade och färska bullar istället, som vi åt efter bad.
 
En fin bild på Jonathan och pappa Andres
 
 
Häromdagen gick jag och barnen hem till syrran efter dagis. Spontan träff, då vi träffades vid dagis och hon hade med sig Dewin och dagiskompisen Milo. Vi gick till henne hela gänget och det vart full fart på barnen medans jag och syster satt och pratade om dittan och dattan över en kopp thé. (<----Gott, fast jag aldrig dricker det)
 
Syrran & Felicia
(-samt den tjurige Jonathan liggandes på mattan)
 
När det inte funkade så la han sig under bordet och tjurade och spottade istället.... Något han börjat göra när han är arg...
 
Dewin & Milo klädde ut sig och skrämde flickorna
 
 
Näe om man inte ska sätta på sig dagens kläder och sminka sig lite istället, kan inte gå ut såhär och skrämma folk förstår ni väl?
 
XOXO/ Satu

Inskolningens SISTA dag

Då var inskolningen avklarat för Jonathan och Danilos del. Jag har under denna höst inskolat alltså 3 barn.
3 dagar har gått och på måndag kör mina älskade Prinsar solo.
Jag undrar hur det går, för dom är lediga 3 dagar innan det...?
Jag hoppas att det ska gå jätte bra och att dom är duktiga och att dom vet att jag ska hämta dom sen.
Vill ju inte att dom att tro att jag har övergett dem...
 
Jag har förtroende för förskolan och på personalen, jag känner mig trygg med det här och det ska jag visa Danilo och Jonathan också. Det här ska vara någonting kul och bra för dom. Om jag inte hade känt mig trygg eller haft förtroende för dagis och personal hade jag aldrig låtit dom börja där.
Det här ska gå bra!
 
På förmiddagen var det dags för gruppfotograferingen. Jag var lite orolig hur det skulle gå att få med dom på bild.  Målade upp värsta scenariot att dom skulle skrika och gråta och inte sitta still. Man ska aldrig underskatta sina barn!
Jag har sagt det förut och säger det igen- dom kan överraska! =)
- Var beredd på det värsta, men hoppas på det bästa- lite så tänker jag.
Dom satt stilla som små ljus med sina nya vänner och pedagoger. Jag stod en bit bort medans korten togs, och dom tittade inte ens efter mig. Fotografen var bra tyckte jag, han fick barnen att skratta. Man såg att Danilo & Jonathan också försökte dra på mungiporna, men blygheten tog nog över liiite.
Ska bli spännande att se bilderna, tror att dom blev jätte bra!
 
Nicole och Vanessas grupp fick vänta i över 1 ½ timme tills det var deras tur (!!!) Stackarna.
Dom väntade på ett barn som inte dök upp, så fotografen gick iväg på fika.
Stackars barn fick vänta så länge i regnet. Jepp, gruppbilderna togs utomhus.
Dom såg ut som att någon hade hällt en hink vatten över dom.
Vi hade redan gått in när fotografen kom och tjejernas långa och blöta längtan var över.
Men alla hade tydligen varit duktiga, så det ska bli jätte kul att se hur bilderna blev sen!
 
Mina barns första dagisbilder.
 
Här kommer några bilder från förmiddan:
 
När vi kom in så har grabbarna lekt, Danilo hittade naturligtvis sin älskade lilla Pippi-figur som finns där.
Kanske en bra present till honom i julklapp, ett Pippi hus?
Lunch och vila gick också bra, dom vet vad som komma skall och vad dom ska göra.
Mina älsklingar vad mamma älskar er! Jag är så stolt över er, båda två!
 
Efter vilan satte dom igång med lek igen och jag fick gå ut en stund, för att se hur dom beter sig när jag inte är där.
Satte mig i hallen en stund och läste Aftonbladet på mobilen, kollade några bloggar... Marketta (barnskötare) kom ut med nått barn sa att grabbarna leker och har det bra, att jag kan var ute en stund till, så jag gick till Nicole och Vanessas avdelning (bredvid) för att säga hej. Nukke ritade och Bessa höll på med pärlor.
Mina stora, duktiga tjejer...
 
När jag kom tillbaka till avdelningen hade allt gått jätte bra. Jonathan hade pysslat med sitt och inte ens märkt att jag var borta. Danilo hade gått runt lite och funderat med sin Pippi-figur, men inte frågat efter mig. Hihi...
 
Och nu tar jag och barnen alltså helg!
(eftersom dom alltid är lediga på fredagar)
Jag hoppas att dom håller sig friska hela gänget nu, eftersom det går runt en massa kräk och diarre!
Idag fick 2 föräldrar ringas in då barnen blivit sjuka, och det fattades flera barn sen igår.
Och jag hoppas att alla föräldrar håller sina barn hemma 48 timmar efter sista kräkningen eller diarrén, för annars får man aldrig slut på det här.
 
I helgen blir det 2 kalas, så jag tar i en massa trä och hoppas på det bästa!
 
Imorgon ska jag ner till dagis för enskilda dagisbilder på barnen, samt syskonbilderna. Kläderna är klara för Danilo och Jonathan, men vad ska Nicole och Vanessa ha på sig...? Hmm... vilka problem man har ibland?
 
Nu ska vi iväg och handla!
(Jag lovar att jag inte ska glömma mitt choklad!  )

.....

Jag vill ha min älskade Skotte!
(Choklad, alltså)

Vilket är eran favvo choklad?


Underbart!!?

Inte bara att man känner sig som en påse skit, nu börjar det synas utanpå också!
Benen den här gången! Åderbråck eller ytliga/brustna blodkärl eller vad dom nu kallas-WELCOME!

Ser ut som om jag blivit misshandlad.(borde kanske ha en gömd kamera för att se vad Andres gör på nätterna, haha)
Det är jätte fult och nu har det börjat göra ont också om jag går mycket eller står för länge... *suck*

Har ni haft ytliga/brustna blodkärl pga. graviditeten? Har det försvunnit? När?

Hittade det här på nätet, kom gärna med egna erfarenheter, tips och råd! ;-)

******************************************
Åderbråck utvecklas eller försämras under graviditeten eftersom den växande livmodern ökar trycket på bäckenvenerna och på den nedre hålvenen (vena cava inferior, en stor ven på höger sida av kroppen som tar emot blod från benen och större delen av organen i bäckenet och buken). Detta ökar blodtrycket i benens vener och påverkar på så sätt uppkomsten av åderbråck. Allt eftersom barnet växer och livmodern blir större blir venerna allt mer synliga.

Ökade halter av hormonet progesteron leder också till att blodkärlens väggar slappnar av. Kanske är de blå venerna bara synliga under huden eller så buktar de ut och du kan känna viss smärta eller inga besvär alls. Det är inte särskilt snyggt, men åderbråck brukar bli bättre när graviditeten är över.

Du kan förebygga dem eller åtminstone minimera dem. Det gäller att undvika alltför stort tryck på benen under graviditeten.

• Motionera dagligen – även en snabb promenad runt kvarteret kan vara till stor nytta.

• Lägg fötter och ben i högläge när det är möjligt: Ställ en pall eller låda under ditt skrivbord och försök ligga på vänster sida med fötterna på en kudde när du är hemma. Eftersom den nedre hålvenen (vena cava inferior) finns på höger sida minskar trycket från livmodern när man vilar på vänster sida vilket i sin tur minskar det venösa trycket i benen.

• Försök sova på vänster sida med fötterna på en kudde. Kila in en kudde bakom ryggen så att du ligger kvar på vänster sida.

• Sätt på dig särskilda stödstrumpbyxor innan du stiger upp på morgonen.

• Stå inte upp under längre stunder.

• Korsa inte benen när du sitter.

Åderbråck kan klia och till och med göra ont men det är nog din fåfänga som påverkas mest. Det är ovanligt med kroniska cirkulationsproblem eller blodpropp till följd av åderbråck. Endast fem procent av alla kvinnor som har oturen att få åderbråck utvecklar små blodproppar i venerna.

Om du märker att huden ovanpå ett åderbråck är öm och röd, och du samtidigt har feber, ont i benet och en snabb hjärtrytm ska du genast tala med din läkare eller barnmorska. I några få fall kan snabb hjärtrytm och/eller andfåddhet vara tecken på lungemboli (när en blodpropp har vandrat till lungorna). Om du känner dig andfådd och hjärtat slår snabbt ska du åka till närmaste akutmottagning eller ringa efter en ambulans.

Ibland försvinner åderbråcket av sig själv inom tre eller fyra månader efter att du har fött barnet. Men om utbuktande vener känns obekvämt för dig finns möjlighet att avlägsna dem genom kirurgiska ingrepp. Om du vill genomgå ett sådant ingrepp bör du dock vänta tills du har fått alla barn du vill ha eftersom åderbråck tyvärr har tendens att förvärras för varje graviditet.

Kul!
Här har ni en bild på mitt ben. Glamouröst?


Milkas födelsedagskalas!

Jag skrev ju tidigare att Andres syster Ela (eller Milka som hon heter på riktigt) fyllde år och vi var där för födelsedagsfika. Tog en massa bilder som jag tänkte bjuda med mig av , here it comes!
 
Huset var fullt med folk, så som det brukar vara varje gång som någon fyller år.
Och som vanligt bjöds det på en massa gott!
 
Den goda tårtan!
 
Abuelo, Abuela och Andres kusins son Daniel
 
Daniel & hans storasyster Victoria och våran Danilo
 
 
Denna lilla kaxiga tjej var svår att fånga på bild... här ser vi henne i farten iaf.
 
Oscars barn är så gulliga med våra småttingar. Dom vill gärna krama dom och busar gärna med dom.
Här busar barnens farbror Oscar och kusin Javi med boysen
 
Kusin Fernando och Nicole
 
 
Tack för allt Ela med familj!
Melina, hade du kul i stan? Kram!
 
Pheew, eftersom jag precis besökt toan med huvudet före (intressant?) så börjar jag må illa igen eftersom min mage är helt tom... måste ta något att äta/dricka och lägga mig ner en stund...
Nu har jag bloggat ikapp mig liiite iaf, även fast jag har så mycket mer att bjuda på!
 
Hur mår ni alla annars?

Minnesstunden för morbror Kari

I lördags var jag iväg till min syster där vår morbror Karis minnestund var.
Kari är min mammas äldsta bror och dog för snart 1 månad sedan. Nu var det alltså dags för minnesstund för närmsta familjen här från Sverige och så kom hans bästa vän Nicke också dit.
Mummu & Karo hade ordnat allting jätte fint och bakat hade dom också gjort. Tack!
(Andres stannade hemma med barnen.)
 
Ni kanske känner igen honom från alla Tv-reklam som han gjorde. Den bästa var nog reklam för Unibet när svenskarna och finnarna satt i bastun och Kame ropar "Miiiiina gubbar, miiina gubbar!" (på ordentlig fisnk brytning såklart)Med den reklamen vann han även "årets statist" men jag kommer inte ihåg vilket år det var, hihi...
 

INSKOLNING dag 2 !

Idag har vi haft inskolningsdag  # 2 för Danilo och Jonathan.
Först på schemat stod det skogspromenad vilket dom gör varje onsdag på småbarnsavdelningen. Vi traskade iväg till skogen bakom vårt hus och hittade Röllis cykel och så spanades det efter en massa småkryp också.
(=Rölli är ett finskt populärt troll)
Danilo och Jonathan höll mig hårt i handen och ville helst inte släppa. "Nu gååår vi!" tjatade dom. Ja, nog är dom lite blyga inför nya grejer dom också. Barnskötaren Maria (som bor granne med Mummu och Puua, och även en familjevän) tog fram en massa fruskt frå sin ryggsäck som barnen satt och mumsade på där ute i skogen. Frukt går alltid ner!
 
När vi kom tillbaka till dagisgården fick vi gå in med Marketta och några barn till. Danilo hittade snabbt sin älskade lilla Pippi figur som dom har där. Han hade den med sig till vilan sen också.
Det gick jätte bra idag också, grabbarna lekte och pysslade, byggde med Lego allt möjligt.
Danilo och polaren Max (som ska ha sin 2-årskalas i helgen) satt och limmade och klistrade. Sötisarna!
Lunchen idag gick jätte bra, båda grabbrna åt 2 portioner var, och knäckebröd också. Att det var makaroner och köttbullar som stod på menyn hade nog lite med saken att göra ;-)
 
När det var dags för vila var det inga problem alls. Dom gick in och la sig på sina platser och somnade ganska snabbt.
Att dom lär och vänjer sig vid nya saker så fort, mina små hjärtan!
 
Så var även denna dag slut, imorgon är det sista inskolningsdagen.
Imorgon blir det också gruppfotografering. Om det inte regnar så tar dom bilderna ute.
På fredag kunde jag boka in alla barnen för enskilda kort.
Jag är ju helt ny i det där, jag hade ingen aning att föräldrarna själv skulle hitta en lista och boka upp tider för sina barn för foton. (?) Som max hittade jag 4 tider efter varandra, och det på fredag, men jag skulle ha behövt boka in 6 tider efter varandra, för man ska boka in syskonbilder också. Hoppas att det går snabbt att fota barnen så vi hinner med det också.
 
Mummu & Puua kom och mötte upp oss när dagen var slut. Jag hämtade med mig tjejerna samtidigt, och nu var dom lite gladare än igår... Sen säger Nicole till mig: "Mamma, varför säger du `Heeeeeej Nicole!` när du hämtade oss, du har ju inte ens vart hemma ju!" och så rullar hon kaxigt med ögonen. Hmm...
 
Här kommer dagens inskolningscollage!
 

FÖRSTA INSKOLNINGSDAGEN !!!

Så var den allra FÖRSTA inskolningsdagen för Jonathan och Danilo avklarat. Phew, jag pustar ut.
Känns jätte bra. Faktiskt, det känns som att dom ska ha det jätte kul där, utvecklas och göra en massa nya spännande grejer.

En stund på förmiddan var vi ute och lekte, grabbarna dom gick runt med borsten och krattor (det var städdag idag) och så bakade dom sandkakor med kusin Dewin och lekte i vattenpölarna.
(Ni ser bilder längst mer sen)

Sen gick vi in med Maria och några barn till, och Danilo och Jonathan utforskade alla nya spännande saker och provade det ena och det andra.
Det lektes i dockvrån, med Pippihuset, klistrades, klipptes och formades i lera.

Vi åt lunch och sen kom vilan.
Det gick bra, först ville dom inte alls in i vilo-rummet, men till slut slocknade dom, och även jag!.... :-)

Första dagen gick snabbt, och jag kan lova att grabbarna somnade som stockar nu ikväll.
Många nya intryck idag!

Nicole och Vanessa har haft en bra dag på dagis, dom var lite sura att jag tog med mig dom en timme tidigare idag, för dom hade velat leka och äta mellis på dagis. *suck*
Dom är så jäkla tjuriga jämt efter dagis och testar MIG till max!

Här kommer bilder från första inskolningsdagen! <3
Imorgon är en ny dag!
Kraam!


Höst pyssel


Allvar?!?!


1:a oktober- förberedelser! (och svar)

Idag är det redan första oktober. Känns inte alls som så länge sen det var första september?
 
Jag har precis lagt barnen och sätter mig här vid datorn en stund, men sen kom jag på att jag vill så gärna se X-Factor ikväll. Det är nu det är som roligast att kolla tycker jag. Följer ni den?
 
Nu på kvällskvisten har jag tagit fram och namnat 2 par tröjor, strumpor och byxor- var, till Danilo och Jonathan som dom ska ha i sina lådor på förskolan. Har även namnat jackor och sånt. Måste ta fram grabbarnas regnkläder och gummistövlar också...Imorgom är det dags för inskloningens allra första dag. Vi får se hur det går. Jag hoppas naturligtvis att det går som smort, utan problem. Känner mig hemsk!  Därför också vill jag så gärna att grabbarna ska älska dagis.
 
Passar på att skriva ett litet svar på en kommentar jag fick idag (så du slipper vänta alltför länge )
 
Irma Om vecka 25 + 0 :
Inte för att vara taskig men när du skriver varje vecka "hoppas att du stannar i minst 10 veckor till" så låter det som att du vill att bebisen ska komma innan, och ja jag vet att du har barn som är "permatura" men de behöver inte betyda att denna bebis kommer tidigare :) Söta alla dina barn är, hoppas självklart att förlossningen går bra, psst..menade ingenting taskigt med kommentaren.
 
SVAR: Knasigt om det kommer "ut" på det sättet att jag vill att bebisen kommer tidigare. Jag pratar nog för alla mammor som fött prematurt att det är inget man önskar att någon ska få gå igenom. Det är en lång och påfrestande väg att gå med en massa oro och upp och nerförsbackar med en väldigt lång vårdtid. Och sällan komplikationsfri.
Så det är ingen jag "vill" ska hända. Men (!) jag är beredd på att bebisen kan komma tidigare- med tanke på min historia och att jag redan nu har fått komplikationer samt vad kunniga specialist läkare har förberett mig på. Men jag har ju fått hjälp nu, som förhoppningsvis hjälper till att hålla min tapp stängt så länge det går. Vem vet, jag kanske går över tiden också?   Naturligtvis vill jag att bebisen ska stanna i magen så länge det går och växer till sig och blir stark nog att möta denna värld. Jag försöker ändå vara realistisk och då är vecka 35 + 0 mitt drömmål, då behöver jag inte vara orolig längre, som jag är nu i stort sett varje dag nu att det ska sättas igång närsom.
 
Nu måste jag gå och kolla på X-Factor, kommer tillbaka om jag inte segar alltför mycket! Hihi
 
P.S Krånglar Google för er andra också, eller jävlas den bara med mig? När jag ska leta bilder därifrån och kopiera dem, så fastnar hela skiten!?

Nytt till barnen ♥

Som jag skrev så blev det lite efterlängtat shopping till barnen i fredags.
Dessa plagg fick följa med mig hem :
 
 
Nya mjukisbyxor till Danilo & Jonathan (bra med ta 3 betala för 2 plagg!)
 
Simpsons mjukisbyxor och nya fingervantar till grabbarna:
 
3 tröjor var till dem:
 
 
Såklart kunde jag inte gå förbi flick-avdelningarna...
 
Dessa fick Vanessa:
 
...Och Nicole:
 
 
Egentligen är det bara Nicole som behöver nya kläder av tjejerna, för Bessa har ju fått enormt mycket kläder från Nicoles byråer. Men jag tyckte att hon ändå kunde få något nytt =) *Bara för att dom var så fina*
 
Kikade ockkså lite på babykläder- Åååååhhh!!
Gissa om jag var sugen på att få köpa lite söta små bodys och små byxor!!!
Som de flesta av er vet så är jag helt tokig i barnkläder. Men jag tyglade mig och köpte ingenting.
Jag gör det om några veckor tänkte jag....
 
Tänk att jag ska få shoppa på baby-avdelningarna snart också!
 
Nä nu gott folk ska jag ta och lägga mig ner en stund, stickningarna vill inte ge med sig!
Ska lämna ett urinprov idag till labbet, får se om det visar någonting...
 
Vi "hörs" senare igen!

VECKA 25 + 0 !!!

Bebisen väger nu nästan 660 gram och är ungefär 35 cm lång från hjässa till häl.
Nu har den fått lite kroppsfett och ser mindre 'mager' ut. Sinnenas utveckling har kommit en bra bit på väg. Undersökningar har visat att ett 26-veckors foster reagerar på beröring. Om du lyser med en ficklampa på magen kommer bebisen att vända på huvudet, vilket betyder att synnerven har börjat fungera.

Fingrar, handleder och händer kan kännas värka eller kännas domnade. Det kan bero på att karpaltunneln, liksom så många andra vävnader i kroppen, svällt upp. Då kan nerver som löper i tunneln klämmas åt, vilket i sin tur orsakar smärta eller obehag. Handledsstöd kan hjälpa.
 
 
"Nu svarar din bebis på beröring. Du kan roa er båda genom att kittla bebisens fot när den sparkar dig, eller genom att ligga på rygg och rulla från sida till sida och se vilka reaktioner du får. Vid den här tiden öppnar sig bebisens ögonlock och det lilla hjärtat slår nu såpass kraftigt att man kanske kan höra det enbart med hjälp av ett stetoskop."
 
 
 
 
 
 

Såhär förändras Din tillvaro:

Din nattsömn kan påverkas negativt av väldigt livliga drömmar eller mardrömmar. Detta är helt normalt och ett sätt för ditt undermedvetna att processa oro och funderingar över det kommande föräldraskapet. Den växande magen kan också göra det svårt att sova gott. Det rekommenderas att du försöker sova på sidan, snarare än på rygg.

När du har tid på MVC kontrolleras ditt blodtryck och du får lämna urinprov. På så vis kan man upptäcka tidiga tecken på havandeskapsförgiftning och diabetes så att behandling kan sättas in om det behövs.

Mot slutet av andra trimestern börjar magen bli stor och du kan känna av ryggsmärta, huvudvärk och kramper i benen. Huvudvärk orsakas ibland av vätskebrist - glöm inte att dricka tillräckligt mycket vatten. Eller att äta tillräckligt ofta. Huvudvärk kan också orsakas av lågt blodsocker, så ett kolhydratrikt mellanmål kan hjälpa.
 
 
Kalcium är ett av de viktigaste näringsämnena under graviditeten. Kalcium hjälper bebisen bygga ett starkt skelett och bra tänder och friska och bra nerver, hjärta och muskler. Det hjälper också till att utveckla bebisens hjärtrytm och blodets levringsförmåga. Det finns mycket kalcium i mejeriprodukter, i fisk - särskilt på burk (ansjovis och sardiner) om du äter de små mjuka benen samtidigt, spenat och gröna bönor, baljfrukter, sesamfrön och mandel.

Kroppen behöver D-vitamin för att kunna absorbera kalcium. Våra kroppar syntetisterar D-vitamin naturligt när (om!) vi får sol på huden. Bra kostkällor är magra mejeriprodukter, fisk och ägg. Om du inte får i dig tillräckligt mycket D-vitamin i kosten eller bär heltäckande kläder utomhus, kan du få för lite D-vitamin. Prata isåfall med din barnmorska.
 
(Vart fasiken ser man solen nuförtiden? Och bättre lär det ju inte bli, så hur får man mer D-vitamin??)
 
Magen idag (i hemmakläder) (Snart dags att ta av navel piercingen?)
 
 
 
SNÄLLA BEBIS, STANNA I MAGEN I ÅTMINSTONE 10 VECKOR TILL, SNÄLLA!!!
 

RSS 2.0