Vanessas födelsedag ♥

TUSEN TACK för Vanessas grattis hälsningar. ♥ Jag har vidarebefodrat hälsningarna och hon blev så glad!
Va gulliga ni är som tar er tid att gratta henne, det uppskattas. ♥
 
Igår var det min familj som kom för att fira Vanessa. Eftersom vi har så stor släkt så får vi ta kalasen i två omgångar så att alla får plats och man vill ju kunna umgås med alla också ;)
Så igår kom min sida av familjen, och imorgon åker vi till Fittja för att fira Vanessa med andres sida av släkten.
 
Tråkigt bara att Andres och Puua missade nästan hela kalaset... Jobbet drog visst ut över tiden... Smiley
 
Vanessa som har hur starka lungor som helst fick hjälpa mig att blåsa upp ballongerna. Jag fattar inte hur hon klarar av det, jag var helt yr efter bara några ballonger och hon fortsatte och fortsatte!
 
Kevin är finklädd dagen till ära. ♥
 
Vanessa öppnar sina paket ♥
 
Hon var överlycklig av sina paket, precis sånt som hon önskade sig!
Kevin med sin morbror Stefu, twinsen, kusinen emma med Olivia och så kusinerna Sebastian & Dewin.
Sång för våran nyblivna 5-åring!
 
Lite blandat :)
 
Sen kom Andres hem och Vanessa fick äntligen öppna sina paket från oss. ♥
Han hade en egen liten överrasning med sig till henne som jag inte visste något om:
 
En egen riktig gitarr!
 
Älskar gitarrspel, hoppas hon lär sig spela.
 
När alla hade gått hem stannade barnes kusin Felicia kvar och lekte och åt middag med oss. Vanessa och Nicole sminkade henne med sminket som Bessa fick i present.
 
Tack alla inblandade på Vanessas stora dag!
Tack alla som kom, som ringde och skickade sms, och alla andra grattis här på bloggen, insta och FB! ♥

♥ Yo shorty, it´s ur birthday ♥

Vanesss födelsedag idag!
Vi brukar göra som så att Andres åker till jobbet senare när någon fyller år så att födelsedagsbarnet får öppna sina paket direkt på morgonen- men idag kunde han inte, han åkte redan jätte tidigt. Så hela dagen har Vanessa tjatat och frågat när pappa kommer hem så hon kan öppna sina paket. Tänk va jobbigt att fylla 5 år och få vänta med att öppna sina paket också, som om hon inte väntat på sin födelsedag tillräckligt länge ändå!
 
Igår åkte vi till Toys R' Us för att gå på lite klappjakt för Vanessa.
Hon sa bara att vi kunde köpa vad vi tycker är bra för henne, haha...
Nicole tog tag i saken och hjälpte till. Hon tyckte at Vanessa ville ha det ena efter det andra. Konstigt nog blev det såna saker som hon själv just ville ha, vilket sammanträffande...?
 
Så fort vi kommer till Toys R us så springer barnen till avdelningen med alla bilar och cyklar. Vi fick kolla i lugn och ro, ja förutom Olivia som knallade runt lite här och där... Det gick bra att handla fast födelsedagsbarnet var med. Vi la det vi skulle ha i kundvagnen och la Kevins filt på allt.
 
Nicole försökte få Vanessa att intressera sig för för prinsessavdelningen, men nope.
Hon ville kolla på helt andra saker...
 
Som typ det här... Smiley
 
Den här avdelningen är poppis!
 
Vanessa fick välja tallrikar, muggar, servetter och duk till kalaset idag. Än en gång försökte Nicole få henne välja Frost tema, men jag tror att hon valde Smurfan istället.
 
Coola brillor!
 
Det tar tid att handla med alla barnen, tror att vi kom hem vid 20:45 igår.
Det blev en tur till Lindex efter Toys R us och så skulle vi handla också, det gjorde vi där i KungensKurva. Allt för fikat idag. Förutom godispåsarna kom jag på nu....
 
Jordgubbar till tårtorna blev det också. 
Det blev jordgubbar över också så jag får mina jordgubbar i cola ikväll! ♥ Bästa! Har ni testat det ännu?
 
 
Middag åt vi på thai restaurangen Lemon. Såå gott!
Barnen höll sig vakna under bilresan hem, så skönt för annar hade dom inte somnat alls.
 
När barnen lagt sig satte jag igång och slå in alla paket. VARFÖR lär jag mig aldrig att slå in paket allt eftersom det inhandlas? Jag satt där igårkväll igen och slog in allt och förbannade mig själv. Att jag alltid lämnar allt till sista kvällen. samma sak med julklappar! NÄSTA gång slår jag in dem direkt. (säger jag varenda gång)
 
Somnade nog vid 1-tiden igårnatt och så kom Nicole och la sig i vår säng och hostade och hostade.
Blev inte så mycket sömn med andra ord, men det är okej. jag har bara mig själv att skylla som inte lägger mig tidigare. Lite kaffe nu så är jag på topp igen (inbillar jag mig själv)
 

Jag gjorde 2 st tårtor idag. Nicole och Vanessa fick hjälpa till att skära bananerna och allihopa hjälpte till att käka jordgubbar och resten av grädden!
 
Blev bra det här!
 
 
Idag kommer min familj hit för att fira Bessa och på lördag ska vi till Fittja och fira Vanessa hos hennes farföräldrar dit hela släkten är bjudna. Behöver jag nämna att hon längtar?
Melina- hon pratar mycket om den där piñatan, hon kommer att bli superlycklig! ♥
 
Nu ska jag sätta fart här. Andres jobbar fortfarande och jag ska duka kalasbordet och slänga lite smink i ansiktet. Vill ju inte skrämma gästerna sen!
 
P.S Glöm, inte att tävlingen avslutas ikväll! Klockan 21:00 har jag tänkt mig. 
Vinnaren utses här på bloggen så får ni maila mig för vidare info!
Good Luck!
 
Nähä, nu vaknade Kevin också! Nicole har valt dagens festkläder åt honom ;)
 
 
 
 
 
 
 
 
 

En glimt av Vanessas Rum

Här får ni en glimt av Vanessas rum:
 
Hon har flera såna där hus (står på byrån) men hon leker aldrig med dem! Nicole brukar ta dom till sitt rum och leka med dom, fast hon har egna också. Vanessa gillar mest att spela på sin gitarr, rita och öva på att skriva, pyssla och sina böcker med de förbaskade klistermärkena.
 
Olivia gillar att vara inne i sina syskonsrum och röja. Hon brukar dra ut den där lådan som finns under Vanessas säng och på så vis klättra upp på sänge och titta ut genom fönstret.
Nu har även vanessas lampfot mystiskt gått sönder. Fattar inte! Den blev helt sne på toppen där man sätter fast glödlampan och den gr inte att skruva på den heller. 
Imorse hängde lampan där med sladdar ute och allt. Livsfarligt ju... men så är det väl när man köper lampfot på Rusta för 39 kr. Jag trodde att jag gjorde en kap... 6 st köpte jag och alla är trasiga på samma sätt.

BIG NEWS!

De stora nyheterna igår var att barnen lärt sig att cykla!!!
ALLA FYRA! 

Helt galet vad vi har skrattat och varit glada (och förvånade!)
Vi bestämde att ta bort stödhjulen från alla cyklar och sänka sadeln till lägsta möjliga.
Nu jäklar skulle dom lära sig.
Och vad gjorde dom?
Jo, Andres höll i dem ett tag och sedan cyklade ungarna helt själva!!!
Det var visserligen lite vingligt först, men sedan gick det bra!!
 
Den första som cyklade var Nicole! Vi hade tippat på att danilo skulle vara först, för det är han som visat mest intresse att cykla. Men en efter en fick dem prova, när dom såg att nicole kunde så ville alla prova och alla cyklade en bra bit själva! SÅ duktiga! This is big! (för en mamma/pappa iaf) 
Smiley
Nicole kan cykla!!!
 
Hon var så glad och förvånad själv när hon upptäckte att hon kunde bemästra detta. Varje gång hon satte sig i sadeln började hon att sjunga. ♥
 
Vanessa kan cykla också!
 
Och Jonathan som satte sig i sadeln första gången ropade direkt: "Släpp pappa, släpp nu!"
Lite kaxig va, men han släppte och grabben cyklade, tills det var dags att svänga, haha...
 
Olivia får nog växa lite tror jag... ;)
 
 
Va glad jag är för deras skull! ♥ Och alla barnen på samma dag!
 Smiley
Nu behövs bara mera övning så gårdetta som smort :)

♥ VANESSA ♥

Nästa barn på tur, här kommer lite info om Vanessa!
 
Vanessa våran äldsta 4-åring. (Aka. Bessa)
Vi har ju tre 4-åringar här hemma ett tag tills Vanessa fyller 5 år i slutet på juni. (Hon är 9 månader äldre än twinsen)
 
Hur beskriver man Vanessa bäst?
Virvelvind, härm apa, snäll, omtänksam och med ett väldigt hett temperament! Cheez den tjejen har alltså en vilja av stål. vilket jag i för sig beundrar henne för, men samtidigt blir jag tokig på det ibland. Speciellt när den slår till mot mig, haha...
Vanessa vet precis vad hon vill ha, hon är bestämd och otroligt envis (jag skyller på Gonzalez genen där)
Att hon är så pass bestämd uppskattas inte av hennes syskon alltid. Då vill dom inte leka med henne, så man får jämt vara där och säga att ingen får lämnas utanför. Min lilla Bessa Bus. ♥
 
När hon blir arg så skriker hon (fortfarande) med rösten som gud glömde och det finns inget man kan då säga eller göra för att lugna ner henne- har hon bestämt sig för att hon ska skrika och gråta och vara på dåligt humör, ja.... då är den damen det tills det plötsligt går över och hon är som en ängel igen. ♥
 
 
Vanessa är också familjens klant. Ni vet, varje familj har en person som drabbas mer eller mindre av olyckor. Hos oss är det Vanessa som står för att alla våra plåster tar slut rätt så fort. Och ibland kan jag inte förstå hur hon lyckas.. men hon har helt enkelt så bråttom att hennes små ben inte hinner med på svängarna riktigt. 
 
Vanessa är också väldigt rolig. Hennes nyfikenhet är rolig i sig, att hon vågar prata med folk, frågar mycket.
Vanessa är väldigt framåt och modig. Hon iaktar människor och saker väldigt noggrant och kommer sedan ihåg varenda liten detalj. Hon har väldigt stark personlighet och jag hoppas att hon ska ha modet och självförtroendet att gå sin egen väg, alltid.
 
 
Våran älskade virvelvind "Bessa bus" älskar att pyssla med allt möjligt. 
Hon älskar klistermärken, pyssla, barnsmink, läppsyl och nagellack och allt tjejigt. Hon älskar även alla slags småkryp och är totalt orädd av sig. (<--- till mammans stora fasa)
Hon hatar mjukisbyxor och är väldigt medveten om saker och ting och har starka åsikter. 
 
 
Bessa mamma älskar dig så otroligt mycket!
Tack för att Du finns, du är värdefull!♥ Jag är så stolt att få vara din mamma.

Vanessas Nya Skor

Vanessa är en riktig tjejig tjej och älskar allt "typiskt tjejigt" såsom skor, väskor, nagellack, leksmink, läppsyl, håraccesoarer, glitter och glamour. Hon har alltid varit så och jag har ingen aning om vart hon fått det ifrån för jag är ju inte en typisk väsk/sko-tokig tjej. Eller jo, hon måste ha fått det från sin moster! Faktiskt. Smiley
 
Men så hr hon frågat efter nya skor hur länge som helst nu. Såna med skosnören, var visst viktigt.
Iförrgår när vi var i port73 så frågade hon sin pappa och dom gick in på 2 skoaffärer och kom ut tomhänta. Hon visste exakt vad hon ville ha, och så gick dom in på den 3.dje skoaffären. 
Jag såg Andres min, han var skrattfärdig av Bessas val av skor, men lät det gå. klart hon skulle få välja, och dessa har hon suktat för så länge.
 
Det stod VANESSA skivet på dom redan på hyllan i skoaffären, this is soooo her!
 
Hon har gått omkring med dom hela förmiddan här hemma...
 
Mitt lilla fina hjärta ♥
Jag bara beundrar det här hos henne- att hon är så bestämd med vad hon tycker om och vad hon inte tycker om.
Det har fått mig att tänka om lite i klädväg för henne. Jag brukar ta fram kläder till henne som jag tycker är fina och skulle passa. Och sen har det blivit världens liv på henne för att hon vill inte sätta på sig dom kläderna, för att hon tycker helt enkelt att dom är fula. Och jag ska bara få min vilja igenom och att här bestämmer jag och nu tar du på dig dom kläderna som jag har valt. Vanessa är ingen bebis längre. Hon är så mycket mer medveten över hur hon vill se ut än vad jag velat erkänna. Och det är väl något som jag måste acceptera. (Inom rimliga ramar nu såklart) 
 
Jag har funderat på att gå igenom hennes garderob här i dagarna för att ta bort sådant som är för litet och se vad som behöver fyllas på inför vår/sommar. Och sen tänkte jag att hon får följa med mig och shoppa och välja kläder själv.
 
Nu ska det inte behöva missuppfattas det här heller. Självklart ska jag se till att hon är ordentligt klädd, anpassad till väder osv och att det ska matcha på något sätt. (den kontrollen släpper jag inte) men hon får vara med och tycka vilka kläder hon vill ha, som hon tycker är fina. Och inte köpa plagg till henne som jag tycker är fint och hon inte tycker om.
 
Hon är supermedveten, te x så kan hon använda bara och endast svarta tights varenda dag. 
Hon hatar mjukisbyxor. Jag köpte några par till henne i julas och hon bojkottar dom.
 
Jag tycker ändå att det är viktigt att dom ska få utveckla sin egen smak, sin egen stil.
Och jag beundrar denna tjej för att hon vågar hitta sin egen väg. ♥
 
Mina sötnosar ♥♥
 
 
Nicole är annorlunda. Hon nöjer sig med dem kläderna som jag väljer ut till henne och hon säger aldrig att hon inte vill ha på sig det här. När jag ber henne gå och välja kläder så blir hon lite osäker och kommer och frågar om det blir bra det hon valt. Jag inser att jag kanske behöver ge henne också mera frihet att få bestämma själv, för hon kan.
Hon är mer försiktig och tillbaka dragen, det har hon alltid varit. Jag önskar att jag kunde ge henne massor av självförtroende och mod. Man växer med ansvar sägs det ju.
 
Shoppingrunda för mig och brudarna!
Behöver bara gå igenom garderoberna och se vad som behöver fyllas på... ;)

Hur det blev en liten Vanessa ♥

Jag tänkte fortsätta med att berätta lite om Vanessa, hur det gick till när hon kom till världen.
Dessa inlägg kan ni läsa om i kategorin "Innan Bloggen" här i vänster menyn.
Kategorin är ganska ny så det har inte hunnits samla på så mycket där ännu ;)
 
Jag har skrivit om våran långa väg till ett plus som blev en bebis. Jag har skrivit om graviditeten och förlossningen med Nicole, och nu ska jag skriva om graviditeten och förlossningen med Vanessa.
 
När Nicole var född var jag överlycklig. Älskade varenda stund. Jag hade äntligen fått det jag ville. Att bli mamma. ♥
 
Vi bestämde oss snabbt för att inte börja med p-piller igen. Jag ville inte äta p-piller med hormoner som strular till det med min kropp igen. Vi ville ha barn tätt och vi ville inte vänta i över 2 år igen för att få ett syskon till lilla Nicole.
När Nicole var ca 3 månader så kontaktade jag samma klinik som hjälpte oss att bli gravida med Nicole. Dom hade långa väntetider, men det var ingen panik, vi hade ju Nicole.
 
Min mens kom igång ganska snabbt efter förlossningen med Nicole och jag började tänka på ägglossning.
 
Det var jätte konstigt hur min kropp spelade än en gång en spratt på mig. Detta var innan jag började min behandling.
Jag räknade att jag skulle ha mens den och den tidpunkten, och dagen efter- när den fortfarande inte hade kommit gjorde jag ett graviditets test.
Det visade ett + !
Naturligtvis var jag superlycklig och när vi åt middag den kvällen berättade jag det för Andres. Jag vet inte varför jag tog testet igen nästa morgon- men då var pluset borta???
Så ingen mens- ingen + ?
Min läkare konstaterade att det var ett tidigt missfall.
Fortfarande förstår jag inte det här ändå, för om det var ett missfall så borde jag ha börjat blöda? Men jag kommer ihåg att dom fick sätta igång min mens med Metformin.
 
Och sen startade jag min första kur med Puregon- ägglossnings sprutorna.
Vid en kontroll så var för många ägg stora, så vi fick avbryta kuren.
Jag hade velat fortsätta, då kanske jag hade fått min dröm att bli verklighet- att få tvillingar! Men vi fick inte...
Det var bara att sluta med allt och vänta på mensen skulle komma igång igen.
 
Andra kuren:
Gick bättre. Till slut lyckades 1 ägg bli 19-20 mm stort och jag fick klartecken att ta Ovitrelle sprutan.
(sprutan som gör att ägget släpper) 
Typiskt nog blev Andres sjuk och vi fick vänta med att "hanky panky". Men dagen efter så jäklar!  Smiley
 
 
Än en gång fick vi se ägget, som blev en del av Vanessa.
 
Och så började den långa väntan på mens eller gravid.
Dagen innan (jag har aldrig vart bra på att vänta med testerna) jag skulle ha fått mens gjorde ett gravidtestet och det blev ett + genast! Lyckan bara sprudlade inom mig och än en gång kunde jag inte tro att det var sant!
Jag sprang iväg och gjorde en massa annat för att hålla mig sysselsatt så att jag inte skulle bli alltför ivrig och tänka på det här. - Men omedvetet hade jag redan valt ut namn, vagn, vart och hur syskonen Gonzalez skulle sova och vilket datum hon skulle födas! 
 Smiley
Haha, wops...
 
Nicole var då 5 ½ månad.
 
 
Andres gissade på en tjej direkt. Och jag var helt övertygad om att det var en pojke.
Fast i hemlighet önskade jag mig en flicka till. Jag hade alltid velat ha två flickor i nära ålder.
 
Vecka 5 + fick jag en massa bruna flytningar. Och jag fick onda aningar på en gång. det var för tidigt att se något på VUL, vänta och avvakta blev domen.
Vecka 8 + började jag blöda.
Vi åkte in till gyn akuten och jag var helt kall, helt off. Jag var så bedövad av all oro.
När det äntligen var min tur för undersökning så trodde jag att jag slutat andas för det tog sån lång tid för läkaren att se om bebisen mådde bra. VARFÖR kan dom inte säga direkt om hjärtat slår!?
Det tog en evighetslång tid innan han sa att allt är bra, bebisen mår bra. Phew.
 
Fan va våra ungar ska jävlas med oss såhär! Smiley
Jag var för fasiken helt panikslagen att jag hade förlorat denna lilla som jag redan älskade så mycket.
 
Från vecka 15 + försvann mitt illamående.
 
Sen kom dagen för rutin ultraljudet och jag var fortfarande helt övertygad om att det var en pojke som låg i min mage.
 
Våra namnförslag då:
 
 
Igår när jag gick igenom denna pärm så såg jag att Andres hade Simon som sin favorit då också. Jag hade helt glömt bort det, för det har inte kommit upp på tapeten alls med något av barnen efter Vanessa.Smiley
Jag hade precis upptäckt namnet "Danilo" och den träffade mig rakt i hjärtat. Så klockrent namn att inget annat namn skulle ens komma i närheten av det. Jag bara måste ha en son som ska heta Danilo, tänkte jag.
 
När vi sen fick veta att det var en flicka så ropade jag: JAAA! rakt ut. Så överlycklig!
Valet av namn var antingen Daniella eller Vanessa då.
 
Vad är det för skillnad mellan att vara gravid med första eller andra barnet då.. Det är stor skillnad!
Men första barnet var man koncentrerad på det så mycket, allt var ju nytt.
Med andra barnet hann man inte tänka lika mycket på det, jag hade ju en liten en att se efter hela tiden.
Det känns nästan hemskt när man tänker efter, att de som följer efter första barnet glöms bort i graviditeten lättare.
Men jag antar att det är naturligt....? Omgivningen tycktes också glömma bort det och var inte alls lika nyfikna över bebisen eller mig, all uppmärksamhet fick ju lilla Nicole.
"Jaja, du är gravid, no big deal!"
 
Men jag älskade ju inte bebisen i magen mindre för det! ♥
 
Sen bestämde vi namn. Hon skulle få heta Vanessa Alicia Susanna.
(Vilket vi ändrade till Vanessa Daniella Susanna sen)
 
Vi hade nästan allting klart till Vanessa, sen Nicole. men jag ville ändå köpa en massa nya kläder till henne, och leksaker. jag ärvde alltid efter min storasyster, trots att det skiljer 4 år mellan oss. Jag kommer ihåg att jag var avis för jag ville också ha nya saker, haha..
 
I vecka 25 + 3 började jag blöda. (Vilket jag nu inte har något minne av, så tur att jag har pärmen med fakta.)
Jag åkte in på gyn och allt såg bra ut, dom trodde att det var pga att livmoderna växte och jag skulle ta det lungt.
 
I vecka 33 + 1 blödde jag igen och vi åkte än en gång in.
Min livmodertapp var fortfarande 3 cm lång men tappen var alldeles för mjuk, och det är från den blodet kom. Sexförbud. Jag fick bricanyl sprutor mot sammandragningarna och darrade som ett asplöv och sen fick vi åka hem. Dom trodde dock att jag skulle föda tidigare för att "min kroppstyp är sån". Tydligen. När jag var i vecka 34 + 2 fick Nicole sina 1-årssprutor.
Inte visste någon av oss att detta också skulle vara dagen innan lilla Vanessa skulle komma till världen.
 
 
Vecka 34 + 3 den 26 juni 2009 - en tidig fredag morgon pep Nicole till i sin säng och jag skulle upp för att ge henne nappflaskan och kände hur det rann till. Vatten?? Jag gick till toan och det kom ännu mer.
Började få mensvärk så jag gick till toan igen och då kom det mycket vatten!
 
Såhär skrev jag i min mobil:
 
 
Ni ser att jag är lite chockad....
 
Ringde förlossningen och dom sa att jag måste komma in. Jag ville gå och sova.
Kände att jag inte alls var redo för det här redan nu. Tänk att jag satte mig och badade! Det är farligt vet man ju nu, men då var det smart att göra så tydligen...
Jag var i chocktillstånd, jag packade och gjorde mig iordning. Om det var vattnet så skulle jag inte få åka hem utan bebis. Jag var inte beredd!!!!!
 
Vi fick väcka Nicole och hon fick följa med till Förlossningen för vi hade ingen barnvakt innan Mummu skulle vakna och se mina samtal och sms. På den tiden var man inte redo såhär tidigt för ett sånt här samtal, men nu är det andra puckar, hahaha... Nu har hon mobilen bredvid sig dag som natt, ifall att :)
 
Barnmorskan konstaterade vattenavgåg och vi fick inte åka hem förrän hon var född. om hon inte hade kommit inom 48 timmar så hade dom satt igång mig, pga infektions risken.
Jag hade väldigt oregelbundna värkar så vi gick ner och fikade och pratade och funderade.
Andres åkte för att lämna Nicole hos Mummu och Puua.
 
Helt plötsligt var det som att någon hade tryckt på nån knapp för värkare kom snabbt och tätt. Så pass jobbigt att jag bad om att få lustgas. men det fick jag inte, eftersom det bara var "förvärkar" enligt barnmorskan. tjena.
Det var inga förvärkar, dom kom varannan minut och gjorde svinont!
Men nej, tydligen visste dom bättre, det var förvärkar och jag fick nöja mig med två st alvedon.
ALVEDON i barnafödanadet!??
Jag sa att det gör jätteont, att jag knappt hinner kippa efter andan innan det är dags för nästa värk, men ingen tog mig på allvar och ingen undersökte mig. Jag fattar inte varför dom inte kunde kolla om något hänt "där nere" när jag säger att det gör så ont. En annan barnmorska kommer och lägger akupunktur nålar i mitt huvud och en i min hand. Jag kräks. Det lindrar inte smärtan alls.
Mitt i en värk kom äntligen en barnmorska in som frågade de andra om de har undersökt mig, för det verkar som att jag har jätte ont!? Daaa-ah! Were have you been?!
 
Jodå- öppen 8 cm och dom fick bråttom att flytta mig till förlossningsrummet.
Jag gick i korridoren mot förlossningsrummet och stannar vid dörröppningen och känner att jag måste krysta. Det går inte att hindra, det trycker bara på. Det får jag absolut inte göra och dom har bråttom att hjälpa mig till sängen och ta av mig mina kläder och förbereda allt.
En tjej gav mig lustgas som inte hjälpte ett skit!
Efter ett tag märkte en annan barnmorska att den inte ens var på.... Då var det redan för sent.
 
Jag fick klartecken att krysta och någon minut senare var lilla Vanessa född. ♥
 
Först vågade jag inte ens titta ner hur liten hon var. Hon lyftes upp på mitt bröst och mitt hjärta hoppade några extra skutt. Hon var så vacker, ett helt underbart litet mirakel. Än en gång var vi tårögda och kramades och tittade på våran nya lilla dotter. Så liten och så perfekt.
 
Eftersom hon föddes 5 ½ prematurt så var jag livrädd att läkarna skulle ta henne ifrån mig och springa iväg med henne.
Jag kände ingen som hade fött prematurt och jag visste inte alls hur det funkade. Men ingen tog henne ifrån mig, hon stannade hos oss. Hon hade fin färg och hon andades fint själv. hon kunde inte hålla värmen själv vid födseln så hon fick mycket roppsvärme och ligga i en värme säng bredvid mig.
"Du visste bäst, det var visst inga förvärkar. Men det gick snabbt! " sa en barnmorska och klappade mig i kinden.
No kidding... det visade sig också att dom trodde att detta var mitt första barn, och då brukar förlossningarna gå långsammare.
 
Jag och Vanessa fick flytta över till samvården och Andres åkte hem till Nicole.
Vanessa fick en sond i näsan tills hon kunde äta själv.
 
Dagen efter kom Andres och Nicole och hälsade på ♥
 
De allra första bilderna ♥ ♥

 
Lyckan var total. Går inte ens att beskriva över lyckan att ha fött 2 friska och vackra flickor.
 
Nästa dag blev Vanessa av med sonden och det var ett stort steg framåt.
Nicole kom och lekte även den dagen.
 
 
Jag längtade hem nått enormt mycket.
Jag hade aldrig varit borta från Nicole och hon var så mammig (då också, haha)
Jag ville bara ta hem Vanessa och visa henne sitt nya hem och börja leva familjelivet tillsammans med denna nya lilla Prinsessa.
 
Herregud så liten hon var.
Den 3:dje dagen fick vi klartecken att åka hem. Vi skulle överraska allihopa med detta besked.
Denna sommar var jätte varmt och just denna dag var inget undantag. Nicole var hemma hos Mummu och Puua och badade i deras pool med sina kusiner. Syrran var där, likaså brorsan med familj. Gissa om dom var glatt överraskade när vi kom dit med en pytteliten Vanessa.
 
 
På bilden här uppe ligger Vanessa i sin bilbarnstol och kusinerna Emma, Felicia och Dewin bredvid.
 
VANESSA föddes den 26 juni 2009
2 245 g och 46 cm lång. 
 
Jag älskar dig så mycket Vanessa!
Tack för att det var just DU som kom tills oss.♥♥
 

Tantan, läkarbesök och bråkiga ungar!

Klockan 03:40 kom far och son äntligen hem från sjukhuset. Jonathan pigg och glad då han sovit hela väntan, pappan inte alls lika pigg.
Jonathan har en kraftig infektion i halsen och fick en stark penicillinkur utskrivet.
 
När läkaren äntligen tog in dem på natten så frågade han om Tantan hade ont i halsen. "Jaaa" svarade han. "Har du ont i magen?" "Jaaa" svarade han.
han hade nog sagt att han har ont i håret på sitt huvud om bara läkaren hade frågat honom om det, så han frågade istället "Vart har du ont Jonathan?"
"Här" - Varpå han tar fram sitt lilla finger och visar en en veckas gammal liten skråma han har.
Smiley
Hello, grabben har suttit hela natten på akuten och när han äntligen träffar doktorn så visar han upp en liten skråma på sitt lillfinger?!
 
Idag är han hemma från dagis så att han blir kvitt sin infektion och så att han får vila.
Själv är grabben pigg och glad och det syns ingenstans att han skulle vara sjuk.
 

Stackars Andres som bara hann sova ca. 2-3 timmar inatt... för sen var det dags att åka med Vanessa till hennes öronläkare för återkontroll klockan 8. Hon fick en ny tid hos specialisten imorgon då hennes öra fortfarande var svullet. *suck*
 
Imorse lämnade jag järngänget till dagis och blev riktigt upprörd över en unge som spottade Bessa och en annan tjej rakt i ansiktet!!! Jag sa åt honom på skarpen, och jag struntar i att det inte är mitt barn. Det är alltid samma unge som bråkar, slåss och spottar och man hör om det mycket här hemma. Vad ska man göra??
Jag har sagt till personalen och dom säger sig tillrättavisa ungen varje dag, men det hjälper inte.
 
Jag hann bara hem och börja dricka en kopp kaffe innan det var dags för mig att gå till tandläkaren.
Rotbehandling där också, så nu har jag fått tider till nästa månad att plocka ut båda tänderna, dom ligger så långt bak att dom inte syns. Och så ska ett hål lagas också, innan den blir stor och blir värre. Så 3 besök hos tandläkaren nästa månad, jey! Hoppas jag hinner bebis kommer...
 
Bilderna är tagna precis innan Olivia la sig:
 

Nu ligger hon och sover och jag har satt på en film till Tantan, och själv ska jag lägga mig på soffan och blunda en stund, är helt tung i kroppen...
 
Imorse satt Danilo & Olivia och åt pan (=bröd) på soffan tillsammans ♥
 

Nu kallar soffan!
 

THIS is sooo her!

Snygg pyjamas outfit (med svarta pyjamasbyxor of course!) med en tu-tu och änglavingar!
That is soo Vanessa!
 
För övrigt så börjar vi bli trötta på hennes dille för svarta tights.
Jag skojar inye- hennes bydålåda är full med snygga tights i alla möjliga färger men hon ska bara använda sina svarta tights med lilla My i byxslutet. När dom ligger i tvätten så blir det tjat om när dom är klara och så ska hon välja några andra svarta tights. (hon har 3 olika svarta tights som hon kan leva i)
Är alla 3 par i tvätten är det en katastrof.
Det blir världens liv när jag ber henne sätta på sig något annat, och så har hon varit jätte länge, så viktigt med kläder! Ingen annan av våra barn har aldrig varit så. Bara denna envisa bestämda virvelvind.
 
Igår valde jag mjukisbyxor till henne och då går ju världen under om man är 4 år, heter Vanessa och ska ha på sig mjukisbyxor! WTF tänker mamma med?! undrar hon säkert, för det var ju riktigt hemskt.
Eftersom jag inte orkade ta den diskussionen med henne och stressa över det, så sa jag att hon ska hämta nått annat då. Och då var jag också så hemsk som inte tvättat hennes svarta tights!
Så hon tjurade och ställde till med en ny scen när hon skulle ha på sig ett par andra tights.
Jaa-a ni... det är inte lätt alla gånger.
 
Så tråkigt bara att man köpt en massa fina byxor som aldrig blir använda?! Hon hinner ju växa ifrån alltihop... :/

St:Eriks och beställt nya glasögon

Iågr var Vanessa ledig från dagis då hon hade en tid på St.Eriks ögonsjukhus för en kontroll, det var på tiden, för det var ett tag sen de gjorde den riktiga undersökningen. I oktober förra året var vi ju där med henne, men då fick hon bara titta på bilder och läsa de där bokstäverna på tavlan.
 
Eftersom Nicole kräktes morgonen före så kom Mummu hit för att vara med henne och Olivia.
Det var en Mamma-Pappa-Bessa-dag igår.
Vi kom fram, Vanessa fick ögondroppar och så skulle vi vänta i 50 minuter på läkaren.
Såklart tog jag bilder lite diskret sådär med min mobilkamera, mammarazzi as i am.
 
Ögondropparna gör så att pupillerna bilir stora så att man lättare kan undersöka ögonen sen. Dom gör också så att du tappar kontrollen över ögonen, så hon skelade hela dagen även fast hon sen hade glasögonen på sig.
Vi tog en fika paus nere i cafeterian. Jag testade för första gången Café Latte Vanilj.
Kände dock ingen vaniljsmak öht...
 
Min sötnos! ♥
Kul att se hur barnen reagerar när uppmärksamheten är bara på dom.
Dom är inte vana med att bara vara med mamma och pappa själva. Så Vanessa var riktigt blyg, försiktig, ville att jag skulle följa med tilll lekrummet, hon var fnittrig och super super snäll.
Jag lovade att hon skulle få sin efterlängatde läppglans om hon var duktig hos läkaren. Och det var hon verkligen.
Läkaren kom ytterligare 30 minuter försenad, men till slut så kom vi in...
 
 
Domen? Nya glasögon.
Denna läkare var superduktig och hon förklarade allt så bra att man förstod precis.
Hon berättade att ögon inte är färdigutvecklad när man är såhär liten, utan den blir det först vid 10 års åldern och just därför är det viktigt att man har på sig glasögonen under denna tid, för har man glasögon på sig nu när man är liten så kan ögat träna upp sig och utvecklar allt det viktiga som man inte kan träna sig till när man är över 10. Då är det kört.
 
Så vi kom in på Nicole här. Jag berättade att hon egentligen också ska ha glasögon men hon vägrar. Hon sa att vi gör henne inte en tjänst att låta henne vara utan dom, för har hon det inte nu så hinner inte ögat utvecklas, och då stängs många dörrar för henne, så som vissa yrken eller tom körkort.
Och det var en riktig tankeställare för oss.
Om hon har på sig sina glasögon nu, så kanske hon inte alls behöver dom när hon blir lite större. Då kan hon klara sig utan sina glasögon, hon kan bara få lite ont i huvudet.
 
Nicole & Vanessa har helt olika synfel.
Vanessa är översynt och skelar med ena ögat, så för henne hjälper glasögonen enormt mycket.
Medans Nicole ser bra, det är bara det att ena ögat ser mycket bättre och blir det dominanta ögat. Det andra ögat behöver inte kämpa lika hårt. Så hon ska ha glasögonen så att båda ögonen har lika mycket syn, annars kan hon få svårt att t  ex bedöma avstånd osv.
 
Så det var minst sagt en väckarklocka. Det är vi som ansvarar för att hon ska ha sina glasögon på sig.
Det är vårat ansvar. Tänk när hon blir stor sen och säger "Varför tvingade ni mig inte? Nu kan jag inte göra det här"
 
När vi var klara hos läkaren åkte vi och handlade. Bessa fick en läppglans som hon tjatat om och en läppsyl.
Både hon och Nicole har jätte torra läppar så fort det är kallt ute, så jag är på dom hela tiden om den där jäkla läppsylen. Vidare åkte vi också till Specsavers där Vanessa fick välja två par nya glasögon.
Hon valde ett par rosa med Snövit (som Nicole har hemma) och ett par med Ariel på.
 
Nu tar det ca. 10 dagar tills dom kommer.
 
När vi kom hem sen mötte Nicole upp oss med sina glasögon. Woow. Utan att vi sagt nånting och på eget bevåg. Jag förklarade för henne sen varför det var extra viktigt att hon ska börja använda dem, och hon verkade acceptera det.
 
Vanessa var glad och nöjd över sin dag med oss. ♥

4-årskontroll & föräldramöte

Halloj tisdag!
Jag sitter här framför datorn och äter smågodis. Haha, måste ju passa på när järngänget är på dagis och lillsnuttan soverSmiley. Gjorde precis iordning släktträdet också, som ni såg på förra inlägget.
 
Igår hämtade jag och Olivia Vanessa från dagis tidigare och vi åkte till BVC för Vanessas 4-månaders kontroll.
Allt gick galant, hon kunde allt. Tänk va snabbt man glömmer vad dom egentligen går på såna där kontroller?
Hon fick gå balansgång, berätta vad hon såg i en bok, rita ett kors... Jag kommer ihåg att Nicole inte kunde göra korset, men Vanessa kunde nu. Och så fick hon rita en gubbe. Hon ritade låångt hår, klänning, händer, ja, allt förutom ben.
Caroline, våran sköterska försökte luska ur Vanessa vad hon kunde ha glömt på bilden, men Bessa tyckte själv att det inte fattade annat än ett hjärta. "Men... vad går hon med då...?" frågade hon. "Med sin... VÄSKA!" svarade Bessa. Klockrent. (mosters tjej...) Fast sen ritade hon ju högklackade skor till den också. Smiley

Syntest gjordes också och jag frågade om det inte är meningen att vi inte ska få en kallelse för att undersöka synen på Vanessa, det var ändå länge sen hon fick dem. Hon kollade sin datorn och upptäckte att vi hade behövt få kallelse för mer än ett år (!!!) sen. Så jag måste ringa till St:Erik och få en tid.
När det var dags för hörseltest gick jag och Olivia ut ur rummet så hon fick koncentrera sig i lugn och ro.
Och det gick jätte bra, hon koncentrerade sig till hundra och missade inte en enda pip!
 
Wohoo!
Hon fick lapp som vi lämnade på biblioteket så hon fick en gratis bok därifrån. Hon kommer så väl ihåg när Nicole fick gå och välja ut en bok och hon var så avis då.
 
Vägning och mätning gick också bra, hon går uppåt i sin kurva. Alla våra barn är ju små och under "medel" kurvan, men Bessa tar igen sig, hon väger nu 14.8 kg och är nästan på pricken en meter hög. 100.2 cm.
Så Vanessa väger bara 700 g mindre än Nicole och är 3 cm kortare?
Jaha och nästa gång vi ska dit är nästa månad för Olivias tuberkulos spruta. Det ser vi dock inte fram emot.
 
Efter BVC gick vi till Handen, Vanessa fick välja något från kappahl eftersom jag hade mitt bonus dit. Hon valde ett halsband med en sko hängandes (som gick sönder imorse)... och sen tog vi med oss hamburgare som vi åt på vägen hem till Mummu & Puua där resten av ligan väntade. Andres kom också dit efter jobbet och Puua bjöd oss på korvsoppa. Sen var det dags för föräldramötet på dagis. Det är lite jobbigt när man ska vara på två ställen samtidigt, jag har ju barn på både lilla och stora avdelningen, men först hade båda avdelningarna gemensamt och det diskuterades julfest, personal och annat och sen delades vi upp. Jag kände att det var viktigare att gå på storabarnsavdelningen eftersom där finns det mer oroligheter kring personal. Det fattas! Så om det är någon finsktalande barnskötare/förskollärare som läser här- SÖK då till finska förskolan Kantele! Smiley
 
Nu borde jag gå till Handen för att kolla vad frakten blir på två par skor som en tjej är intresserad av. och gå på lite andra ärenden inann det är dags att hämta järngänget.
 
Vad gör ni på en dag som denna?

♥ Vanessa ♥

Och så är nästa barn på tur, Vanessa- som mest kallas för Bessa.
Hon fyllde 4 år i juni, fast egentligen skulle hon ha kommit först i augusti, men hon kom 5 ½ veckor för tidigt.
 
Jaa-a. Hur ska man beskriva Bessa... Smiley
Om den här tjejen kan man skriva en bok, eller som hennes fröken på dagis säger- man kan göra en egen film om den här lilla tjejen, och den skulle vara super underhållande! The Bessa-show! Smiley
 
Vanessa är familjens virvelvind. Hon är överallt och ingenstans. Hon är även familjens klantis. Alltid är det hon som råkar ut för allt, hon har så bråttom att hon själv inte hinner med alla gånger.
 
Det finns sjuhelsikes mycket vilja, mod och envishet i denna lilla tjej. Aldrig mött en envissare unge.
Och jisses vad hon kommer på knasiga idéer.
Ena stunden är hon ängelen själv, så lugn, snäll, klok och såå go. Andra stunden kan hon få sina utbrott och skriker med rösten som Gud glömde. Cheeezuz för den rösten alltså. Skrämmer alla med den. Don´t mess with this girl...
 
Vanessa är också väldigt snäll, klok och framförallt rolig!
Bessa är en modig tjej, hon är inte rädd för nånting. Hon kan prata med vem som helst och tar för sig.
Jag har alltid sagt att hon kommer att gå väldigt långt i livet med sin vilja, mod och envishet.
Det är en egenskap som jag är glad för att hon har, att hon kan välja sin egen väg.
 
Hon har en vilja av stål, vilket hon ofta hamnar i bråk för.
Hon är den i syskonskaran som ska styra och ställa och bestämma. Jämt! Blir det inte som hon vill så blir det hus i helvete.
 
Vanessa är väldigt bestämd på vad hon ska ta på sig också, det har hon varit läänge. Prova att sätta på henne mjukisbyxor och se upp! Det går bara liksom inte. Det ska vara tights.
Häromdagen tog jag fram ett par svarta, jätte fina byxor i lite pösigare modell, men det gick inte alls. Vi skulle ut och alla väntade på henne och hon totalvägrade. "Dom är jätte fula!" skrek hon och satte sig bestämt på golvet.
 
Vanessa älskar allt tjejigt, så som skor, väskor, nagellack och speciellt då läppglans. Helt tokig i sånt! Hon älskar även klistermärken och plåster. Gaah jag blir så tokig på hennes plåster-fasoner. Hon gör illa sig flera gånger per dag ibland och då ska hon ha plåster på- direkt. Hon tror att plåstret gör att det inte gör ont, så så fort hon har plåster på försvinner det. Vet ni hur många paket plåster som går åt här hemma!? Och då bara för Bessa! Smiley
 
Hon brukar leka med sina låtsas telefoner, och sitta och rita och pärla. (För att inte glömma sina klistermärken och läppglans och smink)

Hon älskar att dansa och sjunga och showa. Och jag älskar hur hon ska förklara saker och ting.
Bessa är en riktig tuffing!
 
 
Tjejerna hade modevisning med kusinen Felicia
 
Älskar dig så mycket Vanessa, och jag är så stolt att du är min dotter.
Jag älskar att du vågar vara dig själv. Du är så cool och toppen!
 
 
 

Barnen ca. 7-8 månader

På måndag fyller lill Snuttis 8 månader. Hallåå, vart har denna tid tagit vägen?
Ni var nyfikna på hur resten av gänget såg ut när dem var ca. 7-8 månader, här kommer lite bilder Smiley
 
 
 
Vad tycks?
Är någon av den lik den andra?

Uppföljningssamtal och Playdate

I torsdags var det dags för en uppföljningssamtal på dagis för Vanessa. Dom brukar ha det när barnet gått på dagis i ca. 1 månad. Allt går jätte bra för henne, hon tar för sig och är duktig och har kommit in i gruppen riktigt bra. Mitt lilla Hjärta! Jag visste att hon skulle älska dagis, hon är så utåt och nyfiken.
Jag frågade också vem dom leker med, så dom inte bara leker och hänger med varandra. Visst har dom en stor trygghet hos varandra, men nu har dom börjat leka på olika håll.
 
Efter samtalet var det dags för en playdate med Linda och hennes två döttrar.
Vi har pratat om det läänge, men alltid har nån vart sjuk eller nånting kommit i mellan.
Men nu så blev det av!
Tyvärr så började tjejerna leka med Melina först när det var dags att gå hemåt för middag... så är det när man träffas ute, alla gör något på sitt håll. Jag fick gosa lite med lilla Isabella som har blivit en stor tjej. Så söt!
Jag och Linda hann med att prata och umgås, alltid lika trevligt!
 
Vanessa med dockan.
Tänk att dockan har på sig grabbarnas body, och den var t om för stor på dem när dem föddes!!!
 

Isabella och Linda
 

Melina
 

Presentation av Nicole & Vanessa

Hej!

Jag passar på att sitta lite vid datorn nu när tjejerna sover och Andres spelar poker =)

Jag borde ha gjort dessa presentationer när jag startade bloggen, men bättre sent än aldrig ;-)
Här kommer lite "fakta" om huvudpersonerna i bloggen- Nicole och Vanessa.
Bilder på familj och släkt kommer så småningom ;-)


NAMN:
Nicole Karolina Mercedes
SMEKNAMN: Nukke, Kulta, Muñeca
ÖGONFÄRG: Brun/Gröna
HÅRFÄRG: Brunt

DETTA ÄR NYTT: Jag är lite trotsig ibland...

JAG GILLAR: Att busa, leka, titta på Pippi, gunga, bada, ha myspys och äta en massa gott  
JAG GILLAR INTE: Att bada i poolen och tvätta håret och vara utan min Mamma...

FAVVO MAT: RIIIS! Kyckling, Pasta & McDonalds

FAVORIT LEKSAK: Mina små Pippi figurer

MINA BÄSTA EGENSKAPER: Jag är Snäll (oftast), Busig, Nyfiken, Charmig och Omtänksam
MINA SÄMSTA EGENSKAPER: Jag har inga. =) Im a perfekt little Princess ;-) Hahhahha

MIN BÄSTA LÅT: LA BOMBA med King Africa
MIN BÄSTA FILM: Alla Pippi Långstrump filmer!!!
BÄSTA BOK: Min Pippi bok som jag rivit sönder, men ändå vill läsa om och om igen....

JAG ÄR DUKTIG PÅ ATT: Sjunga, Dansa, och hitta på en massa BUS!

NÄR JAG BLIR STOR SKA JAG BLI: Mamma säger att jag kan bli vad som helst, min Pappa säger att jag ska bli en ännu större ashole. Men jag ska nog bli... Lika stark som Pippi! Och sångerska ;-)
JAG VILL HA: Sommar så att jag kan vara ute och leka!










 

NAMN: Vanessa Daniella Susanna
SMEKNAMN: Bessa, Enkeli
ÖGONFÄRG: Blå
HÅRFÄRG: Brunt

DETTA ÄR NYTT: Jag har precis lärt mig att sitta själv!  Jag försöker lära mig att vissla också

JAG GILLAR: Att hoppa i min hoppgunga, sitta och leka med min syster Nicole och bada.
JAG GILLAR INTE: Att tappa mina leksaker!

FAVVO MAT: Jag äter allt! Jag har t om börjat smaka på Mamma och Pappas mat, och syrran försöker ge mig lite godsaker i smyg.

FAVORIT LEKSAK: Allt som låter och prasslar och bollar

MINA BÄSTA EGENSKAPER: Jag är alltid snäll och glad
MINA SÄMSTA EGENSKAPER: Jag har inga. 

MIN BÄSTA LÅT: "Besame Mucho" med Luis Miguel
MIN BÄSTA FILM: Har inte sett så många... men Pippi filmer kollar jag på med min syster Nicole.
BÄSTA BOK: Nalle Puh badbok

JAG ÄR DUKTIG PÅ ATT: Sitta och säga "Pappa" :)

NÄR JAG BLIR STOR SKA JAG BLI: Min pappa säger "En yngre ashole", min Mamma säger att jag kan bli vad jag än bestämmer mig för att bli. Men själv tycker jag att jag är lite för ung att bestämma sådant ännu.

JAG VILL HA:
Sommar så att jag kan vara ute och leka!
(Lite mat och en ny, torr blöja lite då och då vore inte heller helt felt...)










RSS 2.0