Det är fest här hos Abuela och Abuela!
Nicole & Vanessa är värsta party animals, dom har stått och shejkat i över en timme i v-rummet med sin faster, farbror och kusiner :)
Jultomten hade också vart här tidigare och lämnat en massa paket till dom, dom har visst vart snälla i år?? ;-)
Har tagit en massa bilder också, men dom kommer imorn ;-)
Ni får dessa så länge! :)
Vi ska strax äta lite nyårsmat- hummer! Sen ska allihopa lägga sig en stund, har hållit grabbarna vakna extra länge idag så att dom inte är såå trötta framåt kvällen.
När vi har vaknat och gjort oss iordning ska vi till Andres föräldrar och fira in det nya året med dom, Andres syskon och alla deras barn.
Idag har jag och Andres vart förlovade i 6 år! Tack för alla gratulationer, det värmer!
Någon frågade när det är dags att gifta sig, och det har vi gjort för snart 5 år sedan
Vi har vart tillsammans i ca. 8-9 år (Jisses!)
En nyårs hälsning kommer vid tolv-slaget också, ha det riktigt gott allihopa!
Japp, det var väl väntat. Vi har fått en till bebis i huset nu. Något större än lilla Snuttis, nämligen Danilo!
Han är nog lite svartsjuk... Han har börjat prata som en bebis (vart kommer det ifrån, ingen här pratar bebis språk, inte ens med Olivia?!) Och så vill han vara nära hela tiden.
Han är ju fortfarande lite sjuk också, så han är extra känslig och hängig just nu.
Det gäller att gosa lite extra mycket med dom nu, dom behöver tid till att vänja sig vid vårat nya tillvaro, och det är extra skönt att vi alla är hemma tillsammans denna första, viktiga tid. Sån jäkla otur bara att barnen drabbats av förkylningar... Bad timing!!!
Det känns jätte dumt och är jätte svårt att hålla dom borta från Olivia, men för hennes bästa måste det vara så, vi kan inte riskera att hon blir sjuk nu, hon är ju såå pytte liten!
Har era barn reagerat såhär på ett syskon? Hur länge höll det på?
Jag sitter en stund här och vilar mitt huvud från dagens all bus och skrik. Idag mår allihopa mycket bättre, och igår efter att Vanessa fått alvedon och nässpray på kvällen, så sov hon hela natten och har inte klagat på ont i örat sen dess- skönt! Danilos feber har gått ner, men han ser ändå hängig ut, samma med Jonathan. Och den där envisa hostan vägrar släppa!
Olivia mår bra, hon äter, sover och bajsar. Inte många stunder på dan som hon är vaken.
Nyss när jag bytte blöja på henne så såg jag att hon har tappat sin navelsträng! Aww, våran bebis håller på och blir stor! Hihi
Idag kom också dagis-bilderna! Dom är såå fina!!! Jag tänkte ju använda dem bilderna till min nya header, så det ska man börja fixa sen också. Men det tar ju sin lilla tid...
En annan jätte rolig överraskning fick jag imorse när jag skulle logga in på blogg.se appen i mobilen- jag råkade bara kolla topplistan på de mest besökta bloggarna, och såg min/våran blogg där! Plats nr.33 på mest besökta bloggarna- WOOP WOOP! Va roligt att så många kikar in här, tack, det uppskattas STORT!
Ja, nu svamlar jag på bara...
Phew, jag måste tömma lite bilder ur min "blogg-mapp", så här kommer en bildbomb till er!
Senare kommer en till, men vi börjar med det här.
Middag på bästa thai-restaurangen! (Innan bebis föddes)
När Puua (min pappa, kallad "Puua") är med blir det en jädrans massa bus, och jag vet inte vem som är värst, barnen eller han själv?
Vad tyckte ni om årets Julkalender förresten??
Här hemma tyckte vi alla att den var bra, barnen längtade varje kväll tills den skulle börja, och alla satt som förstelnade.
Här kommer bilder från annandag jul då vi bjöd hit gänget :)
Barnen fick äta först (annars skulle inte alla ha fått plats) Danilo & Jonathan satt och åt i vardagsrummet =)
...och sedan alla vuxna...
Gos med en nyvaken Olivia
Kusin Felicia & Vanessa
Danilo lekte en massa med Vanessas nya dockvagn, han tog så bra hand om dockan som låg däri, matade den och körde runt. Detta uppskattades av våran lilla "Bessa Bus" (<---smeknamn för Vanessa) hon var inte så förtjust i tanken på att dela med sig, fast hon själv inte lekte med den...
Och Jonathan vaktade chokladasken med sitt liv. Han skulle bestämma vem som skulle få vilken choklad och skulle dela ut dem.
Och så var det natt.
Måste försöka sova nu, för man vet inte hur natten ser ut nu när vi har sjukstuga här hemma...
Danilo har haft hög feber sen igårkväll, under dan har den kommit och gått och steg igen nu under kvällen. Vi har gett han alvedon, mycket sricka och haft kall handduk i pannan, jag hoppas innerligt att han mår bra imorgon!
Nu när Vanessa la sig så grät hon och klagade på ont i örat så hon fick alvedon och nässpray...
Dom har vart förkylda sen en vecka tillbaka så nu får det vara nog!!!
Jag hoppas och ber så innerligt att lill-Snuttisen ska slippa allt detta och att alla blir friska snabbt, helst NU!
Nicole och lill Snuttan somnade i min famn ikväll <3 Gos!
Förra söndagen kom syrran och hennes barn Felicia och Dewin på besök hos oss och Olivia träffade sina kusiner för allra första gången.
Kusin Felicia & Olivia
Olivia med sin moster Karolina
(Jag sa ju att hon är våran lilla Snuttis!)
Om vi tycker att hon är liten, så är hon inget jjämfört med vad grabbarna var när dom föddes!
Jag tycker att det är häftigt med denna "prematur dockan" som vi beställde med grabbarnas vikt och längd, så man kan ta fram dom och påminnas om hur små dem verkligen var när dom föddes.
Det här är Olivia och Jonathans docka, så liten han var när han föddes, bara 1300 g.
Olivia fick dessa söta converse strumpor från moster =)
Sedan kom Mummu & Puua också förbi. Mummu var helt förälskad.
Puua vågade inte ens hålla henne, han brukar låta dom vara ifred när dom är nyfödda, men sen tar han över när man kan busa med dom, hahah...
På kvällen kom brorsan Stefan, Anna och deras barn förbi också.
Och igår träffade Olivia sin storebror Diego (Andres äldste son) hans fru Shabnam och deras lille son Robin för allra första gången. (Tänk att Olivia är redan faster...hihi)
Det blev lite försenad presentöppning också Tack! Tjejerna kommer att vara så fina i sina nya kjolar på nyår! =)
Jonathan och Robin gosar
Hmm, va äter ni då?
Nu vaknade lill-Snuttisen och undrar varför hon inte får mat direkt när när hon gnyr lite.(<---- inte ens öppnat ögonen)
Som sagt så gick vi hem till min bror Stefu, hans fru Anna och deras barn Emma & Sebastian (info till nya läsare ), dom bor bara ca. 5 minuters promenad härifrån och det var alltså Olivias allra första tur med vagnen. Underbart att köra våran älskade lilla ögonsten i vagnen.
Hos brorsan var också Annas mamma Eva och syster Sandra med pojkvän en snabbis. Jag hann inte ens komma in förrän dom hade snot lilla Snuttisen Annas mamma var jätte sugen på att få titta på hennes små fossingar och Anna lovade att hon skulle skicka bilder på dom sen. Nu vet jag vart Anna har fått det där ifrån, hon är helt tokig i småbarnsfötter!
Olivia med Annas mamma Eva
Annas syster hade köpt en jätte fin gose djur, en liten Snögubbe till lill-Snuttisen, Tack!
Titta så fint Anna fixat!
Hon hade verkligen tänk på allting! Och alla bakelser, vi alla låg i matkoma efter den middagen.
Efter maten var det dags för Kalle Anka. Alla barnen satt stilla en stund och tittade, men till slut var det bara vi vuxna som satt kvar, inte en rök av barnen syntes till, precis som vanligt när Kalle Anka kommer.
Jag kommer ihåg när man själv var liten, då satt man som klistrad framför TV:n varje jul och tittade på Kalle. Fast det är klart, då kanske man inte hade samma möjligheter till filmer som nu, då var det inte så mycket mer som kom på TV.
Brukar NI titta på Kalle på julafton?
Grabbarna först på plats vid julbordet
Nicole & kusin Sebastian
Nicole
Emma håller i Olivia och Andres retas med henne (precis som vanligt med andra ord...hihi)
Pappa & dotter
Tjejerna shejkade lite i väntan på tomten...
Och Tomten kom! (jätte söt?!)
Barnen var överlyckliga och förväntansfulla.
Först skojade Jultomten att hela säcken med paket var till Olivia, för hon hade visst vart jätte snäll. Ni skulle ha sett barnens min, besvikelsen att inte själv få nån paket, och grabbarnas tunga gick i 180 runt läpparna.
Sen det nervösa skrattet när tomten bara skojade. (Elak tomte! )Jonathan fick sitt paket först och då tyckte han att Tomten kunde gå.
Barne sjöng för Tomten och sen skulle han vidare. Vi hade en riktigt bra och rolig tomte detta år! Tack för att du kom Tomten, och vi ses väl nästa år igen??? Synd att brorsan missade honom, han som precis gått för att kasta soporna...
Lite tjejmys bakom sofforna...
Grabbarna kopplar av med lite Pippi fillm.
...och jag, hehe...
Ni som är nya här vet kanske inte att Anna är Danilos favvo. Han ska jämt gosa med henne, han är totalförälskad i henne. Han följer henne vart hon är går, och ska jämt vara i hennes famn och pussas och kramas- något som ogillas av brorsan,...
Andres & Sebastian spelar lite Nintendo DS mot varandra.. Vem var mest inne i det?
Tack för en riktigt mysig jul!
Barnen lekte så fint med varandra och vi bara var om umgicks.
Förresten- tjejerna fick en kassa-apparat och en massa mat, frukt, godsaker mm. till det från Jultomten och det verkar vara en favorit leksak här hemma just nu, dom leker kassa jämt.
Här var våran jul också annorlunda än vad den brukar vara.
Vi brukar alltid åka till Andres föräldrar och fira Jul med hans sida av familjen på kvällen, men denna julafton gick vi bara hem. Barnen var lite förkylda och så var andra sjuka från hans sida av familjen också, så vi kände att det inte var nån mening i att utsätta lilla Olivia för den smittorisken.
Vi gick hem och tog det lungt istället, tittade på sista avsnittet av julkalendern som vi spelat in och mös en stund innan sängen kallade.
Olivias första Julafton var slut :)
(på bilden ser ni den lilla snögubben hon fick av Sandra och pingvinen fick hon från Jultomten, hennes allra första julklapp.)
Nu ska jag ge lite mat till lill-Snuttan hon börjar vakna till liv nu ...
Barnen sover och jag har precis tagit en dusch och tänkte sitta här framför datorn och överföra "lite" bilder.
(Håll utkik, bildbomb kommer.)
Idag var det tänkt att vi skulle åka till Huddinge för en viktkontroll med lill-Snuttisen, men jag ringde BVC och dom sa att vi kunde komma dit istället. (Nu är hon listad på BVC också- check!)
Vikten? Njaa, inte så bra som vi tänkt oss, men nu börjar hon sakta men säkert gå upp i vikt, fast bara ca. 20 g...
BVC-sköterskan (våran "vanliga" var inte där) ringde till Huddinge för att rådfråga hur vi skulle göra. Om man inte stressat upp sig pga. amningen så gjorde man det garanterat nu. Blää!
Sen skulle det tas en amingsvikt på henne, hon vägde lill-Snuttan med kläderna på och sen fick jag sitta där och amma henne och därefter togs en ny vikt. 30 g + där.
Jag hatar att känna den här pressen på mig. Låt oss vara ifred! Hon äter ju, bajsar och kissar, jag är inte ett dugg orolig för henne, men jag känner mig så stressad pga alla kontroller vi ska gå på.
Jag ammar henne, och jag vet att min mjölk har runnit till, och så kämpar jag med ersättning ur flaskan efteråt också, bara för att... men hon är oftast trött och mätt då, så hon vill inte ha mer än ca. 30 ml ändå. Vad ska jag göra? Tvinga henne?
Hur som helst så fick vi låna en våg hem så vi kan mäta henne nu under dessa röda dagar, sen ska vi tillbaka den 2 januari för att väga henne igen. Fick också hyra en amningspump därifrån så att jag ser hur mycket det kommer och för att få igång det bättre. Wish me luck... Inte konstigt att man slutta amma när man måste känna denna enorma press på sig, klart att det är enklare med bara flaskan, men nu vill jag ju så gärna kunna amma och mätta mitt barn så att hon växer och går upp i vikt.
Blir nog bra... bara man slipper denna press/stress.
Hon ligger iaf i matkoma här på soffan och sussar så sött, det går som sagt ingen nöd på henne.
Fastnade här framför datorn, nu måste jag i sängs...
Har suttit och svarat på kommentarer ooch läst lite inne hos er som lämnat adresser. Ni vet väl att jag tycker att det är jätte fint av er att ni tar er tid att skriva kommentarer till mig? Tack!
Sitter och funderar på hur min nya header ska se ut... hmm.. Älskar att pyssla och fixa med bloggen, så jag hoppas att jag kommer på något bra! Olivia måste ju vara med på headern ju!
Ögonen går i kors nu, dags att sussa! Imorgon ska vi till Huddinge för ännu ett återbesök med lill-Snuttisen...
Idag tog Andres med sig barnen ut på baksidan av vårt hus för att bygga årets första snögubbe.
Jag stannade hemma med en trött liten Snuttis och passade på att moppa golven en snabbis.
Ute vistelsen var inte så uppskattad av grabbarna, för dom hade börjat grina direkt när dom kommit ut och skulle bygga snögubben. Danilo och Jonathan gillar inte snön så värst mycket, det var jätte högt snö där dom gick och dom blir arga för att dom inte kan ta sig fram med alla vinterkläder på sig i den höga snön.
Nicole och Vanessa gillade att bygga snögubben, och fin blev den.
Snö änglar gjorde dom också och sen fick det vara bra, dom tröttnade för att det var så blött ute. Tråkigt att snön börjat smälta med snabb fart, nu skulle det behöva bli minusgrader så att snön stannar kvar!
Jahop, då gör vi ett nytt försök då... Som jag skrev förut så skrev jag ett långt inlägg om julen, och när jag var klar skulle jag bara titta till en sak, och just då ser jag Vanessa i ögonvrån som raderar bort hela inlägget. Surt!
Ni vet ju att jag älskar att ta bilder och går knappt hemifrån utan min kamera, så har det blivit en massa, massa bilder under dessa dagar.. (Mamarazzi varning)
Eftersom ni inte ska somna när ni läser detta så skriver jag inlägget om julen i två delar.
Vi har haft en väldigt lugn och mysig jul- Olivias allra första.
När vi hörde grabbarna vakna på morgonen var det dags att gå upp. Jag gick till Vanessas rum för att titta till henne, hon var inte där. Vidare till Nicoles rum, där hittar jag Vanessa sittandes på hennes säng, stirrandes på Nicole i hopp om att syrran ska vakna. När Nicole vaknade så kom dom genast ihåg vad det var för dag idag, dom sprang till köket för att titta om Jultomten hade varit hemma hos oss, och det hade han! Önskar att jag hade haft kameran framme när dom fick syn på alla paketen som låg under granen, helt oslagbar!
BÄSTA julklappen!
Vi delade ut paketen, men det gällde att ha koll, för på varje paket kunde barnen tydligen läsa sitt eget namn på alla, så dom vill eg räna öppna varandras paket... Glädjen i deras ögon när dom öppnade paket var så kul att se, dom var så glada! Jag tycker att det är väldigt viktigt att lära mina barn om tacksamhet. Att vara tacksam för det man har och det man får. Barnen fick en massa kläder, Nicole fick en docka som kan gråta/skratta, måste mata den osv. Vanessa fick en dockvagn som hon önskade sig, Danilo & Jonathan fick en arbetsbänk, Pippi hus och så fick dom små paket med badpennor, målarböcker, bilar, pennor, block, lera, pärlor osv.
Andres och jag hade sagt att när det var jul så skulle dom få äta pepparkakshuset, och dom hade visst inte glömt bort det....
Tomten hade lagt enorma klubbor till barnen i julstrumporna som dom fick äta i badet
Detta jul var lite annorlunda för oss eftersom vi inte skulle fira med Mummu, Puua, syrran och hennes barn som vi alltid gjort, så på förmiddagen kom Mummu & Puua förbi och lämnade klappar åt barnen och önskade oss en God Jul.
Resten av förmiddagen var lugn, barnen lekte med sina nya saker och bakade med lera medans vi fixade oss iordning för att fira jul med min bror Stefu hans fru Anna och deras barn Emma & Sebastian.
Vi fick t om grabbarna att vila innan vi skulle iväg så dom inte skulle vara så trötta. Medans dom sov så våfflade jag tjejernas hår och fixade och donade.
Våra julfina tjejer
Sen var det dags att ta sig iväg. Brorsan mötte upp oss och hjälpte till att bära på extra bord och stolar. Olivia fick åka i sin nya vagn för allra första gången. Hon sov bara. =)
Olivias premiärtur med vagnen på Julafton 2012.
...Fortsättningen följer...
Nu ska det lagas middag och vänta hem Andres och Vanessa, dom är iväg och hyr några filmer. Olivia ligger och sover och Jonathan, Nicole och Danilo leker.
Tänk att det var en vecka sedan denna lilla skatt kom till oss! En vecka har gått, känns som det var igår samtidigt som det känns att hon alltid varit hos oss <3
Julen är över nu och snart väntas det nya året. Har ni haft en bra jul? Det har vi, lungt och skönt. Har inte haft tid att sitta vid datorn, men det har kanske inte ni heller? Nu när det inte är så mycket med jul och allt så blir det en massa nya inlägg inom kort. Igår firade vi julafton hemma hos min bror med familj, och idag kom hela min sid av famijen på middag hem till oss. Men mer om det sedan ...
Allting går jätte bra här hemma med våran "Snuttis" (<---Olivia). Hon är så go och snäll och alldeles underbar. Det är helt otroligt och obeskrivligt vad jag älskar den lilla människan. Allt hon gör är att äta, bajsa och sova- inte långa stunder som hon orkar vara vaken. Har gett henne första smeknamnet- Snuttis eller Snuttan, eftersom alla gosar med henne hela tiden, , som en snuttefilt- håller henne nära, nära och det älskar hon (hon har inget annat val)...
Det går jätte bra med Nicole, Vanessa, Danilo och Jonathan också. Ingen svartsjuka alls, bara nyfikenhet. Dom vill gärna pussa och hålla henne jämt, men vi måste sätta lite stopp för det just nu, för dom är fortfarande förkylda. Det är bara Nicole *knack, knack, ta i trä* som hållt sig frisk hittils.
Danilo kommer lite då och då och pekar på henne och frågar oss lite knasigt "Kuka se on?" (=vem är det?) och sen säger han "Okeeej...." pussar henne och knallar vidare. Jonathan vill mest hålla, precis som Nicole och Vanessa.
Imorse lämnade vi småttingarna hemma hos brorsan och Anna en stund medans vi åkte till Huddinge sjukhus på återbesök med Olivia. Gulsoten hade gått ner (thank god!) men vi får komma tillbaka om 2 dagar för en ny viktk koll. Hon har inte börjat stiga upp i vikt ännu. Blää, ännu en stressmoment. Jag ammar henne och vet att det kommer mjölk, men jag vet inte hur mycket det kommer. Jag ger henne ersättning också, så hon får i sig och blir mätt, men ja... Hoppas att vikten vänder och att vi klarar oss med att bara amma. För jag vill amma. Det har jag bestämt nu. Dem första dagarna gjorde det svinont, som om någon högg mig med knivar i bröstet varje gång hon skulle dricka, men nu går det liiite bättre. Sakta men säkert. Hoppas att det fungerar bara!
Nu ligger lilla Snuttan här på soffan och sover, strax ska vi till vårt sovrum för en matpaus och sen får hon fortsätta sova.
Bilder från Olivias allra första bad!
Precis som resten av familjen så älskade hon att bada! Klarvaken och lugn som en filbunke, hon verkligen njöt!
Återigen vill jag tacka er alla för att ni har tagit er tid att titta in här hos oss och jag är jätte glad att ni skrivit fina kommentarer också. så tusen tack! Jag lovar att kika tillbaka inne hos er som lämnat adresser, men just nu flyger tiden bara förbi .
Har sett att jag har fått massvis med nya läsare, och er vill jag varmt välkomna hit!
Ja, igår fick vi alltså komma hem från BB, jag & Olivia. Sååå skönt!
Barnen var jätte glada och ville hålla henne hela gänget och gosa med henne. Tyvärr så har alla syskonen här hemma blivit förkylda så vi vågar inte dom pussa på lill-skruttan så mycket, vore jätte jobbigt om hon blev sjuk, hon är ju så liten...
Vi har hunnit mysa en massa och samtidigt fått en massa gjort. Vi skickades in i jul-rushen, men nu är allt klart, vi är redo, låt julen komma! Igår när Olivia låg och sov så storstädade vi här hemma, Andres dammsög och moppade golven och jag plockade och gick runt med trasan och fixade och pysslade.
Idag kom Mummu & Puua hit för att hälsa på Olivia för allra första gången, och sedan stannade dom här med Danilo & Jonathan medans jag och Andres och våra TRE tjejer åkte till Port73 för att handla det sista vi behövde.
Naturligtvis gick vi till Lindex och handlade julkläder till våran nya Prinsessa. Vi var inte beredda på att hon skulle komma innan jul så vi har ju inte köpt något sånt, men nu fick hon en julklänning och fina strumpbyxor till, så hon är julfin imorgon.
Tänk att det är Julafton imorgon!?
Jag hoppas att våra barn känner julkänsla och att vi bygger på med fina, kärleksfulla minnen tillsammans nu. Jag kommer själv hur magiskt jag upplevde alla mina barndoms jular och vill ge samma känsla till mina egna barn.
(Ja, förutom ett år när en Jultomte som fått liiite för mycket dricka under vägens gång kom hem till oss och välte granen påstackars mig som låg där och kikade på paketen.... hahaha)
Vi ska göra denna jul till den mysigaste någonsin!
Alla barnen ligger och sussar så sött nu och jag kan tänka mig att dom är riktigt nervösa inför imorgon.
Vi har berättat att Jultomten packar sin släde full med julklappar till snälla barn och åker från Nordpolen inatt, och om vi har riktigt tur så kommer han att komma till oss på natten när alla sover och lägga paket under våran gran. Så ikväll innan nattning så ställde vi fram pepparkakor och mjölk till Jultomten, man blir ju hungrig av att åka runt och lämna paket.
Vi får se om han dyker upp under natten....
Idag var det också 4:e och sista Advent. Vi beställde pizza till middag och den här gången fick Nicole äran att tända alla fyra ljusen. Stolt som en tupp såklart!
Ja juste!
Idag kom ju Jultomten hem till oss också! Jag skrev väl igår att Nicole vann ett besök av Tomten?
På Port73 har dom en Jultomte som tar emot barns önskelistor, och en gång när vi var där så skrev jag en sak som varje barn önskar sig på varsina lappar. Och Nicole vann!
Jultomten kom och vi hörde honom på långa vägar, han gick därute med sin bjällra. Jag mötte upp honom i trapphuset, och gav honom nånting, så han kunde ge paket till alla våra barn .
Dom var jätte glada och Nicole sprang och presenterade Olivia för honom på en gång. Hon är så stolt över sin lillasyster.
Nicole fick 2 st jätte fina Barbies i sina paket. Tusen tack Jultomten!
Nähe ni, nu blir nog inlägget för långt för att ni ska orka läsa, eller?
Jag har en massa bilder på ingång, men vi tar lite i taget, eller var tycker ni?
Jag ska nog gå och lägga mig, är ganska så trött.... Fast än så länge har Olivia låtit mig sova ganska så bra på natten, hon är jätte snäll, sover sover sover, äter lite däremellan och bajsar. Thats life!
Andres ska lämna av grabbarna Bus hos Puua och sen hämtar han oss med Nicole och Vanessa.
Vilken lycka!!
Nu ska jag äta snabbt och fixa rummet, funderar på att gå och gömma mig nånstans sen så att dom inte har ångrat sig igen och ber oss stanna... :-D
Väntar fortfarande på besked om vi får åka hem eller inte... Jobbigt att inte kunna påverka något själv.
Rapporter hemifrån- Allt går bra för dom små liven där hemma, även fast grabbarna är extra busiga och testar sin pappa med allt bus dom bara kommer på just nu. Stackars Andres.. :) Igår hade dom fredagsmys, så vi passade på att prata med varandra via facetime. Åhh så mycket gott dom hade! Jag som är såå sugen på smågodis just nu... Tjejerna går det bra med, men Andres tyckte att Bessa varit lite mer känslig, min lilla tjej! Och Nicole saknar mig/oss jätte mycket. Mitt hjärta höll på att brista sist hon gick härifrån. Hon började gråta och ville stanna med mig, för hon älskar mig över hav, över berg, till månen och tillbaka. (Från låten som hon och jag sjunger) Så det var tufft...
Fast tydligen hade det gått över så snabbt dom satte sig i bilen igen.
Mitt stora hjärta (Andres) gör ett bra jobb med dom, och igår när han fick åka hem utan mig så skulle han slå in fröknarnas paket som vi köpte i tisdags, och det hade gått bra!
Det här med barnens kläder... Haha, ja, tjejerna har fått välja sina kläder heeelt själva dessa dagar, så det har blivit lite av "mixed match" och sommarkläder, men det är OK, det får vi ha överseende med. ;-)
Jag är stolt över min familj!
Nu är dom (och resten av Haninge) på Coop och handlar mat för kvällen samt lite annat som behövs.
Igår hade dom vart och köpt små blöjor och ersättning till lilla Olivia och byggt ihop hennes spjälsäng!
Mina paket som jag har beställt har kommit, och Mummu har varit så snäll och hämtat ut dom åt mig, tack mamma! Hon opererade fingret i torsdags, så hon går runt med skruvar och gips på fingret nu... :-/
När hon öppnade paketet så sa hon att det fattades en tröja (!) Jag hade beställt Smurftröjor till båda grabbarna, samt one-piece till allihopa men en av tröjorna fanns inte med fast den fanns på ordern och räkningen... Mailade till dom och sa att det var för att just den storleken var slut och beklagade sig att det blivit fel. Dom ska skicka en stl större nu men den hinner inte komma till julafton.
Jo! En rolig nyhet- För en vecka sen när vi var på Port73 och träffade Tomten så fanns det små önskelistor som man fick skriva på och lägga i Tomtens brevlåda. Vi skrev en sak i varje barns lista och la in, och idag ringde dom till mig!
- Nicole hade vunnit!!!
Så imorgon kommer Jultomten hem till oss och ska ge Nicole ett paket! :-D
Jätte roligt tycker jag!!! Hoppas bara att jag också får vara hemma och ta del av den stora stunden.
Såklart ska vi hitta fram något litet att ge syskonen också, så att inte bara en får paket från Jultomten ;-)
Spännande!
God morgon lördag!
2 dagar kvar till julafton, hur har ni det? Julstress eller allting klart?
Jag och Olivia har precis duschat av oss, lill-skruttan har käkat lite frukost och ligger i matkoma här just nu.
Väntar på barnmorskan som ska ta temp på mig (?!) och lillan och sen ska vi till köket och ta oss (<----mig) något att äta.
Håll tummar och tår att vi får åka hem idag!!! Nu är det bara att vänta på domen.
Nu har även denna dag på BB gått mot sitt slut, Olivia har ammat och även fått ersättning.
F*N va ont det gör i mina bröst! Dom är svullna och sprickfärdiga, och såriga redan nu. Barnmorskan fick titta på om hon tog rätt, och det gjorde hon... (!?)
Kommer det att göra såhär ont och så att nästan tårarna ska rinna varje gång så vet jag inte vad jag ska göra. :-(
Nu ska jag försöka sova och jag ber och hoppas sååå att detta blir våran sista natt här. Nu på kvällskvisten kom nästa smäll- Olivias gulsot har stigit och fortsätter den att göra det så får vi inte åka hem imorgon. *Snälla, låt allt vara jätte fint så vi får åka hem till resten av familjen. Snart är det jul och så mycket som ska fixas.*
Under natten får jag fortsätta kämpa med amningen, dom sa att hon måste äta mycket så hon kissar och bajsat bort gulsotet. Känn ingen press, nänä...
Godnatt på er, och ta hand om varandra <3 Snart kommer tomten... ;-)
Idag träffade vi barnläkaren som undersökte våran lilla ögonsten, hon klarade allting galant och läkaren gav oss grön flagga att åka hem! :-D
Jag blev såklart överlycklig och ringde Andres som skulle komma hämta hem oss, han blev minst lika glad som jag.
Jag packade ihop allt i rummet, slängde sängkläderna i tvättpåsarna och så väntade vi bara på att sköterskan skulle komma med en ny tid till oss till på söndag för att väga lill-sessan.
Och när hon äntligen kom så sa hon att barnläkaren kollat fel. Han hade trott att Olivia var 5 dagar gammal och inte bara 2, för dom får inte skicka hem prematura barn förräns dom är minst 72 timmar. Vi får inte åka hem.
Vilken smäll!!!
Jag hade sett fram emot att få hämta hem mina småttingar från dagis och fira att deras första jullov börjat. :-(
Jag försökte övertala läkaren och sa att vi kommer tillbaka imorgon, men dom har sina regler, och jag förstår ju det, det är för Olivias eget bästa. Men det kändes jobbigt.
Så Andres fick åka hem ensam, vi stannade kvar. Innan mitt stora hjärta gick så bäddade han om på sängarna, tack!
Vi får hoppas på att Olivias vikt planar av, nu har hon ju gått ner av sin födelsevikt, vilket dom brukar göra de första dagarna, så vi hoppas att det vänder!
Dom kom in och tog PKU- testet på henne nyss, usch va jag tycker synd om henne när hon blir stucken... :-( Mina pussar gav henne lite tröst iaf. Hihi...
Snart ska jag få in min middag, själv har lilla damen precis käkat så hon ligger nöjd vid mitt bröst!
Vi höres sen igen!
P.S Tusen tack för alla fina, värmande kommentarer! <3 Ni är bäst!
Idag är det alltså fredag den 21 december. Bara en liten påminnelse till mig själv då dagarna varit lite annorlunda och omtumlande... :-)
Endast 3 (?!) dagar kvar till jul!!! Whaaaat?
Idag skulle jag ha gått hit till Huddinge, några trappor ner till specialist mödravården för att prata om en igångsättning. Troligen hade den skett under mellandagarna eller så hade det blivit under nästa års första dagar. Men lilla Olivia tyckte annorlunda och ville vara med sin nya familj till jul istället. <3
Tänkte fortsätta med förlossningsberättelsen nu:
När vi hade promenerat i 1.5 timme så gick vi tillbaka. Värkarna gjorde mer och mer ont och kom allt tätare.
Det blev undersökning och jag hade BARA öppnats en halv cm sen sist! WTF!? Jag som trodde att så ont som jag hade skulle det gå snabbt?! Tji där fick jag.
Tappen hade dock förkortats, och nu var det bara 1 cm kvar av den.
Det var bara att vänta och allt gjorde mer ont och ofta, 1 minut mellan varje värk.
Vid nästa undersökning var jag öppen 4 cm, och då ville jag ha smärtlindring så jag bad om lustgas.
Min räddning! Gjorde så jääkla ont ändå men jag kunde andas och slappna av lite bättre iaf. Jag kommer verkligen INTE ihåg att det gjorde sådär ont.
Härifrån gick det ganska fort, men det tog ett tag innan jag ens kom till 4 cm. Jag mådde illa och kräktes flera gånger och då kom mer och mer vatten ut.
Andres var helt underbar, han masserade min rygg och höll min hand under värkarna.
Ett tag var jag helt borta av lustgasen, det haf jag sett på bilderna och videosnuttarna Andres tog på mig... Fast jag flinade ju till kameran och var väldigt trevlig! ;-)
Vid nästa undersökning var jag öppen 6 cm och ca. 10 minuter sen fick jag klartecken att krysta. (Hon trodde inte på mig när jag så snabbt efter 6 cm sa att jag måste krysta)
Och sedan var det bara att ta i, och sedan vila och låta Olivia hämta upp sig också, och så krysta igen.
Därifrån tog det inte lång tid innan vi fick våran efterlängtade belöning.
Lilla Olivia kom till världen onsdagen den 19 december klockan 12:31.
2725 g och 46 cm "lång".
Så perfekt och alldeles, alldeles underbar. Kärlek.
ALLTING försvinner när man får sitt nyfödda barn på sitt bröst. Ingenting annat spelar någon roll.
All smärta är borta och allt är bra.
Att man mått som man gjort under de 36 veckorna hon legat i magen betydde ingenting, för nu var hon här och hon är värt allting tusen gånger om!
Känslan går inte att beskriva, man känner bara hur all oro, smärta, allt försvinner och istället känner man bara kärlek, tacksamhet och ödmjukhet.
Olivia- Vi ÄLSKAR dig så otroligt mycket! Tack för att du kom till oss.
Idag kom också moster Karolina och gosade med lill-sessan, hon hade med sig världens gulligaste body med tillhörande mössa till Olivia (ni vet ju att vi/jag är helt tokiga i Mimmi & Musse & gänget kläder/saker?) Såå söt! Hon behöver bara växa lite mer så passar dom perfekt! (Bild nedan)
Och lite senare kom även Abuela och Abuelo på besök. :-)
Olivia fick presenter igen, ursöta kläder! Speciellt de tuffa "jeans" tightsen med volanger i bak älskade jag! Och Andres fick sina favvo choklader <---- som barnen åt upp. Ja, nästan allt iaf.
Under hela tiden sov lill-skruttan och vaknade när allihopa hade gått hem.
Nu är det bara hon och jag, vi får se om hon vill sova i sin egen säng här bredvid min denna natt, så att jag äntligen får sova PÅ MAGE, eller om det blir som förra natten då hon bara ville ligga nära och snutta. Så fort jag la ifrån mig henne så blev hon ledsen... Hon är ju så go, så jag myser mer än gärna med henne :-)
Klockan är strax 21:30 och jag har tagit en dusch och ska snart till köket och hämta lite "kvällis".
Idag var en stor dag för våran familj, barnen fick äntligen träffa sin lilla syster- sååå som dom har längtat!!!
Längtan har varit lång för mig med, men för dom små så har den nog varit olidlig.
Nu är all längtan över, nu är hon här och det var ett gäng mycket glada ich stolta syskon som kom idag.
Alla fick hålla henne, titta på henne och lära känna sin lillasyster lite idag.
Olivia har varit vaken en lång stund på förmiddagen, men så fort dom kom så somnade hon, eller så lurades hon bara :-D Hon är van vid deras (o)ljud så hon känner sig trygg med att sova så.
Nicole höll henne mest och sjöng för henne- "Blinka lilla stjärna där" är lilla Olivias låt nu. Så fort hon började låta lite grann var Vanessa snabb med att säga till mig att jag måste ta fram tutten! Haha...
Annars då, ja, rummet kändes ganska litet när hela faniljen var här..:-)
Vanessa har undersökt de fina väskorna man får här på BB till bebis och mamman, Nicole har hängt lite här och var, Jonathan har legat i Olivias bilstol, Danilo har mest gosat med mig och så har hela gänget lekt flygplan på dessa sängar. (Man kan justera dom, höja och sänka lite allt möjligt) Hihi :-)
Nu ska vi till köket en sväng, skriver mera strax när lill skruttan ändå sover :-)
Vi förbereder oss, för snart kommer Pappa Andres med Nicole, Vanessa, Danilo & Jonathan och hälsar på sin lillasyster! <3
Har varit och vägd lilla mini Dockan, såklart hade hon bajsat (3ggr nu).
Kommer ni ihåg de där första bajset? Svart och precis som klister.
Nu ska hon få lite ersättning, första gånger ur sin egen nappflaska idag, igår och under natten har hon bara fått deicka ur en mugg. Jag vet, jag har aldrig sett en bebis dricka ur mugg förut, men hon kunde :) Sen ska det ammas och sen är vi redo!! :-D
Hon ligger här, alldeles klarvaken och funderar vad det är gör typer som ska komma, hon har ju hört dom i magen... ;-)
Sen ska också moster Karo och kusinerna Dewin och Felicia komma!
Här har ni bilder, en när hon var alldeles nyfödd och drack ur mugg, och så nu, idag :-)
Andres har ju 2 st små hål vid vardera öronsnibbe, ser exakt ut som piercing hål med det är det inte, han hade dom när han föddes.
Det roliga är att våran Vanessa ärvde det, och likaså Danilo. Fast dom har det bara i ett öra.
Igår började Andres skratta en massa mär han hade Olivia på sitt bröst, hon har också ärvt det, på båda öronen! :-D
Ganska kul grej, går inte att ta miste om vems tjej det här är ;-)
God morgon världen!
Tänkte skriva våran förlossningsberättelse medans den ligger färskt i minnet ;-)
Det hela började nog på tisdagen den 18.12. Andres och jag var ju iväg på vårat sista julklapps shopping (skönt att vi fick det gjort!) kände väl lite mensvärk liknande smärtor. Sedan kom vi hem, gömde undan påsarna och iväg och hämta barnen från dagis och därifrån vidare till Coop och Port73.
Fick kraftigare förvärkar och jag sa hela tiden att vi inte får glömma köpa Alvedon, för det var slut hemma och Ipren får man inte ta när man är gravid.
Handlade inför kvällens middag och så in på en annan affär för att köpa små julklappar till barnens fröknar. (Jag hoppas att vi kan lämna dom imorgon!!!)
Väl hemma flöt allt på, jag hade förvärkar men tänkte inte alls att det kunde vara något på G nu, har ju haft förvärkar 2-3 gånger inom några veckor som vart falskt alarm.
Alvedon och varmt bad på kvällen med barnen så blev det lite lugnare.
Gick och la mig någorlunda tidigt på tisdagskvällen och vaknade av onda förvärkar vid 2:30. Danilo som kommit till oss på natten fick jag gosa på, sen var jag tvungen att hämta mer Alvedon och springa på toan stup i kvarten...
Jag tänkte att jag tänker fasiken inte åka in för ett falskt alarm, Olivia jäklas nog bara med mig för att se om jag är "med" :-) När jag vänder mig i sängen så sipprar det ut lite vatten. Ooookeejj...
Var det vatten? Ni vet, man börjar undra om det kan ga varit rikliga flytningar eller om man kissat på sig lite, haha...
Jag väcker Andres och visar och han tycker också att det är vatten. Då är det nog dags. Jag ringer Mummu som är framme inom 5 minuter (hur hinner du så snabbt??) och så ringer jag förlossningen och berättar läget och hon frågar lite och ber oss komma in. Wiiieee, vi fick komma till Huddinge!
(när vi åkte in för falskt alarm 1 1/2 vecka tidigare var det fullt i Huddinge och vi fick åka till SÖS) Lite mera vatten rinner ut när jag hämtar kläder.
Värkarna fortsatte i bilen, men jag kände att det inte alls var bråttom.
När vi kom fram togs det vikt, blodtryck och CTG på mig. Jag var öppen 3 cm och tappen var fortfarande ca. 2.5 cm lång. Vi blir inte hemskickade, wohoo! Vi blir beodrade att gå på promenad och komma tillbaka om 1.5 timme. Gärna!
Vi promenerar längs korridorerna och pratar om hur vi tror att bebis kommer att se ut, vem hon kommer att likna och hur lång tid det kommer att ta innan vi får träffa henne.
Fortsättning följer, lilla damen är inte alls nöjd med att ligga i en säng bredvid mig, hon vill ligga nära, och helst snutta vid bröstet :-)
Hon är så fin!<3
Andres har åkt för att hämta hem barnen från Mummu och Puua, och sp kommer han tillbaka imorgon.
Vi mår jätte bra, har fått i mig middag och tagit det där underbara, underbara första duschen! Stod där hur länge som helst, så nu känner jag mig fräsch igen :-) Och alla prover på lilla Olivia ser jätte fint ut <3
Kommer skriva mer om denna dag inorgon, just nu ligger här och njuter av att se på våran nya lilla vackra dotter som gnyr vid mitt bröst.
TUSEN TACK för alla gratulationer, det värmer!!!
Pratade precis med Andres och alla stolta storasyskon där hemma via face-time, åååh va jag saknar dem! <3
Vanessa frågade om jag kunde "ta hem den där nu", hahaha... Nicole bad mig ta hand om henne och sa att vi ses imorgon, grabbarna bara tittade och skrattade. Mina äksklingar...
Tänk att jag nu har 5 (!) barn!!! Och dom finaste såklart ;-)
Nu ska jag ta och ladda mina batterier en stund innan lill-sessan ska ha mat igen.
Har precis fått klar min antibiotika kur och ligger med täta värkar. Jo, och de där sexiga nät trosorna och sjukhus linnet har jag också fått på mig! Haha...
Efter alla värkar och lite vattenavgång är vi nu i Huddinge sjukhus och jag får promenera runt lite. Hemskickade blir vi INTE utan bebis nu!
Aj nu kommer en värk!
Idag får vi nog en bebis!:-D
Klickan är 03:14 och jag kan inte sova, så jag passar på och gosar med denna pojk som smygit sig hit till vårat rum för att sova bredvid... <3 Älskade goa Danilo!
Resten av familjen sussar så sött, har precis vart och kikat :-)
Jag hoppas att John Blund kommer till mig också...
Halloj! Precis hemkommen från jul-shoppingen. NU är vi klara med barnens klappar.
Tänkte fråga er lite hur ni gör och tänker kring julklappar?
Har ni någon budget på hur mycket ni lägger ut på julklappar i år?
Hur mycket pengar lägger ni ut per barn? Ska alla barnen få lika mängd med paket?
Jag tycker att det här är skit svårt! Vi har inte haft nån budget, vi har tagit det lite här och där, och det är väldigt lätt att det drar ifrån. Jag har skrivit upp vad barnen önskar sig, vad dom behöver och vad vi har köpt. Det har blivit många smågrejer, kläder och nån lite större paket, men bakar man ihop allt så blir det ju en del.
Pengarna bara försvinner och dom växer ju inte precis i träd heller. Sen har det blivit mycket med grejer som bebis också behöver, vagn, kläder osv.
Och varje år är det samma visa: "NÄSTA år blir det inte såhääär mycket"... och så är man där igen med en massa paket.
Berätta gärna hur ni gör....
Klickade också lite kläder från nätet igår, jag hoppas att dom hinner komma hem innan julafton, dom sa det iaf, men vi får väl se... OCH så måste jag bara berätta för er att jag fyndade igår!
Jag har länge letat efter en spjälsängsskydd, men precis alla fina jag sett har legat på ca. 500 kr och uppåt och det har väl inte känts sådär jätte roligt att lägga dom pengarna på det, men så hittade jag en jätte fin på lekmer.se.
Dom reade ut den med 67 % av priset! -179 kr för denna spjälskydd från Lego var taget!
God morgon!
Har precis lämnat barnen på förskolan, det är sista veckan innan Jullovet.
Jag ligger i varmt bad med en stor kopp varm O'Boy och några mackor, tänkte göra ett nytt försök med att behålla frukosten i mig innan jag beger mig ut på julshopping. Det är sista klapparna som ska inhandlas nu så jag hoppas att vi hittar det vi ska ha!
Hur går det med klapparna hos er?
Är ni klara med allt eller ska ni också iväg på "sista minuten" shopping?
Jag bjuder på 2 bilder som jag tagit med mobilen, eftersom det alltid är en överraskning om vilken bild som dyker upp först när man lägger in det via blogg.se appen så är det en bild på Robin (Andres barnbarn) - Världens goaste pepparkaka!
Och en bild på våran Docka (Nicole) i de kläder hon skulle kunna ha på sig 24/7 om hon själv fick bestämma, en vit sommarklänning med nyckelpigor på som hon fått från moster Karo.
Kan inte riktigt förstå att jag kommit såhär långt i graviditeten! Jag som var orolig och trodde att jag skulle föda innan vecka 30 +! Jätte kul att jag/vi kommit såhär långt! Ju längre hon stannar i magen, desto snabbare får vi komma hem! Fast de där 48 timmarna kommer vi inte ifrån, v måste stanna där 48 timmar så att dom har koll så att inte bebis också blir smittad av GBS. Jag hoppas bara att jag hinner få antibiotika innan hon föds.
Eftersom datum då jag trodde att hon skulle komma ut har redan passerat för veckor sen (MINST en månad tidigare var jag helt 100 på) så tror jag inte hon tänker dyka upp alls. Hon är visserligen fixerad och startklar, men jag tror att medicinen som jag fått som ska hålla min tapp lång och stängd har byggt upp min livmodertapp i järn eller något, hahah... Fast å andra sidan har min tapp blivit hälften så lång än vad det varit och förvärkarna har redan börjat.
Men jag vet inte. Vi får väl röka ut henne till slut, haha...
Jag ser fram emot fredag, för då ska vi till specialist mödravården i Huddinge igen och prata om igångsättning, samt boka in en tid för det. (Till er nya läsare- jag ska få en igångsättnings eftersom jag fött så snabbt de 2 senaste förlossningar och jag är livrädd att jag kommer att vara ensam hemma med våra 4 småttingar när det väl sätts igång, och för att jag har GBS så dom vill att jag ska få dropp 4 timmar innan hon föds.)
Jag har väldigt svårt att sova på nätterna nu. Det känns som att jag har en bowlingklot mellan benen och det gör ont när jag försöker vända på mig. Illamåendet håller i sig och jag kräks i stort sett fortfarande varenda dag.
Tuttarna vilar på magen när jag sitter och det trycker till och hugger lite här och var. Jag har också fått en sk. "linea nigra", en pigmentsrand från naveln och ner, precis som jag fick med Nicole också. Som tur är försvinner den sen. Det brukar uppstå under andra trimestern och orsakas av pigmentering där bukmusklerna sträcks och delas något för att ge utrymme år växande livmoder.
Så glamouröst denna graviditet har varit. Jag längtar något otroligt mycket efter våran lilla bebis nu, och det är jag inte ensam om, hela familjen gör det.
Tänk att vi snart har en nyföding här hemma att gosa med och snoosa på!
Jag hoppas bara att hon inte föds på Julafton eller nånstans inom en radie på 48 timmar kring det, för jag vill så gärna vara med våra små då, se deras glädje över julklapparna och bara dela dagen med dom.
Bebisen lägger fortfarande på sig – ungefär 28 gram om dagen. Den väger kring 2,7 kg och är ungefär 47 cm lång.
I slutet av denna vecka anses du fullgången och bebisen kan i princip födas när som helst från denna tid. (Mellan 37 och 42 veckor räknas graviditeten som fullgången – innan 37 veckor anses bebisen underburen och efter 42 veckor överburen.)
Du kanske har märkt att brösten läcker lite, detta är helt normalt. Dina bröst har börjat producera den mjölk som kallas kolostrum eller råmjölk och som ger ditt barn en bra start. Om du känner att förlossningen börjar, kommer din barnmorska att undersöka livmoderhalsen. Hon kommer att se om den har börjat utplånas (bli tunnare) och dilateras (öppnas).
När du besöker barnmorskan kommer hon att kontrollera hur bebisen ligger. Denna information skrivs in i din journal så att de vet din historia när du kommer till sjukhuset för att föda.
Du kan börja känna ökat tryck i nedre buken på grund av att bebisen gradvis rör sig nedåt. Den håller på att lägga sig tillrätta inför förlossningen och detta medför förhoppningsvis, att dina lungor och din magsäck får lite mer utrymme att göra sitt jobb. Det blir däremot jobbigare att gå nu och vissa kvinnor tycker, att det känns som om bebisen håller på att ramla ut (men var inte orolig, det kan inte hända). Kissnödighet kan däremot bli ett ökat problem. Jobba på dina knipövningar – de kan hjälpa.
Har det satt igång på riktigt? Lär dig avgöra om det verkligen är tecken på att förlossningen börjat. Om din partner är svår att få kontakt med, är det bra att ha en mobil. Försäkra dig om att bilen alltid är tankad och att du kan vägen till sjukhuset och vet var du ska parkera. Det kan vara bra att ha en B-plan för skjuts till sjukhuset, om din partner skulle bli försenad. Ta en titt på förlossningens olika stadier tillsammans, så ni båda vet hur förloppet är när det väl är dags.
Min mage idag:
Lite info till denna Baby- Quiz:
Nicole föddes i vecka 38 + 5
Vanessa 34 + 3 (plötsligt vattenavgång)
Danilo & Jonathan i vecka 30 + 3 (plötsölig vattenavgång)
Och jag är beräknad till den 13 januari denna gång. Samtal om eventuell igångsättning sker på fredag 21.12
Söndag kväll och nu är det tyst i alla barnens rum. Vilken dag det har varit! Phew!
Alla verkar ha vaknat på fel fot idag, mer eller mindre. Det har gnällts, bråkats, tjatats eller bara retats- non-stop- hela tiden- någon! Jag har bara längtat att denna dag skulle vara slut, tyvärr, men det har varit en sån dag.
Och grannarna under oss har haft fest till klockan 03 och dunkat musik på hög volym, så man har inte sovit så bra heller...
Förresten så trodde jag imorse att min vatten hade gått (!). Men icke. Upptäckte ganska snart att det var bara Danilo som krypit sig bredvid mig och hällt en hel burk med Fanta på min sida av sängen....
En skön start på morgonen med andra ord!
Har bloggat dåligt under helgen, men det brukar vara lite sämre med det under helgen, för då är hela familjen hemma och då är det fullt ös hela tiden, ingen data-tid i lugn och ro med andra ord.
Idag är det 3:dje Advent och om 8 dagar är det Julafton! Va tiden gått fort!
Idag när det var dags för middag så var det Vanessas tur att tända Adventsljusen. Hon var stolt som en tupp!
Nicole längtar redan tills det är hennes tur nästa söndag.
Förresten- Tror ni att det är för sent att klicka hem lite kläder från nätet, så dem hinner komma innan jul?
Kläder till barnen har jag inte hunnit handa ännu, fast vi vart och kikat, men då har det alltid fattats någon storlek.
Idag tog jag äntligen tag i det och rensade i tjejernas garderober (rensade grabbarnas för en vecka sen) Så nu har jag bättre koll på vad som behöver inhandlas. Vi behöver klättra upp några storlekar på alla barnens kläder. Är ute efter snickarbyxor till Danilo & Jonathan, men har inte lyckats hitta det nånstans! Tips?!
Nu tänkte jag kika lite på nätet, jag hoppas att dom levererar innan jul, annars måste jag ta mig ut i julruchen i veckan.
Gårdagens myspys resulterade i detta:
(Danilo somnade i min famn, så honom fick jag lägga innan kameran kom fram)
I torsdags var det ju Lucia. På morgonen när vi vaknade så tittade vi på Lucia på TV. (Vad gjorde rapparen där?!)
På eftermiddan var det Lucia-firande på barnens förskola.
Jag misstänkte att tjejernas Lucia-linnen inte längre skulle passa ovanpå overollerna, så jag tog med mig 2 st av Andres stora vita t-shirts att ha på, men dem totalvägrade.
Dom nöjde sig med glitter på mössorna och ljus i handen. Dom hade tydligen Lucia-linnena under overollerna som dom lekt med på dagis hela dan. Iiiik va kallt det var ute! Hämtade upp Danilo och Jonathan som var ute på gården redan och så ställde vi oss och väntade på Lucia-tåget, som som vanligt är utomhus. Hämtade med mig Puua samtidigt som jag hämtade ljus till Vanessa från dom. (hennes hade någon av små brorsorna "råkat" slänga på golvet så den gått sönder)
Puua & Danilo
Jonathan med moster/Gudmor Karo
Som tur var hann Andres precis komma innan Lucia-tåget kom, så han missade ingenting!
Lucia-tåget var jätte fint, alla var så söta och duktiga. Vanessa sjöng för full hals som vanligt, hon är helt oblyg våran lilla Bessa- Bus. Synd att Nicole stod precis bakom henne, så henne såg man inte så mycket av...
Vanessa (med lila overoll och vit mössa)
Där ser man en skymt av Nicole också! (rosa overoll, vit mössa)
Danilo med sin pappa
Grabbarna gillar att luras med dagis personalen på dagis. Maria känner igen vem som är vem (eller?) men en annan gör inte det, så hon brukar fråga "Är du Danilo?" och då brukar Jonathan svara "JA." Och så får han gå iväg på grejer, tills dom kommer på deras lurendrejerier. Samma sak med overollerna, här har dom på sig brorsans overoll....
Jag brukar klä dom i olika kläder till dagis , eller bara en annan färg, men eftersom jag lämnar dom ute så säger jag ju inte att "det är Danilo som har rött idag" dom brukar fixa det själv, det är lättare att skilja dem åt när dem är bredvid varandra.
Efter Lucia-firandet bjöds det på pepparkakor, men eftersom det var så kallt ute gick vi hem snabbt. Vi fkade hemma och tittade på Tomte Tass 2 filmen. Tack förresten för tipset på att det fanns en tvåa till Tomte Tass, jag hade ingen aning om det. Tyvärr tyckte jag inte den var alls lika bra som den första- både Jultomten och Tomtemor var utbytta, sen så var Quinn (huvudpersonen i första filmen) med i denna film också, fast här hette hon "Sarah" och är inte alls samma tjej som på ettan... knasigt tyckte vi allihopa.
Men barnen gillade filmen ändå.
Våran Lucia- Vanessa
Nu ska vi se på julkalendern på TV så jag återkommer senare!
Idag var vi på MVC, Andres hann följa med mig och barnen var på förskola. - -
-Blodtryck och järnvärdet var bra, men blodsockret var lågt, precis som sist. Hon sa att det berodde på att jag inte fått i mig tillräckligt med näring, och jag sa att jag kräks ju upp allt på förmiddagarna... Blääh. Jag försöker därför äta ännu bättre och näringsrikt på eftermiddagarna, när det känns lite bättre. Samt en massa frukter där emellan.
Upp i vikt har jag ändå gått, trots kräkningarna varenda eviga dag-nu stod vågen på 60,3 kg och vid inskrivningen vägde jag 49 kg. = ca. 11 kg hittils!
Vi fick lyssna på hjärtljuden och det togs SF-mått på magen, kommer dock inte ihåg vad det visade...?
OCH det bästa av allt? -Bebis är FIXERAD och startklar!!! :-D
Jippiiii!
Efter besöket där åkte vi till Nacka för att kika lite julklappar, och så passade vi på att äta thai-buffe till lunch. Hur underbart som helst att sitta och äta i lugn och ro! Slippa stressa och tänka på att man måste äta snabbt, hjälpa någon, ta upp bestick och bli klar snabbt innan barnen blir otåliga. Bara att kunna sitta och faktiskt föra en diskussion med sin man vid matbordet utan avbrott var väl behövligt.
Blir tyvärr inga bilder från Lucia-firandet och allt annat jag knäppt kort på idag heller, jag ligger i badet nu med färg i håret. Det var dags.
Inte många timmar kvar för er som gissade på Lucia-dagen, men än är inte dagen slut! ;-)
Anna (min svägerska) drömde att vi skulle få en liten Lucia bebis och hon gillar inte att förlora, så hon har skickat en massa tips till mig nu, haha...
Jag ligger och tar ett varmt bad, det var riktigt ruggigt kallt att stå ute vid Lucia-firandet idag! Hade med mig kameran, så bilder kommer, bara jag hinner överföra dom till datorn.
Imorn ska jag (förhoppningsvis) på mitt sista MVC besök, får se vad hon säger där. Same, same tror jag :)
Brr va kallt det är där ute! Ännu kallare eftersom jag inte ens kan knäppa min jacka, fast den är riktigt stor på mig annars.
Är det bara jag eller är någon annan riktigt trött på att klä på barnen vinterkläder (redan)??
Jisses säger jag bara!Varje morgon börjar vi klä på oss i god tid innan vi ska vara på dagis, men ändå blir det stressigt, i dont get it? Nicole och Vanessa klär på sig ganska så bra själva, men behöver såklart hjälp med dragkedjor på overoller, handskar och fixa till de där banden från overollerna som ska vara under skorna osv. Danilo och Jonathan kan inte det där så bra ännu... Så jag klär på alla så gott och snabbt som jag kan. Magen är stor nu och ibland känner jag mig otymplig, speciellt när jag sitter på golvet och klär på alla, sammandragningarna avlöser varandra, men inget som gör ont iaf .
Så fort jag har klätt på en och börjar med nästa så börjar den första klä av sig vantarna (jag hatar vantarna! Och att få grabbarnas tummar att stanna på rätt plats är en omöjlighet!) Och medans jag håller på så blir de andra otåliga och börjar bråka om dittan och dattan.
Dom blir varma, dom vill ha hjälp NU och inte snart, något kliar, sitter för hårt, något sitter inte bra, någon vill inte ha på sig vantar och någon vill inte ha just den mössan som jag tagit fram, alla vill ha hjälp på samma gång och jag räcker inte till... Våran lilla Bessa-Bus (Vanessa 3 år) är inte känd för att ha världens bästa tålamod direkt, utan där blir det utbrott direkt när något inte går som den lilla bestämda damen vill. Hon slänger kläderna och går iväg och skriker med rösten som Gud glömde... PHEW!
Och sen är det ju naturligtvis så att när jag fått på alla sina kläder och alla är redo att gå ut så känner man någon mystisk lukt, som råkar komma från nån av grabbarna. Naturligtvis har dom bajsat också. Så det är bara att klä av, byta blöja och klä på igen och medans jag gör detta är alla varma i hallen och bråkar om vem som ska få stå och hålla i dörrhandtaget (!?)
Vissa dagar går smidigare än andra. Vissa mornar när alla skriker och bråkar med varandra så har jag lust att skicka ut dom själva och lägga mig under täcket. Andra mornar går det lättare. Jag försöker med en ny grej- att istället för att alla ska stå och klaga, bråka och tjata på mig vid påklädningen så ber jag dem sjunga något tillsammans istället.
Så vissa mornar sjunger dom för full hals och då går allt så mycket smidigare!
Det är verkligen inte roligt att bråka med sina barn, och speciellt inte på morgonen.
Jag hoppas att tiden går fort tills bebis kommer, för mitt tålamod är inte vad det brukar vara just nu. Jag försöker verkligen göra mitt bästa, hålla mig lugn och räkna till tio, men ibland räcker det inte. Jag räcker inte till.
Mornar som dessa längtar jag sååå mycket mer till sommar, sol och värme än någonsin!
Tänk vilken lyx- att bara ta på sig skorna och gå ut. Va enkelt.
Fram kommer vi alltid, det är så skönt att ha dagis så himla nära, det är LYX! Och dom är alltid så glada så när vi väl kommit ut, själv ler jag mitt instabila leende och kan inte fatta hur gnälliga och sura vi alla var ca 2 minuter sen.
Vad hände där egentligen.....?
Jag lämnar alltid barnen klockan 9 på dagis, och då är dom alltid ute. Nån dag i veckan har dom innegrupper, men oftast är det läming utomhus. Så otroligt skönt att alla 4 går på samma förskola, dom har en enorm trygghet i varandra. (dem har två avdelningar- tjejerna går på stora och grabbarna i den lilla, kusinen Dewin går också på den stora.) Idag hoppade mina 4 diamanter från ett bord ner i snön och skrattade och skrattade. Även jag gjorde det (skrattade alltså), det såg himla kul ut. Jonathan som försökte räkna till tio och så tog han i och hoppade och sjönk in i den mjuka snön. Då får man extra dåligt samvete att man var så stressad och sur vid påklädning... Jämt detta dåliga samvete! Perkele.
Kul i snön!
Från förskolan promenerade jag vidare till lill-ica för att hitta ett ljus till tjejernas Lucia-ljus. Vi har en som funkar och en som nån slängt på golvet så själva lampan gick sönder. Dom hade inte det!
Jag ringde Mummu och hörde med henne om hon kanske hade något av våra gamla Lucia-ljus hemma hos sig, och det hade hon! WoHoo! Jag var helt bedövad av kylan när jag kom hem, så det blev ett varmt bad för min del.
Nicole och Vanessa har sitt Lucia-firande idag på eftermiddagen, för småbarnsavdelningen blir det inget, det bakade dom ju in i samband med Jul-festen som var i förra veckan. Storabarns avdelningen ska ha Lucia-firande med svenska avdelningarna. (Våra barn går på finska avdelningar).
Hur gör era förskolor med Lucia-firandet?
Firar dom på morgonen eller eftermiddan? Ute eller inne?
Här går dom ute. Vet fasiken inte om tjejernas lucia-linnen får plats ovanpå deras overoller?? Kanske borde leta fram två av Andres vita t-shirts och ta med, eller så kanske det räcker med Lucia-ljus och glitter på huvudet?
Hmm, vi får se hur jag gör. Jag hoppas att Andres hinner hem för att titta på dom idag... dom jobbar långt hemifrån idag.
Oj, va långt detta blev! Hur som helst så tar jag med mig kameran och tar en massa bilder från Lucia-firandet, och så hörs vi mera ikväll!
Såhär ser vårt sovrum ut nu, sängens huvudgavel stod där tavlorna var förut. Så det blev en ordentlig vändning med sängen och Andres var ju inte sååå glad att jag gjort det själv, det väger ju en hel del... :-/ Men vill man ha något gjort så tar man tag i det själv, eller hur? ;-)
Jag gillade hur vi hade möbleringen förut, men så hade spjälsängen aldrig fått plats. Och jisses va jag hittade under sängen (förutom massa dammråttor) Det var barnens små leksaker, mynt, kort, skedar... har jag nämnt att grabbarna har nån slags dille på skedar nuförtiden? Jepp, skedar är den nya grejen nu OCH de kära nycklarna såklart. Dom ska t om sova med skedarna nu... Inte så konstigt att det börjar bli tomt där i besticks lådan... Men nu återfann jag några som dom råkat tappa i glipan mellan väggen och sängen :-).
Visst vore det häftigt att vara född på denna dag, 12-12-12?
Nope, ingen bebis på väg här inte. Tror att medicinen gjort så att hon inte tänker kika ut alls, haha.. Vem kan skylla på henne, det snöar och snöar och är kallt ute. Och så tror jag förresten att hon tänker vänta tills jag har blivit helt frisk.
Hur mycket kan man snora egentligen? Haft täppt i näsan i över 2 veckor, känner inte nån lukt alls och smaklökarna är poff väck dom också sen en vecka tillbaka. Men halsont är nog helt borta nu iaf, något positivt! Så ja, hon väntar nog tills jag är helt frisk så att jag kan pussa och krama henne ordentligt när hon kommer utan att vara rädd att jag smittar henne!
Väntan börjar bli väldigt jobbig för Nicole och Vanessa. Dom frågar varje dag när hon kommer och visar med sina fingrar (3 st uppe), kommer hon om såhär länge då?
Varje kväll sjunger jag en liten sång till Nicole som jag kom på när hon var nyfödd, och en annan känd låt som jag sjunger för Vanessa. Igår när jag sjöng för Nicole så sa hon att vi måste ha en alldeles egen låt som vi ska sjunga till bebisen, hon fick bestämma och det blev "Blinka lilla Stjärna där". Så imorse när jag vaknade av att hon och Danilo låg bredvid mig så höll dom handen på min mage och sjöng den för henne. Aaaaw!
Danilo & Nicole kommer alltid till våran säng på natten, och dom vill alltid ligga tätt, tätt intill. Ibland har jag ingen plats att ligga på heller för dom kommer allt närmare...
Idag har jag äntligen tagit tag i en sak som jag tänkt på att göra länge- nämligen att möblera om i vårat sovrum!
Jag flyttade på sängen från en vägg till en annan och fixade och donade lite. Hoppas att jag inte får en utskällning från Andres mär han kommer hem sen... Jag var ju "tvungen" att möblera om så att spjälsängen ska få plats. Jag tog fram den också, och tvättade den så nu står den där mot väggen, dock har jag inte satt upp den, det tänkte jag att Andres och barnen vill göra när bebis är född och jag är på BB. Jag måste visst stanna kvar där för observation i 48 timmar efter att bebis är född pga min GBS-virus...
Hur som helst så blev om möbleringen jätte bra! Kan lägga ut bild sen ;-)
Hittade dessa 3 bilder i min "Blogg-Mapp" (Jag har en blogg-mapp i datorn där jag lägger in bilder bilder som jag vill lägga ut på bloggen) och ibland ligger jag lite efter med dem bilderna, de här är tagna för några veckor sedan....
Såhär kan man också sitta och rita!
Nu ska jag ta en sväng med dammsugaren, vi ses och hörs (eller vad säger man?) mera ikväll!
Ta hand om varandra, XOXO!
P.SPå dagens datum för Baby-Quiz står det- Monica, Inger A och Nathalie. ÄN är dagen inte slut
Jag skulle lägga in bilder från lördagens födelsedagsfest hemma hos våran kompis Tiina, och såg att i stort sett på alla bilder så har alla röda ögon! Jätte tråkigt och jag får inte bort dom med de program som jag har på datorn.
Någon vänlig själ där ute som kanske kan tipsa om något bra program på sådant?
Men jag tänker lägga ut bilderna ändå, vi får stå ut med röda ögon denna gång .
Jo, som sagt var jag och Andres bjudna på Tiinas födelsedagsfest och eftersom det var år och dagar sedan vi gjorde något, bara jag och Andres utan barnen så ville vi gärna gå. Misstänker att nästa chans att göra något när bebis kommer dröjer en lååång stund. Men det är inget oss emot, vi är inga "party animals" , haha....
Mummu kom och var barnvakt åt våra småttingar, och syrran lämnade sina 2 barn- Felicia och Dewin hos oss också.
Tillsammans gick vi till brorsan och Anna där vi mötte upp fler vänner och satt där en stund innan det var dags att gå mot festen.
Min bror Stefan (Stefu)
Jag & min kärlek
...och linslusen där bakom också
Efter en skön promenad i friska luften var vi framme vid festen hemma hos Tiina & Jarmo.
Tiina hade ordnat en tävling, alla skulle ta med sig en egen dip som läggs i skålar runt i huset med nummer på och en lapp där man ska bedömma smaken, konsistensen osv. Ingen visste vems dippen var, och sen så räknade man poängen. Andres hade gjort sin specialité. Riktigt roligt var det! Kul att så många var med och deltog.
Sedan räknades poängen, och den solklara vinnaren var Karo! (min syster)
Vinnaren fick 3 kg Daim!
Min bror och finaste svägerskan Anna
Och fina Maria
Tiina öppnar paket (vissa trodde att det här var en bh....?)
My sister
Min bror och Jari Haha..
I övervåningen fixades Sing-Star, och det var bland det roligaste på länge! Så kul att folk kan bjuda på sig själva och släppa loss och showa ordentligt!
T om jag gick upp och sjöng nått, trots min onda hals!
The girls (-Jag, Anna, Karo, Anna P, Maria, Tiina & Nathali)
(Och Kicki!)
Gea, Isa, Tini, Kicki & Tiina
Riktigt roligt hade vi!
Vid elva-tiden (Jaa, det är tidigt), men med tanke på förra natten på förlossningen och att vi ville sova lite också på natten innan barnen vaknar så bestämde vi oss för att gå hem.
Jag hade ideén att ta med snow-racern från brorsan så att Andres kunde dra mig till festen, men han hade en bättre idé. Han skulle dra mig dit, men att jag skulle då få dra honom hem sen. Yeah right. Så vi skippade hela ideén
Jätte kul att träffa hela gänget igen!
TUSEN TACK för allting Tiina, hoppas att du hade roligt!
Och GRATTIS än en gång på födelsedagen!
Här hemma hade allting gått bra. Dom hade badat hela gänget och Vanessa hade tömt en hel schampoo flaska i sitt hår, men annars hade det gått toppen.
Felicia hade varit jätte gullig och hjälpsam hela kvällen (Kiitos kulta!) Danilo & Jonathan hade lagt sig snällt på kvällen, Nicole & Vanessa somnade på soffan.
Tack Mamma att du alltid ställer upp för oss, du är en klippa och guldvärt!
Nu tänkte jag ta ett varmt bad, fryser och darrar som en tok!
Tidigt i lördags styrde Andres upp lite pepparkakshus bygg med barnen. Danilo & Jonathan tappade snabbt intresset, så dom röjde med sina bilar istället. Nicole och Vanessa var så uppspelta och stolta över att få vara med .
Jag undrar hur mycket godis och kristyr hamnade i munnen...?
Dom fick lägga på kristyr själva, och nu ser man knappt huset, haha...
Och så igår så skulle Andres fixa lite snö att ha på marken, jag sa att man kan ta lite mjöl och lägga, men han hade en annan, mer briljant idé tyckte han. När jag kom och kollade vad han hade hitatt på så höll jag på att kissa på mig.
BOM!-Det måste ha snöat enorma (bomulls) snöbollar!!!
Igår var ju också 2:a Advent. Tänk att det bara är exakt 2 veckor (!) kvar till Julafton!??
Idag har jag suttit och slagit in alla paket, känns bra att ha det gjort, men det tog ju sin lilla tid också...
Justja, igår var det Danilo som fick äran att tända två ljus.
Igårkväll tog jag med mig Nicole och Vanessa ut så att dom fick leka i snön. Danilo och Jonathan skippade sin vila igår, eller, dom sov ca. 10 minuter i bilen på väg hem från Farsta och sen är det kört att få dom att somna hemma, så dom stannade hemma med pappa och lagade middag.
Tjejerna hade riktigt kul med att klättra i snö drivorna och så försökte vi fixa till en egen pulkabacke, men det gick väl sisådär... När jag klättrade upp på snödrivan så sjönk jag ner med mitt ben och jag satt helt fast ända upp till låren!
Läskigt samtidigt som jag inte kunde sluta skratta. När jag insåg att jag verkligen satt fast, och speciellt när jag försökte ta mig loss och sjönk ner med andra benet också var det inte lika roligt. What was i thinking!? Vilken syn, höggravid kvinna fast i snödrivorna och där försökte både Nicole och Vanessa dra loss mig... Men till slut så...
Nu ska jag göra mig beredd på att hämta hem mina Diamanter!
Igår när vi var i Farsta hittade vi lite grejer till bebisen.
Nu är det inte mycket kvar, allt det viktigaste har vi ju.
Hur som, jag lovade att visa vad vi köpte:
2 st Pyjamas (Med Mimmi på såklart!)
Varm filt
Gosedjur och en nappflaska
För första gången ska vi testa en ny slags snuttis. Vi har letat och letat överallt efter snuttisar, men inte gillat något av det vi sett, så det blir denna. Söt va?
Det känns helt overkligt, heeelt otroligt att jag ÄNTLIGEN nått mitt mål! Så som jag oroat mig för allt, så har jag nu kommit till vecka 35 + 0 ! Jag är så lycklig!!! NU känns det som att det verkligen är nära. På riktigt. SNART har vi våran lilla Prinsessa i famnen, alla vi längtar efter henne sååå mycket!
Nicole och Vanessa frågar jämt när hon ska komma, jag sa ju att det blir när snön och Jultomten kommer. Och Danilo vet vart bebisar kommer ifrån och kikar lite misstänksamt på mina byxor där nere när jag sitter på soffan, hahah.. Och Jonathan som går förbi vårat rum och ser hennes nya vagn som står och bara väntar på henne och säger: "Vauva on syntynyt!!" (=bebisen är född") Snart, snart får vi träffa dig, du är så älskad.
Nu väger bebisen ungefär 2,4 kg och är cirka 46 cm lång. Du kanske kan se en armbåge, fot eller ett huvud sticka ut på magen, när den rör och sträcker på sig. Eftersom livmoderns väggar och din mage sträcks alltmer och blir tunnare, kommer mer ljus in och bebisen kommer att utveckla tydligare dygnsrytm.
Denna vecka kan bebisen stoltsera med fingernaglar och ett par fullt fungerande njurar. Levern kan nu också bryta ner en del avfallsprodukter.
Nu är det mycket mindre fostervatten och du har förmodligen lagt på dig mellan 11 och 14 kg. Din navel har också sträckts och sticker förmodligen ut. Eventuellt känner du dig andfådd nu när livmodern har växt så att dess ovandel sticker upp i bröstkorgen. Du kan också ha fått matsmältningsproblem av samma orsak.
Pröva att stå på alla fyra för att avlasta ryggen. Fortsätt dricka mycket vatten även om du behöver kissa så ofta att du lika gärna skulle kunna flytta in på toa – bebisen behöver denna vätska. Däremot kan det vara klokt att dra ner på urindrivande drycker som té och kaffe.
Det kan börja kännas trångt för dig också – din livmoder har utvidgats till tusen gånger sin ursprungliga volym och når nu upp i bröstkorgen. Du har förmodligen ökat mellan 11,5 och 13,5 kg i vikt, men nu blir det förmodligen inte så mycket mer. Normalt ökar man inte så mycket i vikt de sista veckorna.
Nu är det bra att öva andningstekniker. En pedikyr kan vara skönt som ompyssling och eftersom håret ofta är tjockt och fint under graviditeten, kan det vara kul med en snygg frisyr. Alla har inte tur med håret dock, särskilt om du normalt har torrt hår. Om du är vattenälskare, kanske du vill använda pool eller badkar under förlossningsarbetet. Vattenfödslar har en lång historia och internationellt research pekar mot att det är säkert för kvinnor med lågrisk-graviditet att föda i vatten. Svenska regler tillåter förlossningsarbete i vattnet, men du måste stiga upp under utdrivningsskedet.
Om du är en blivande pappa, behöver du inte vänta med att lära dig hur du lugnar en gråtande bebis till den ligger i din famn. Läs en pappas guide till bebismassage – det är inte bara lugnande, utan ger också närhet. En annan teknik du kan lära dig, är hur du lindar en bebis- det lugnar ofta en liten bebis som är van vid att ligga tryggt och säkert i den trånga livmodern.
Som ni ser på bilden nedan att det är skönare för mig med mjukis kläder just nu, lite större tröjor som inte kläms åt nånstans är det bästa. Och som sagt, jag äger inte ett enda mamma/gravid-plagg för att jag har klarat mig med mina tights och långa tröjor.
Helgen börjar lida mot sitt slut, imorgon är det måndag då det är dags för barnen att gå till förskolan och Andres till jobbet. Jag har lite grejer jag borde styra upp med imorn också, tänkte på det när jag låg inne på förlossningen den där natten, att jag hann ju inte göra klart det jag ville innan bebis kommer. Och imorgon har jag också nått mitt MÅL i denna graviditet, vilket är att komma till vecka 35 + 0 !!! Nu kan jag känna mig lugn, pusta ut.
Tack förresten för all er omtanke! Jag mår bra nu, inga fler onda förvärkar, men en massa sammandragningar bara. När sammandragningarna började komma då natten till lördag så tänkte jag ta ett bad, det sägs ju lindra det, men jag vågade inte. Tänk om vattnet hade gått där och jag inte hade märkt av nånting?
Men jag tänkte att om det blir så igen, så ska jag hoppa i. Men tänk om vattnet går!?? Just i det läget brukar det ju sen gå ganska snabbt för mig... Men samtidigt är det inte kul att åka in igen för ett "falskt alarm" heller... Hmm, what to do, what to do...
Idag har vi vart ute på vift, vi åkte till Farsta för att kolla lite klappar, men det är svårt när man har småttingarna med sig, allt tar mycket längre tid och man måste planera in hur man ska göra så att dom inte märker att man ska köpa klappar, men det brukar vi vara bra på .
Dom hade ett tomteland där i Farsta där barnen fick pyssla, och dom fick även gratis pepparkakor och sockervadd och det bästa var nog att Jultomten var där. Jonathan var det första som ställde sig där på scen med honom när han satte sig (<---- allt för att få en godisbit) tätt följt av syrran Vanessa som också meddelade vad hon önskade sig i julklapp- Smink.
Danilo gick fram lite motvilligt, men han var så sugen på godiset.. och Nicole gömde sig bakom mig hela tiden. Som tur var norpade Danilo med sig ett till henne också.
Tjejerna pysslar lite...
Santa is in the house!
Modige Jonathan!
Alltid lika tuffa Vanessa
...Lite blyga Danilo....
Me and my Baby Dolls (varför sa ingen att min tröja var sådär genomskinlig!??)
Gänget utanför leksaksaffären Lekia
"Får man nån mat på det här stället?"
"Jag ocksshå!" sa Danilo när jag tog kortet ovan, och lilla linslusen Vanessa ville också vara med.
Vi hittade lite julklappar, måste slå in allt imorgon så har man det gjort.
Köpte även lite grejer till bebis, jag visar er det imorgon!
Nu ska jag ta papper och penna och skriva in era gissningar på "Baby-Quiz" som dyker upp här imorgon.
You know the drill- gissa på vilket datum ni tror bebisen kommer .
Då har man spenderat nästan hela natten på förlossningen då.
Fick kraftiga förvärkar från 23 till 02 inatt, samt blödningar- så det var bara att åka in och kolla läget.
Jag vill föda i Huddinge som jag gjort med alla barnen, men när jag ringde dit så sa dom att jag måste åka till Södersjukhuset, för om bebisen kommer nu och behöver neonatalvård så är det fullt i Huddinge just nu. That sucks.
Ringde Mummu som var hemma hos oss på två röda. I bilen sen avtog sammandragningarna... På förlossningen kopplades jag in i CTG som registrerade mina sammandragningar, dom gjorde dock inte ont, men det gick ganska högt till på kurvan.
En läkare kom för att undersöka mig och konstaterade att hon får in ett finger och att tappen är nu ca. 2-2 1/2 cm lång, alltså hälften av det som det var förra gången. Jag frågade efter en Bricanyl spruta, jag kommer ihåg att jag fick det med Vanessa ungefär i samma vecka (en vecka tidigare kanske) som ska stoppa värkarbetet, men dom sa att dom tänker inte stoppa det. Börjar det, så får hon komma, sa dom.
Ingen bebis var på G just NU dock, men hon ville att jag skulle stanna kvar och vila och avvakta för att se om något händer.
Så vi försökte få oss lite sömn, stackars Andres som nästan satt i sin stol och försökte sova med sin jacka som täcke, kallt som det var.
Lite över 7 på morgonen sa jag att det känns bra och att jag vill åka hem. Efter att dom hade diskuterat med läkarna så gav dom mig klartecken till det.
Så var det med det.
Nu är vi hemma, Andres och barnen har gjort pepparkakshus, jag och grabbarna har vilat och ätit god mat.
Det är födelsedagsfest hos Tiina ikväll som vi tänkt gå på, så der gäller att ta det lungt nu...
Jag hoppas att när det är dags på riktigt för lill-sessan att komma så får vi föda i Huddinge, dom känns bäst.
Och jävlar vilken panik ångest jag fick med värkarna! Det var inte kul alls, och jag tänkte att jag inte vill vara med på det här mera, varför utsätter man sig själv för sånt, helt frivilligt? Men jag vet också att när bebis väl är ute så har man glömt hur ont det gjorde. Allt annat försvunner. Men just nu, med tanke på dom där värkarna som kom var 5-8 minut i 3 timmars tid så ser jag inte fram emot förlossningen. Skulle helst vilja slippa vara med på förlossningen faktiskt, jag kan skippa det och bara vara med när hon precis kommit ut. Värkarbetet suger!
Håll tummar och tår att hon stannar lite längre i magen nu!
P.S TUSEN TACK för alla era fina kommentarer och jätte roligt att läsa om era gissningar, jag skriver in dom här sen så vi har koll ;-)
Jag är den enda som ligger vaken här hemma just nu, i am sleepless in Haninge med sammandragningar....som gör lite ont... (!?)
Blogg.se appen krånglar så jag försöker få in detta inlägg på annat sätt... Är det bara jag som inte kommer in med blogg appen??
Hursom helst så tänkte jag lägga upp QUIZ- inlägget nu.
Som jag skrev förut så får ni chansa om när ni tror att lill-sessan kommer till världen.
Jag är i vecka 34+5 idag (lördag) och är beräknad till den 13.1.2013.
Med tanke på min bakgrund där jag fött de sista i vecka 34+3 och tvillingarna i cecka 30+3 så ligger jag i riskzonen att föda för tidigt även denna graviditet.
Tänk också på att jag eventuellt får en igångsättning de första dagarna i januari IFALL inget hänt innan dess. :-)
Så kom igen gott folk, vi gör en romig tävling av det här-
Jag visste väl att det var en bara en tidsfråga innan någon av busungarna skulle tjuva chokladen från granen....
Danilo stod för det buset idag, han såg inte lite skyldig ut när jag tog honom på bar gärning och frågade om han tagit choklad, fast man inte får... Han försökte få fram ett "Nej" men det gick inte så bra pga. den stora choklad bollen i hans mun... Nice try boy...
Idag är alla barnen lediga från dagis eftersom Danilo vart lite dålig igår.
Det har varit en ovanligt lugn förmiddag här hemma hos oss, iaf om man tänker på hur det var igår då alla var på bråkigt humör tills det var dags för julfesten. Men idag har dom vart jätte snälla och lekt med sitt och ätit bra, allt har flytit på utan större bråk och utbrott.
På morgonen igår så funderade jag på hur jag skulle ta mig till dagis i snödrivorna, men som tur var så var dom och plogade en liten väg dit klockan 01 på natten (tack för den sköna väckningen precis när jag kunde somna...)
Ett tag innan det var dags för påklädning igårmorse plingade en riddare i nöden på våran dörr- min bror Stefan!
Han sa att han ändå var ledig och tänkte att vi kanske kunde behöva lite hjälp att ta oss till dagis? Hur fint är inte det?? Barnen var också superglada och Stefu hjälpte dom att öppna den 6:e luckan i chokladkalenden medans jag fixxade iordning lite grejer. Och det bästa av allt var att han hade tagit med sig snowracern så han kunde dra dom dit.
Tuhannet kiitokset avustasi Stefu! Du hjälpte mig mer än du tror och jag är så tacksam att ni är så snälla och omtänksamma just nu när energin inte ligger på topp!
Som ni ser så vägrade grabbarna släppa taget om ratten när det var dags för oss att gå hem.
Jajuste-
Igår var det det efterlängtade julfesten på barnens dagis. Som vanligt så hölls den i skolans matsal så att alla föräldrar och mor/farföräldrar skulle få plats. Vi har gått på denna julfest varje vinter eftersom mina syskonbarn alla gått på samma finska dagis, men förra året var Nicoles första julfest på förskolan, och nu i höst har jag ju skolat in Vanessa, Danilo & Jonathan, så detta blev deras första egna julfest där. Dom var taggade!
Emma (min brorsdotter) följde med oss och likaså Puua.
Redo för fest!
Ja, som ni ser så är det inte lätt att få alla att stå stilla OCH titta in i kameran samtidigt...
Vi tog med oss det vi skulle och knallade iväg. Alla barnen skulle samlas i hallen för att sedan tåga ut till matsalen och ställa sig och sjunga, men bara 1 av våra 4 var med på det, kan ni gissa vem? Vanessa såklart! Hon är tuff och modig, och så stolt över att vara med. Nicole som har sjungit julsånger sen förra vintern och vart såå taggad inför det här fick kalla fötter redan när vi skulle gå, hon ska minsann inte stå där och sjunga, så att alla kan höra. Det var det tokigaste hon hade hört. Jonathan satt i Puuas famn och hade inga planer att förflytta sig och Danilo stod faktiskt med de andra barnen en stund, men han fick myror i brallan när dom fick stå och vänta tills det var dags att komma ut till oss... som ni ser på bilden.
Dom sjöng jätte fint, lite blyga inför allt folk först, men det gick bättre och bättre
Våran söta Vanessa!
Kusinen Dewin i röd slips
Vanessa & dagis polaren Walter sjunger... eller nått?
Igår var ju också Finlands självständighetsdag, och då sjöng dom nationallåten. Det var så fint, alla tog verkligen i, dom kunde den helt utan problem.
Sedan blev det fika och sen så kom Jultomten också och delade ut paket till alla barnen. Jag fick inga bra kort på klapputdelningen, så jag struntar att lägga ut dem jag tog.
Vanessa med moster Karo
Danilo, Jag och Nicole
Danilo (moster hade bättre godsaker?), moster & kusin Dewin
Bessa- Bus
Emma och Danilo
Barnen var jätte glada och nöjda med sina paket från Tomten! Tjejerna fick varsin smink-set som dom önskat sig och grabbarna fick varsin mobil och nycklar som dom t om sovit med. (Ni vet ju hur tokiga dom är i nycklar?)
När vi kom hem sen så spelade jag in julkalendern som vi tittade på när barnen var tvättade och hade på sig sina pyjamas. Först skulle ju tjejerna prova sitt nya smink...
Wops, ännu ett långt inlägg, hoppas att jag inte tröttnade ut er?
Igår när vi hade hämtat småttingarna från dagis gick vi till källaren för att hämta våran julgran och allt som hör till den.
I latinamerika är det en tradition att julgranen ska vara uppe senast till den 6.12 för att hedra Jungfru Marias födelsedag. Så det har blivit en tradition här hemma hos oss också.
På med julmusik och resa och klä granen. Eftersom barnen hjälpte till så ser den ut som den gör med julkulorna samlade mest på ett ställe, men det var fint ändå. Barn ska vara delaktiga och då behöver det inte bli "perfekt".
Och så saknades det snöre på hälften av alla julkulorna, så vi fick lösa det på andra sätt.
Andres hade också köpt med sig en massa choklad som vi hängde i granen, och min första tanke med det var att det kommer inte att bli lyckad det där. Dom kommer ju att smyga sig till granen och dra ner chokladen och sitta där och käka på dom?! Andres sa att det får man göra på Julafton. Good luck, säg det till barnen!
Pappan i familjen fick äran att sätta dit julstjärnan.
Självaste Jultomten ligger under granen och sover
På kvällen såg det jätte fint ut med tända ljusen
Jag undrar hur många gånger denna gran kommer att välta?
Förra gången gjorde den det ca. 5 gånger... Dom sprang ju dit och skulle "bara" ta en julkula med sig och "råkade" dra med sig hela granen...
När jag och mina syskon var små hade vi jämt en riktig gran som vi följde med Puua och sågade ner själva från "vårat eget skog". Bara några dagar innan julafton. Jag kommer ihåg doften av barr... älskar den doften. Jag skulle också vilja ha en riktig gran här hemma, men det skulle inte funka, den skulle inte ha ett enda barr kvar eftersom den ska stå uppe redan till den 6.12.
Bli inte oroliga nu, detta inlägg handlar om förlossningen på Vanessa, inget är alltså på G just nu med bebis, hon ligger fortfarande i min mage och övar på sina sköna karate-sparkar.
Wiiieeee, jag har klarat av denna dag också (tror jag iaf!?), jag är alltså i vecka 34 + 3, dagen då Vanessa bestämde sig för att kika ut i världen med sina 2240 g och 47 cm.
På morgonen denna dag, 26 juni år 2009vände jag mig i sängen och kände hur det rann till. Mitt vatten gick.
Vi tog med oss Nicole till Huddinge där de konstaterades att det var mitt vatten och att jag skulle få stanna kvar. Nånstans där hann Andres åka och lämna Nicole till Mummu som hade vaknat. Jag grät och var jätte chockad, det var ju alldeles för tidigt. Värkarna tilltog och läkarna tog mig inte på allvar, dom sa att det är förvärkar och att det är jätte vanligt och gav mig 2 st alvedon (!?). När dom sen såg hur ont det gjorde bestämde dom sig för att ta en titt på mig, och då var jag öppen 8 cm och skulle snabbt till förlossningssalen. Jag hann bara komma till dörren när jag ville krysta, men det fick jag inte, utan fick lägga mig och med 2 krystvärkar kom hon.
Lilla Nicole följde med till sjukhuset
Jag i CTG...
Och en nyfödd liten Vanessa prinsessa
Det var den förlossnings berättelsen lite kort.
Hon var jätte liten (inte om man tänker på hur små twinsen var) men hon mådde bra och vi fick lämna sjukhuset efter 3 dagar.
Det är inte roligt att föda för tidigt och sen få stanna kvar på sjukhuset, speciellt inte när man har barn hemma som behöver dig också. Hellre att bebisen föds när det är "dags" och så får man åka hem efter kollen, så som det var med Nicole. Hon föddes en fredagkväll och på lördag morgon åkte vi hem.
Kruxet med det här är, att man aldrig kan veta i förväg hur det kommer att gå. NÄR kommer hon? Går det snabbt denna gång? Långsamt? Tänk om man kunde veta allt detta i förväg...?
Jag tänkte ha en "quiz" där ni får gissa när ni tror att lill-sessan kommer, sen får vi se vem som är närmast, hur låter det?
Kan bli lite kul :)
Jag har inte tagit nån bild på min mage idag, inte ännu, men det kanske kommer.
Men nu är läget annorlunda, bebis stannar kvar i min mage och jag mår.... som om jag blivit överkörd av en plogbil.
Har åkt på nån förkylning som suger musten ur mig, men det är lungt, bara jag slipper föda i detta tillstånd bara ;-)
Nu ska jag ta ett snabbt bad och få i mig något att äta.
Japp, det är verkligen snö-kaos där ute just nu. Helt otroligt vilken mängd snö det har kommit! Jag höll på att tappa hakan när jag drog upp rullgardinerna imorse, det var snö upptill halva fönstret och man såg inte ens ut!
10 minuter innan vi skulle klä på oss och ta barnen till dagis ringer det i porttelefonen och Anna (min svägerska) kommer in. Hon hade vart och lämnat Emma & Sebastian i skolan, och inte kommit nånstans med sin bil. Vi bor ju precis vid skolan och dagis så hon kom förbi och klurade på hur hon skulle ta sig till jobbet. Thank gooood att hon kom, för plogbilen hade inte vart och plogat nånting här så vi hade snö upp till knäna och försökte kämpa oss fram till dagis. Om dagis inte hade vart så nära så skulle vi ha stannat hemma idag.
Hon bar på Danilo och jag på Jonathan och tjejerna i varsin hand. Dom ramlade omkull hela tiden, först var det roligt men innanför dagisens grindar gav Bessa upp, då var det inte lika kul längre. Anna fick lämna Danilo inne och gå tillbaka och hämta Bessa. Tusen TACK för hjälpen Anna! Du kommer väl imorn också, samma tid??
Eftersom det inte var plogat nånstans så kan ni ju förstå att det blir katastrof. Nu klagar alla på samma sak, varför plogar inte dom när man vet att det kommer att komma jätte mycket snö!? Plogbilarna kan inte vara överallt det förstår ju jag också, men eftersom alla från olika håll verkar ha haft samma problem, vart har dom hållt hus då? Ut med alla plogbilar som dom bara har! Att dom aldrig lär sig...
Nu hade personalen och föräldrana på förskolan fått ställa sina bilar vid vägarna, i rondellerna, vartsom helst, och bussarna har inte kunnat ta sig fram, inget har funkat idag. All trafik har stått stilla och ingen får ut sina bilar från parkeringsplatserna. Stackars Andres som fått kämpa sig ut så tidigt imorse...
Jag vet att det är många som varit insnöade hela dagen, det har inte ens varit någon ide att försöka ta sig ut nånstans. Bussar och bilar kors och tvärs fast mitt på vägarna. Jag tackar Gudarna att jag sluppit gå ut mer än att lämna och hämta hem barnen, och då snackar vi om ca.30- 40 meter.
Efter att ha lämnat småttingarna på dagis så följde Anna med mig hem och vi satt och pratade en massa, och vips så hade det gått flera timmar och hon var tvungen att försöka få ut sin bil från snöhögarna. Tur att hon hittade bilen ändå under all snö... Men hon var inte alls glad att hon inte kunde ta sig till jobbet...
Jag tänkte ju ta bilder och visa er utsikten från våra fönster, men det ingen utsikt, man såg ingenting förutom vitt. Så jag tänkte att jag lika gärna strunta i det .
Tog denna bild från Vanessas rum, där var det inte lika mycket snö som hos alla andra. Anna försöker hitta sin bil .
Och jag är så glad att lill-sessan inte bestämde sig för att kika ut just idag. Hur hade det gått till, tänkte hon?
Jag hade ju inte kommit fram nånstans, Katastrof!
Lill-sessan i magen, om du hör mig- Kom när det är lite lugnare ute i vägarna, och gör inte mig så illa när du väl bestämmer dig för att komma, vi gör detta så smärtfritt som vi kan, okey??
Nähe ni, nu måste jag rota fram en nässpray nånstans, jag är förkyld och täppt i näsan, så jag får ingen luft just nu.
Imorgon är det julfest på dagis som barnen ser fram emot väldigt mycket, dom har övat på en massa jullåtar och så kommer självaste Jultomten förbi och lämnar en liten klapp till varje barn. Spännande !
God Natt allihopa, och ta det lungt ute på vägarna.
Nu är alla barnen i sina sängar, väntar bara på att några envisa ska somna. Jonathan är ledsen för att han är lite röd i rumpan, så Andres fick åka iväg och köpa Inotyol salva till honom nu. Inga andra av våra krämer verkar ha hjälpt honom ... Vill verkligen tipsa er om Inotyol salva, den har vi använt på alla våra småttingar om dom vart röda och det har hjälpt fort.
Har även köpt Mucoangin mot min halsont, men så läste jag att gravida får inte ta det så jag får stå ut med det här ett tag till. Det går över snart, nu kan jag iaf svälja utan att det gör alldeles för ont.
Det blev att handla nya ordentliga vinterskor till alla barnen idag igen. Tur att jag hade lite rabatter. Det var inte så länge sen vi köpte "vinterskor" till dem, men dom vart tyvärr ingen bra. Jonathan och Danilo var kalla i fötterna när vi kom in, och att få in en tjockare strumpa/ull strumpa skulle inte ha gått alls. Vanessas skor suger i sig väta (!) så hennes skor var inte så varma, och Nicole har också haft kalla fötter. Fast hennes skor var nog lite mer som höstskor.
Nu har alla 4 fått riktigt varma skor, vilket verkligen behövs nu när det har vart så kallt och kommit så mycket snö.
Vill att dom ska kunna vara ute och leka i snön utan att bli kalla och frysa. Grabbarnas skor ser lite för stora ut, men dom sa att det ska passa, och så får man plats med en tjockare strumpa också. Ska fråga imorn hur det gick med skorna när jag hämtar dom från förskolan .
I söndags var det ju 1:a Advent. Vi julpyntade (som jag skrev om förut) och så vid middan fick Jonathan äran att tända det första ljuset, han var stolt som en tupp.
Senare på kvällen kom Abuelo och Abuela på en snabbfika, alla barnen var så uppspelta och hängde på dom hela tiden. När det var dags för dom att gå hängde dom sig i deras ben. Hahah... Ja, ni ser ju på bilderna...
Några bilder från julpyntandet också
P.S- En läsare (Helen) frågade vart jag köper alla kläder med Mimmi på- Dom hittar jag lite varstans, men affärerna jag brukar handla barnläder är H&M, Lindex och KappAhl, dom brukar ha Mimmi kläder.
Jag älskar Mimmi, Musse och gänget, men det har nog ingen missat??
P.S.2- Nu hör jag viskningar i Danilos rum, Jonathan har krypit in till hans rum genom den lilla dörren som är mellan deras rum, dom ligger tätt bredvid varandra i Danos säng, jag låter dom hållas en stund till, får se om dom somnar sådär. Dom viskar och är lugna åtminstone.
Här kommer ett inlägg med klagåmål. Bloggen får stå som klagomur idag, förlåt att det drabbar er också, men jag varnade er i allafall.
Jag känner mig ungefär som en påse skit just nu. Trotts att jag är ganska trött på att vara gravid så hoppas jag att hon inte kommer nu. Mitt mål är vecka 35 + 0, och där är jag nästa måndag, kan ni fatta hur stort det är för mig/oss!??
Jag har jätte dåligt samvete över att säga att jag är ganska trött på att vara gravid just nu. Först vill jag ju att hon ska stanna så länge i magen som möjligt, växa och bli stark nog att möta världen, och sen säger jag att jag önskar att hon var här redan. Hur ska det gå ihop? Vi alla längtar efter henne tok mycket.
Jag menade bara att det är liiite jobbigt nu att må som jag gör. Jag spyr ca 3-4 gånger per dag nu, mest på förmiddagen. På kvällen är det vanligtvis lugnare och då kan jag tom äta något som faktsikt oftast stannar kvar i magen.
När jag kräks så krampar magen en lång stund efteråt och sammandragningarna blir starkare.
Jag mår bättre på förmiddagarna om jag inte äter, hur konstigt det än må låta?
Jag önskar att hon inte kommer nu eftersom jag har så ont i halsen och är allmänt hängig. Hur skulle jag orka ta mig igenom en förlossning när jag inte har krafter att ta mig till toan...?
För att klaga lite till så är jag svullen. Fötterna, händerna, dom ser ut som prinskorvar, kan inte ens röra mina ringar.
Och läpparna! Ofrivillig "duckface" varning här! Jag läste att man ska dricka mycket vatten när man samlar på sig vätska, så det gör jag nu, har en flaska bredvid mig så att jag slipper det här, för jag måste ju ta mig till toan också, haha...
Jag har sovit jätte dåligt inatt med 2 barn (morsgrisarna Dano & Nicole) som smygit in under natten och skulle sova på samma madrass på sängen som jag själv (dom älskar att ligga tätt, tätt intill), och Vanessa och Jonathan som vaknade av diverse olika orsaker, Jonathan hade tappat bort sin sked som han var tvungen att sova med, och Vanessa kom på att hon var lite torr i läpparna, för hon kunde inte skratta riktigt stort (Mitt på natten, tack...)
Förskolan har stängt idag så barnen skulle vara hemma. Jag hade tänkt ta med mig dom till Torvalla (=badhus) och bada, men det fick vi skippa, jag insåg att det inte skulle göra min hals bättre. Vilken tur att jag inte sa nånting om badandet för barnen, dom skulle nog ha blivit besvikna. Men så fort jag blir bra ska jag ta med mig dom dit!
Som tur var, så ringde Mummu och Puua på förmiddan och frågade om barnen kunde komma hem till dem och baka pepparkakor. Tusen tack! Dom var överlyckliga. Och jag gick raka vägen och la mig
Jag är för evigt tacksam för att jag har så fin familj som ställer upp och hjälper mig, hjälper oss när det känns lite tufft, när man behöver vila och samla sina krafter. Idag behövdes det verkligen och eftersom Andres inte kunde vara hemma så är jag så lycklig att dom fick vara med Mummu och Puua.
Barnen älskar verkligen att vara där, dom är så viktiga för dem.
Jag skicka sms med Mummu som skrev att Grabbarna och Puua sover, Vanessa & Nicole sitter och bakar pepparkakor, fast Bessa ätit nästan hela sin deg, haha... Jag gav med dem våra Pippi formar, så jag lovade att gå dit och fika på dom sen när jag var välkommen dit, hihi. Jag tänkte ta med mig pulkorna när jag går dit, jag får stå ut med att frysa lite därute, eftersom jag inte kan knäppa min jacka längre.
Hej hej!
Det blir ingen bättre uppdatering idag, krafterna finns inte där.
Jag är trött och hängig och fått jäkligt ont i halsen. Lovely.
Idag när jag var Andres till läkaren stod det en massa om att alla gravida och övriga i riskgrupperna bör vaccinera sig mot influensan. Hade jag inte en tanke på. Jag har aldrig vaccinerat mig mot det årliga influensan, enda gången jag vaccinerade mig var när jag var gravid med tvillingarna och svininfluensan härjade, men aldrig mot "det vanliga" och jag tänker nog inte göra det heller.
Ni som är gravida- har ni eller ska ni vaccinera er mot influensa?
*Knack, knack ta i trä* nu får jag säkert skit för att jag skriver det här, men jag blir ytterst sällan sjuk.
Har otroligt svårt att få feber t ex.
Jag tycker att dessa 8 månader jag vart gravid har jag fått sona för det.
Men (!) nu är det högst 4 veckor kvar, och det klarar jag utan problem!
Jag längtar!!!
Är det någon som vet förresten vid vilken vecka + dag som dom inte stoppar en ev.förlossning längre??
Nu ska jag dra täcket över mig och äta några mandariner innan jag (förhoppningsvis) sover över illamåendet. Bebis behöver få i sig lite vitaminer under natten när det inte gått så bra med sånt på dan.
Jag är tacksam för allt jag har. På riktigt. Ville bara säga det :)
Här får ni en bild på en sovande "muskelknutte" Jonathan.
Och så har vi kommit till ännu en ny vecka, hallelujah!
Jag tror att denna medicin, progestoronet har hjälpt mig komma såhär långt, jag är så tacksam att jag fick chansen att pröva den! Huddinge sjukhus är först med den behandlingen i Sverige och det är inte så länge sedan som dom började med det här.
Vecka 34 + 0 var den sista magbilden jag har på Vanessa. Hon föddes i vecka 34 + 3, år 2009.
Därför tänkte jag visa er hur min mage såg ut i vecka 34 + 0 med Nicole, Vanessa och denna lill-sessa- precis som vi gjorde när grabbarnas sista magbild kom i vecka 30 + 0.
NICOLE i magen vecka 34 + 0
VANESSA i magen vecka 34 + 0
LILL-SESSAN i magen vecka 34 + 0
Ungefär lika stora tycker jag?
Vanessas ser nästan störst ut, men det är nog vinkeln och byxorna, för jag själv känner mig stooor nu. =)
Den här senaste veckan har jag känt hårt tryck mot tappen, mest på kvällarna/natten- ibland så att jag blir rädd att det ska trycka hål i hinnorna och att vattnet ska gå.
De senaste dagarna har jag också mått riktigt illa, även nu så jag ska ta och vila bort det värsta illamåendet/yrseln så att jag mår lite bättre innan det är dags att hämta hem små trollen från dagis.
Imorgon är dem lediga och jag bävar redan nu över hur jag ska orka om jag ska vara i detta tillstånd....
Nu väger bebisen minst 2,2 kg och är minst 45 cm lång. Den fortsätter att lägga på sig underhudsfett, som sedan kommer att hjälpa den bibehålla sin kroppstemperatur.
Om du inte redan pratar med bebisen är det bra att börja nu – nästa vecka är hörseln fullt utvecklad. Det gör inget om du pratar bebisspråk – en del forskning pekar mot att nyfödda föredrar ljusare röster.
Om du varit rädd att bebisen ska födas för tidigt, kan det vara lugnande att veta att 99 % av bebisar som föds i vecka 35 klarar sig bra och att de flesta inte får några allvarligare problem. Bebisens centrala nervsystem håller fortfarande på att mogna, men lungorna är nästan helt utvecklade nu.
Du kanske får både domningar och pirrningar i bäcketen nu därför att bebisen kan trycka på nerver. Förmodligen får du dras med det tills efter förlossningen, så det kan vara värt att pröva avslappning, olika viloställningar och massage som du förhoppningsvis lärt dig i föräldragrupp. Prata med din barnmorska om du verkligen störs av det. Det är bara en månad kvar nu. Om du inte redan gjort ett studiebesök på förlossningsavdelningen, kan det vara värt att fråga om det går att arrangera.
Förra året kom denna härliga julfilm ut som vi hyrde, jag lovar att "vi" tittade på den varje dag i en veckas tid tills det var dags att lämna in den. Naturligtvis köpte vi den hem sen också...
Igår tittade vi på den igen och nu satt t om grabbarna som små ljus och tittade på den. Det här är en film för hela familjen som verkligen ger äkta julkänsla.
Om ni inte har sett den ännu, så gör det! - Tomte Tass heter den.
(Ni som sett den, gillade ni den?)
Nu ska jag ta ett bad innan sängen kallar, imorgonbitti ska jag följa med Andres till läkaren så vi får äntligen veta vad det är som spökar i hans mage...
Nu har barnen fått öppna den andra luckan i sina choklad kalendrar!
"Bara" 22 kvar nu...
Vilket åkande hit och dit för att hitta en chokladkalender, det var slut nästan överallt.
Och vi ville verkligen inte köpa en choklad kalender med Hello Kitty eller Spindelmannen på, det är inte "jul" för oss. Det ska vara något juligt, med snö och Jultomten osv!
Vad tycker ni? Har ni någon choklad eller klapp-paket till era barn?
När vi var små gjorde våran faster ett klapppaket gemensam till oss alla 4 syskon. Hur vi löste det med vem som fick öppna och när kommer jag inte ihåg? (Mummu, kommer du ihåg hur det gick?)
Skulle vara mysigt att göra sånt till barnen, men om dom ska ha en gemensam skulle det bara bli bråk, och det är roligare när man får öppna något litet varje dag och inte vänta i 4 dagar på sin tur. Just nu kan vi inte göra en klappkalender till alla 4 barnen, blir nog lite dyrt innan jul och sånt. Kanske nästa år när man planerat det lite bättre ;-)
Hur gör ni med klappkalender och sånt när ni har flera barn?
Alla våra 4 småttingar har varsin julstrumpa hängandes också, där kan dom få något litet då och då.
Nu är det jul i vårt hus!
Nu är det julpyntat och klart, ser så mysigt och juligt ut :)
Det enda som fattas nu är 3 st julstakar (några av dem vi plockade upp från förra året var trasiga?!) och typiskt som det var så köpte vi 4 nya häromdagen för endast 29 kr på Rusta, men nu var dom alltså slut... :-/
Vi har lyssnat på julmusik och barnen har gått runt med sina tomte mössor och kikat på alla tomtar som låg i kartongerna.
Vi har precis ätit pizza och nu är det baddags som gäller, och sen blir det en julfilm innan småttingarna ska sova.
Ska nog ta och koka lite glögg också, inte för att jag själv tycker om det, men Andres gör det, jag gillar bara den "juliga" doften. <3
God morgon lördag!
Och så har vi kommit till årets sista månad redan. Kan det här vara månaden då vi får träffa våran lilla prinsessa?
Om nån timme ska vi lämna av kidsen hos Mummu och Puua, och sen lovade Andres köra mig till Länna där jag ska köpa en julklapp till honom :)
På dagens schema står det också JULPYNT så det ska vi göra. Får se hur vi ska ta in oss i källaren där alla våra julgrejer är, på något vis har man bara slängt in grejer på första bästa lediga plats där inne... Såsom barnens cyklar, Danos spjälsäng, tvilling matstolen osv osv- naturligtvis ligger julgrejerna längst in...
Nu håller tjejerna på att rota i sina byråer efter klänningar, dom vill vara fina när tomtarna kommer, sa dem.
Jag har förklarat och hoppas att dom förstår att det är prydnads tomtarna och inte den riktiga tomten som vi tar fram...??
Själv mår jag helt ok denna morgon. Har visserligen sammandragningar, men det är inget nytt. Och vissa stunder även riktigt starkt tryck "neråt" men det kommer och går. Inget jag oroar mig för.
(Jisses!)
.
), dom bor bara ca. 5 minuters promenad härifrån och det var alltså Olivias allra första tur med vagnen. Underbart att köra våran älskade lilla ögonsten i vagnen.
)Jonathan fick sitt paket först och då tyckte han att Tomten kunde gå.
Synd att brorsan missade honom, han som precis gått för att kasta soporna... 
Han följer henne vart hon är går, och ska jämt vara i hennes famn och pussas och kramas- något som ogillas av brorsan,...
Inte konstigt att man slutta amma när man måste känna denna enorma press på sig, klart att det är enklare med bara flaskan, men nu vill jag ju så gärna kunna amma och mätta mitt barn så att hon växer och går upp i vikt.
Älskar att pyssla och fixa med bloggen, så jag hoppas att jag kommer på något bra! Olivia måste ju vara med på headern ju! 
Från Oss alla- till Er alla- en riktigt GOD JUL !!!
Fast än så länge har Olivia låtit mig sova ganska så bra på natten, hon är jätte snäll, sover sover sover, äter lite däremellan och bajsar. Thats life!
Kan inte riktigt förstå att jag kommit såhär långt i graviditeten! Jag som var orolig och trodde att jag skulle föda innan vecka 30 +! Jätte kul att jag/vi kommit såhär långt! Ju längre hon stannar i magen, desto snabbare får vi komma hem! 
Fast de där 48 timmarna kommer vi inte ifrån, v måste stanna där 48 timmar så att dom har koll så att inte bebis också blir smittad av GBS. Jag hoppas bara att jag hinner få antibiotika innan hon föds.
Va tiden gått fort!
Ännu kallare eftersom jag inte ens kan knäppa min jacka, fast den är riktigt stor på mig annars.
PHEW!
Hur som helst så tar jag med mig kameran och tar en massa bilder från Lucia-firandet, och så hörs vi mera ikväll!
...
Jätte tråkigt och jag får inte bort dom med de program som jag har på datorn.
Haha..
.
)
