"TUL"

Halloj!

Tänkte passa på att skriva några rader innan jag hämtar 2 av våra 4 små troll från dagis. Eftersom Nicole kräktes igårmorse så har hon vart hemma idag, och imorse hade Jonathan sån förkylningsastma att jag inte kunde skicka iväg honom till dagis. Han kunde knappt andas den lille krabaten, fast han fick astmamedicin.

Så det blev bara Vanessa och Danilo som gick. Vanessa hade sin innegrupp idag, så henne slapp jag klä på annat än jacka och gummistövlar och mössa innan vi gick hemifrån medans Danilos grupp skulle ut i skogen.

Han blev ledsen när jag gick imorse- bara för att jag tog mina hemnycklar ifrån honom.

 

Det har varit ombytta roller mellan Danilo och Jonathan på förskolan den senaste tiden. Första veckan brydde Jonathan sig inte alls om att jag inte var där och Danilo var jätte ledsen. Och nu är Jonathan ledsen och Danilo pigg och glad.

Jag undrar ändå hur det gått med Danilo på dagis idag. Första dagen själv, utan brorsan.

Dom har aldrig varit ifrån varandra såhär länge.

Jonathan har frågat efter Danilo flera gånger, så han saknar nog honom.

 

Eftersom Jonathan och Nicole var hemma från dagis idag så fick dom följa med till Huddinge för vårat tillväxtultraljud (=TUL).

Fast inga barn får komma in i mottagningen, så dom fick stanna utanför med Andres.

Märklig känsla att "bara" ha två barn med sig. Vi har aldrig haft "den här kombinationen" med oss förut, som Andres själv sa, att det bara är Nicole och Jonathan.

 

Ultraljudet gick jätte bra! Allt såg jätte fint ut och bebis väger nu lite över 900g. Fast läkaren sa att bebis ligger på understa kurvan, att vi måste ses om några veckor igen för att se att hon följer sin egen kurva. Jag har ju inte fött så stora barn heller och jag själv är inte så stor jag heller, så han var inte orolig. Nästa vecka är det dags för återbesök på specialisten igen. Fast denna tid bestämdes för ca. 2 månader sen.

 

Efter ultraljudet åkte vi till IKEA för vi var så sugna på deras potatismos och köttbullar. Jonathan smakade inte ens.

Det blir alltid såhär när han får sin astma!

Naturligtvis lämnade vi inte IKEA tomhänta det blev några vita kuddar till våran soffa, lampor till vårt sovrum och en rund kudde som jag kan ha mellan knäna när jag sover. Jag har kuddar där redan nu, men dom blir snabbt så platta och så ligger man obehagligt med magen.

 

Förresten- Bebis ligger med rumpan neråt, fötterna på högersidan av min mage och huvudet mot bröstkorgen.

 

Nähep, nu ska jag iväg och hämta andra halvan av familjens barn.

 

Kvällsmys med pappa:

 

Njaa, vi separerade inte, han lämnade mig....jag tror det var en kombination av att jag var väldigt deprimerad efter en jobbig första tid i graviditeten och sorgen över missfallet jag hade precis innan och han var livrädd för den nya livssituationen. Men det tog ett par veckor och sen så insåg han väl att han älskade mig och ville leva med mig. Vi har varit tillsammans i 1,5 år bara. Nej, jag pratar inte Finska med barnen tyvärr :( Ja hans familj är väldigt ointresserade av kommande barnet och ingen av dem vill att vi ska vara tillsammans. Men deras förlust, vi behöver inga sådana människor i våra liv.