9:e oktober

 
Sitter och äter lite lunch och lyssnar på musik på hög volym. Powerballads, i love it. Tänker en massa...
 
På morgonen när jag lämnade barnen på förskolan gick det jätte bra. Jonathan och Danilo satte igång och lekte i sandlådan och sa bara hejdå när jag kom för att pussa och krama dom hejdå. När jag ringde 40 minuter senare var allt fortfarande bra!  Känns helt underbart att höra sånt. (Jag har inte snokat vid fönstret en enda gång idag, haha)
Vanessa pussade och kramade mig och stack iväg lika fort. Nicole var ledsen när jag skulle gå och hon höll om mig så hårt och ville inte släppa taget. Mitt lilla hjärta! Jag pratade med henne och lovade att vi skulle mysa en massa när jag hämtar dom, och då blev hon glad och gick iväg för att gunga med Helena. (=En jätte gullig tjej som jobbar på hennes avd)
 
Jag hoppas att barnen verkligen vet hur mycket jag älskar dem. Att dom är mitt allt och att jag skulle göra vad som helst för dom.  När såna här dagar kommer, som 1 år av Minnas bortgång... så värderar man saker annorlunda.
Man tänker efter hur lyckligt lottad man verkligen är, att ha sin familj och att få vara friska.
Man är tacksam för alla dom underbara människorna man har omkring sig.
Dom som inte bryr sig om dig eller som gör dig fel- strunta i dom. Livet är för kort för att ödsla tid på sånt som bara ger negativ energi. Satsa på att vara lycklig och göra dina nära & kära lyckliga.
 
Oj, det blev djupt.
Hur som!  Jag har en massa bilder att bjuda er på- från helgens kalasanden osv. och jag lovar att det kommer snart.
 
Denna dag har gått till i lugnets tecken. Jag håller fortfarande på att vänja mig vid att vara ensam hemma. Jag har tvättat en maskin tvätt som nu ligger i torktumlaren, plockat lite, börjat läsa på en ny bok som jag fick från min fina vän Tiina.
Och så har jag SOVIT. Har ju mobilen bredvid mig ifall dom ringer från dagis och nu var det nån som ringde från Dolt Nummer och jag svarade direkt. Nope, inte från dagis, men från försäkringskassan. Att allting ska vara så krångligt med försäkringskassan, har ni märkt det?? Men nu hoppas jag att vi har löst allting så att jag får mina pengar i slutet av månaden.
 
Jag har också funderat på att åka till Huddinge för ett extra koll pga. mina stickningar i livmodertappen. Jag skulle ha gjort det igår, men ville vara hemma ifall att dagis ringer och att det inte går att trösta pojkarna alls.
Och idag tänkte jag också, men bara för det så har det inte gjort ont denna förmiddag. Jag har ju tid där nästa onsdag, så man kanske ska vänta? Får se om det inte känns nått konstigt på hela dan.
 
Bjuder på några försenade bilder från min "Blogg-mapp" !
 
 
Klara- Färdiga- GÅ!
Grabbarna har lärt sig det här, och när som helst när man går så kan dom bara stanna och ställa sig i den här positionen, för att sen kuta snabbt iväg! Hahahaa...
 
Vid lekplatsen...
 
Puua (nej han heter inte Puua, han heter Raine egentligen) må vara lite äldre, men gubben har krut i sig! Han håller igång så det ryker! Vilken energi alltså! Han älskar att leka och busa med barnen.
 
...Dom håller igång tills musten är ur...
 Trygghet.
 

Kommentarer
Tack för att Du tar dig tid <3
Kommentera inlägget här:

Vad heter Du?
Är Du här ofta?

E-postadress: (publiceras ej)

Har du en blogg? Adress här, så hittar jag till dig :)

Kommentar:

Trackback