Syskon

Häromdagen fick Nicole frågan om hon hade några äldre syskon. "Jaa,"svarar hon då. Vad heter dom? Och då kom svaret: "Emma."

 

Emma är inte Nicoles storasyster, hon är deras kusin. (min brorsdotter)

Men dom har 3 äldre syskon, Andres har 3 vuxna barn från tidigare äktenskap.

 

Jag tycker att det är tråkigt att barnen inte har nån bra relation/kontakt med sina äldre syskon, förutom med Diego.

(Jag är jätte glad att dom har sin storebror Diego och Shabnam och Robin i sina liv.)

Jag hade velat att dom har bra relation med alla sina äldre syskon, men...ja.

Det är inte mitt fel att det är så och jag har gjort det jag kunnat, känner jag, att dom ska ha en bra relation.

Eller en relation överhuvudtaget.

Dom hade en bra relation med varandra förut, men plötsligt försvann dom från deras liv- och dom förstår ju inte varför.

 

Jag tycker att det är synd att dom inte har den kontakten, dem är ju ändå syskon, även fast dom inte har samma mamma.  

Så efter den frågan var Nicole väldigt fundersam i badet häromkvällen.

Hon hade så många frågor om sina syskon: vart dom är, vad dom gör, hur allt är, varför det och varför inte det.

Jag försökte förklara så gott jag kunde, men jag visste inte alla svaren. Vad ska man säga?

Det kändes jätte jobbigt att få alla frågor som man inte kunde ge svaren på. Hon frågade på så klokt sätt.

 

Förut när dom fortfarande frågade efter sina syskon så sa jag att dom kan väl ringa till dem, men varför?

Det är inte så att dom ringer till dom heller? Eller skickar ett sms och frågar hur det går för dom, hur dom mår osv.

Ingen har grattat till den nya bebisen i magen, ingen har frågat hur det går, när bebisen ska komma. Ingenting. 

 

Oavsett vad som har hänt mellan vuxna människor ska det väl inte drabba barnen?

Jag förstår att det är en svår situation, men jag tänkte bara att det inte är nån vidare kul, för barnen iaf.

 

(Tog bort en mening om familj och några namn eftersom jag fått skit för det här (hej- kul att ni läser...) Inte för att jag inte står för det jag skrivit, men för att jag inte orkar lägga energi på sånt. Har inte skrivit det här för att smutskasta någon, det här var bara en 4-årings funderingar.)

Sä olet ihan oikeassa asiasta että aikuiset sotikoon keskenään mutta lapset pitää osaa jättää pois sotkuista!!

Noi on niin vaikeita asioita ja uskon että sä olet parhaasi tehnyt!!
Luulisi että heille olisi tärkeää saada tutustua omiin sisaruksiinsa ja varsinkin kun he ovat nyt pikkuisia. Siten heillä kasvaisi vahvempi side.
No toivottavasti eivät joudu katumaan mitään.
Sä olet kuitenkin niin rakastava että ei sun lapset jää mistään paitsi vaikka muutama ihminen puuttuu. Ja onhan Mummu,Puua ja sun sisarukset onnex tosi läheisiä lasten kanssa,kyllä heillä rakastavia ihmisiä on ympärillä. Mutta ymmärrän surusi asiasta.
Mutt asiasta toiseen niin wauuu... Andresilla on pian 8 lasta,wouuu!!! Huhuhu,aikamoinen saavutus. Saa Andres olla ylpeä isä!!
Onne

Bor de i närheten av er, de stora barnen?

Kiitos Santsu! =)

Oavsett vad som hänt mellan de vuxna så ska det inte drabba barnen, absolut inte! Men vilken ålder är de här ungdomarna i? Kan det ha något att göra med att de är i en ålder där de helt enkelt håller på att bli vuxna och bara har energi att rå om sina egna liv? Insikten om familjens betydelse kanske kommer framöver? Sen har ju såklart din man en roll i det hela, han är ju pappa till dem alla och har ett visst ansvar att upprätthålla kontakten dem emellan,iallfall medan några av dem är så små att de inte kan själva, men det är ju min personliga åsikt. Och jag är ju helt ovetandes om deras relation eller hans ansträngningar, han har antagligen gjort allt i sin makt, det är så jag tolkar din text iallfall.

Men jösses! Så otroligt omoget att ens reagera negativt på det du skrivit. Det var ju inget mer än Nicoles tankar, fast i ett lite mer vuxet tankesätt.
Och varför tar de inte åt sig på ett bra sätt istället när de får veta att deras lillasyster funderar på var de är?
Själv skulle jag få jättedåligt samvete om jag var i deras sits, och skulle göra allt för att ha bra kontakt med småsyskonen. Vill de inte komma hem till er så kan de väl träffas utomhus iaf.
Ha det bäst.
Kram från Söderhamn

Ja, det är inte lätt, själv så har jag många syskon, fast man inte skulle tro det, då jag växte upp som ensambarn, alla mina syskon är mycket äldre än jag och jag är ett sladdbarn, när jag var mindre så träffades vi ofta, vissa av mina syskon bor i sverige, vissa i Finland och en i Grekland, och jag har en bror här i Stockholm som jag aldrig träffat, vi har samma pappa,när jag var tonåring så ville jag gärna ha kontakt med honom, skrev brev och bjöd honom till min studentfest, och han skrev tillbaka men han kom aldrig och vi har aldrig träffats, och då han slutade att skriva, då gav jag upp, samma sak är det med min bror i Finland, honom har jag inte pratat med eller sett på 5 år, kommer att träffa honom nästa vecka då det är mormors begravning, jag sms.ade förut och skickade brev till honom och skickade paket till hans barn, men när man aldrig får något gensvar eller tack, då är det inte värt det....har en syster som bor i Tammerfors, som jag sms.ar med och jag skickar presenter till hennes 2 barn, har heller inte träffat henne på 5 år, men hon är alltid tacksam och glad för sms., brev och kort och paket....min syster i Grekland har jag alltid haft närmast kontakt med fast vi bor så långt ifrån, men det ändrades för 2 år sedan och jag skrev ,skickade paket, och höll kontakten, men när hon aldrig tar initiativet och hon brukar alltid gratta på födelsedagen, men det gjorde hon inte i år, så det är väldigt tråkigt, och så har jag 2 bröder till i Stockholm, eller haninge, träffade dem för 1 år sedan, har ingen större kontakt med dem, hade ju velat det, men, men...och min syster som bor i Haninge, hade jag inte träffat eller pratat med sedan 2004, pga en dispyt....men vi fick kontakt i år och är vänner på facebook och har även träffats och hennes 4 barn är helt underbara....Så det är inte lätt med relationer, men om man ger och ger av sig själv och aldrig får något tillbaka så blir det tungt.....Kram på dig!

Oj menar du allvar?
Förstår inte hur man kan få skit för såntt här,du skrev bara att du att dom ska ha en relation med sina syskon? Vilket är ju bra!?
Väldigt omoget beteende,Hur gammla är dom?

Tack för en bra blogg förresten, är inne varje dag!

Nämä ihmiset, jotka nyt ei välitä, ne tulee kompastumaan omiin kenkiin ylpeytensä takia ja sitt se on jo myöhästä.

Förstår Nicole! Jag har äldre syskon som jag inte har kontakt med då dem o mamma inte haft någon kontakt o är mkt äldre än mig så har jag aldrig fått lära känna dem, tråkigt nog! De är ändå mina halv syskon precis som med nicole o hennes äldre syskon.