Elas födelsedag
När man har stor släkt så blir det en massa kalas och firande. I lördags var det barnens kusin Javi och igår var det Andres syster Ela.
Vi åkte och handlade present och dit för fika.
Nicole och Danilo blev utslängda från Melinas rum, för dom bråkade, haha...
Danilo och Olivia var inte sig alls lik igår. Helt plötsligt tog Danilos energi slut, han sa att han vill gå hem och sen somnade han i min famn. Olivia var jätte grinig till och från, ingen annan fick hålla henne än jag och Andres för då började hon lipa direkt. Jonathan härjade som vanligt både här och där, han var det inga problem med, och Vanessa, hon har blivit lite blyg och mamig igen. Hon ville hålla mig i handen, eller sitta tätt bredvid.
Jonathan äter popcorn med bästa farbror Oscar
Jah... ni ser ju hur hon blir så fort någon försöker hålla henne...
Hos pappa är man nöjd!
Oscar med ett hett chili träd- någon som jag inte vill smaka då jag inte gillar starkt mat, alls!
Jag & Snuttis
Vet ni hur svårt det är att få ta en bild på Javis tjej- Hazal?! Jätte svårt, för hon gömmer sig direkt! =)
Tack Oscar för den här bilden... :)
Elas man Julio har brutit foten, och alla har fått skriva på hans gips.
Min lilla bebis somnade...
Nicole får en massa pussar och kramar från sin farmor och faster
Barnens kusin Emilio
Wohoo, fick äntligen en bild på Hazal!
Ela & Abuela
Kolla på denna lilla fågel, Aroma som sitter på mitt finger och äter chips. Hur tam som helst! Vill också haa!
Kolla på den här pojken, fullt med vattkoppor... :(
Nu måste jag ta upp Olivia från sin lilla skönhetssömn och hämta hem resten av busungarna!
Javis födelsedag
Tjohej!
Så har ännu en ny vecka kickat igång!
Jag tar en liten paus från allt som jag håller på med just nu, tvätta/torktumla/vika kläder, plocka undan, dammsuga osv osv. Inte det lättaste när man har en liten Olivia släptåg som gärna vill vara med överallt, hänger på dammsugaren och stänger av 7011 gånger, som hänger på torktumlarluckan och ska dra ut allt som jag lägger in...
Sätter jag mig, som nu te x så kryper hon hit, sätter sig i famnen och sen vill hon snabbt ner igen, upp igen och trycker på alla knappar och sen ner igen.
Jo, i lördags var vi ju hos Abuelo & Abuela i Fittja för att fira barnens kusin Javier som fyllde 19. Jag tog fram kameran och skulle fota och märkte att jag glömt batteriet i laddaren här hemma. Damn it!
Tog bilder med mobilen, men det är inte alls lika bra....
Många ljus skulle tändas på tårtan, och många som ville hjälpa till :)
(Vid Javi står deras lillasyster, Maribell)
Det är inte bara min pappa som lär barnen dumma saker... *suck*!
Nicole och Vanessa kramas med Javi
Olivia var på gos humör med sin faster/gudmor Ela
Resten av ligan var bara på bushumör och sprang runt som yra höns...
Jonathan & Melina
Bessa med storebror Micael
Jag & Bessa
Frantz, Oscar & Sergio
Micael & Danilo
Hazal med en ledsen Snuttis
Gruppkraaam innan vi skulle gå hem
Grattis på din födelsedag Javi, och tack för allt!
Vattkopps bebis
Det här är våran lilla vattkopps bebis för två dagar sen...
Nu håller hennes prickar på och torkar ut och förhoppningsvis blir hon av med dem snabbt :)
Otroligt vad Jonathan kommit lindrigt undan med sina vattkoppor, Danilo har fullt, även i ansiktet. Bessas syns knappt, allt är på magen/ryggen.
Nu vaknade Dano gråtandes igen, hoppas på lite bättre sömn inatt....
Söndag kväll
Det blev inte mer bloggande för idag, blev lite ändrade planer då jag fick ont i huvudet, migrän igen. Jag brukar få det då och då och det är ett rent helvete. Man har så ont i hela huvudet, näsan och t om hela munnen av det hela, samtidigt som ögonen inte tål ljus alls. Smärtan är så jobbig att jag alltid kräks av det.
Andres jobbade idag och jag var själv med barnen som ville ut och leka.
Minimalt med nattsömn på det, så var jag inte i skick för nånting alls.
Jag ringde min mamma och hon sa att hon kan gå ut med dem så att jag kan få vila. Puua kom före på morgonkaffe och sedan gick dem ut till ankdammen.
Vad skulle jag göra utan er, mamma & pappa?
När dem hade gått så tog jag migräntabletterna och gick raka vägen till rummet och bäddade ner mig och sov! I typ 3 timmar!
Helt borta, väck.
Vaknade och mådde mycket bättre. Efter mat i magen och en massa att dricka var jag fit for fight igen. Nästan iaf. Barnen kom hem efter en massa lek (och säkert hyss med Puua) och sen var det dags att åka till Skogås hem till Andres syster Ela som fyllde år.
Tog en massa bilder, men dem kommer upp imorgon samtidigt som lördagens kalas bilder.
Barnen sover nu och jag passar på att ta ett varmt bad innan det är dags för nån film. Andres och jag har börjat kolla på "Oblivion" 2 kvällar i rad nu men alltid somnat rätt så fort. Tredje gången gillt då, kanske? ;-)
Natti natti
God morgon
Söndag morgon, hur mår ni?
Här hemma sover Jonathan och Vanessa fortfarande, vilket aldrig händer vid denna tidpunkt på mornarna. Har fått gå och kolla så att dem andas...
Resten av oss har hunnit bada, äta frukost och jag har satt på en maskin tvätt. Andres jobbar idag med, så ingen ledig helg ihop hag det blivit för oss.. :-(
Danilo har fått alvedon och så har jag smort in han med kylbalsam från topp till tå. Han har en massa vattkoppor nu och besväras lite av dem. Och så har har han förkylningsastma och ont i huvudet... Stackarn.
Olivias vattkoppor håller på och torkar ut nu, phew!
Snart vaknar väl resten av järnligan, jag ska nog gå och förbereda frukost för dem också...
Vi hörs snart igen!
Vill ha en åsna
Jag- eller, öööh, Olivia (såklart) vill ha en Bugaboo Donkey Duo!
Det är en vagn som jag suktat efter hela sommaren. Jag har funderat på att byta våran vagn mot nånting "lättare/mindre".
Och den där donkeyn har allt och lite till. Därav priset alltså. Cheeezuz vilket pris, helt galet egentligen.
Jag har hört/läst att det blir ett x antal tusen lappar billigare att beställa vagnen från Holland, men ändå...
Då skulle vi behöva sälja Olivias vagn som är en Emmaljunga City Cross. Jätte bra vagn på alla sätt och vi har vart jätte nöjda. Ni som känner mig vet att jag är barnvagnstokig. Jag älskar barnvagnar. Jag skulle nog ha haft hur många som helst om inte Andres stoppat mig. Han är lite av den mening att man köper en vagn åt sitt barn som den då ska ha tills det är dags att sluta. Och våra barn har slutat med vagn ganska tidigt. Jag tänker lite annorlunda...
När Nicole föddes köpte vi en Emmaljunga City Cross, som vi köpte nu till Olivia också. Sen dess har vi haft våran beskärda del (5) vagnar, varav alla har vart tvilling/syskonvagnar. (Att dom inte uppfann Bugaboo Donkey Duo när jag var inne i djungeln av barnvagnar... den ultimata enkel/dubbel vagnen!)
Om jag sparade pengar... och kunde köpa en åsna till Olivia i födelsedags present? Det är tre månader kvar dit.
Och sen tänkte jag- det är jul då. Och dom pengarna finns inte så nära jul. Så det får nog bli närmaren våren då...?
Vad har ni för vagn och vad tycker ni om den?
Vad har ni för drömvagn?
Bugaboo Donkey- med massor av olika möjligheter.
Andres var ganska rolig när vi var i centrum och jag såg denna vagn i "mono" ställning.
(Bilden som är högst upp, först till vänster.)
Jag: "Kolla hjärtat, den där vagnen är det!"
Han: "Är du helt tokig!? Hur kan du kunna lägga en bebis i den där??"
Hahaha, han trodde att den där sidokorgen skulle vara platsen för en bebis!
Så är ni intresserade av en jätte fin Emmaljunga City Cross denim med en massa tillbehör som footsack, liggsats osv- hör av er! ;)
Vattkopps-familjen
Hello fredag!
Nu är vi familjen pricken. I förrgår fick Danilo en prick och jag misstänkt ju direkt vattkoppor- men ungen fick ju inga fler- förrän idag hade en pytteliten till, på ryggen, så det är nog vattkoppor ändå?? Och Vanessa har också fått prickar nu. Jippiiee, sen är det klart!
Olivia har det lite jobbigt med sina koppor emellanåt. Hon är grinig och vill bli buren hela tiden. Hon har en hel del vattkoppor- överallt. T om en vid tårkanalen, stackaren... Jag hoppas att dem ploppar ut allihopa nu så dem torkar bort med detsamma.
Hon har fått vara utan blöja så att vattkopporna på rumpan och snippan ska få torka.
Idag på förmiddan hade vi en playdate här hemma. Grabbarnas dagiskompis som också heter Jonathan kom hit och lekte med sin mamma Jennyfer och lillebror Jesse, som är ca. 1 månad äldre än Olivia.
Dom vill jätte gärna ha vattkoppor nu, så vi får hoppas att dem blev smittade nu. Borde ju bli det, så som Jesse & Olivia pussades, thihi... 
Sen har vi bara vart hemma. Ätit, vilat, tittat på film, byggt en koja under köksbordet... Och nu sover Olivia igen.
Vi måste ta oss iväg och handla lite sen, jag har lovat Bessa att hon ska få sina efterlängtade morötter med Philadelphia när vi tittar på IDOL ikväll. Ska ni titta på den?
Nu ska vi kolla lite på Muumi film, jag ska lägga mig under pläden en stund... Zzz.... 
P.S Fick mail från Stockholmsgruppen Kids, en av Sveriges största modellagenturer- Nicole, Danilo & Jonathan är antagna! Bilder på dem finns på deras hemsida :)
Me & My Baby Dolls TESTAR
Tjohej!
Fick ett trevligt paket med posten häromdagen. Det var från In-ear hörlurar.
Jag fick välja färg och modell som jag sedan skulle recensera.
Jag valde de blåa.
Det är hörlurar som passar till det mesta, jag har använt mina i min mobil.
Mina är av märket in-ear lurar och det som faktiskt är bra med dem är att dem är trasselfria pga den platta sladden.
(Jag vet inte hur många knutar mina andra hade...)
Dom här var bra, och dom satt bra i örat också. Jag & Danilo provringde Mummu med dem och ljudet är kanon.
Det enda tråkiga var att ena hörtussen (eller vad den nu heter?) föll bort ganska snabbt, men som tur var fick man med några extra.
Kika in deras hemsida vettja!
www.inearlurar.se
Prick & förkylningsastma
Hej på er på denna kalla torsdag!
Jag huttrar och fryser här framför datorn, men det är väl inget nytt. När ska dem sätta på de där förbaskade elementerna?
Igår skulle vi som sagt till Mummu & Puua efter dagis. Halvvägs dit säckade Danilo ihop och andades ansträngt och hostade.
När vi kom fram fick Dano medicin och så la han sig på soffan. Han ville inte ens komma till fikabordet där Mummu hade gjort iordning varm choklad, munkar och bullar. Min systerdotter Felicia kom också dit efter skolan.
Kolla den här högen med ytterkläder... det är inget jämfört med hur det kommer att se ut i vinter. Men då är högen i hallen, för det är den vägen vi får ta på vintern.
Trötta Dano
Gott med varmdricka när man är frusen!
Bara en kort stund efter kom Dano och sa att han vill hem. Jag, Vanessa, Dano och Snuttis gick hem medans Jonathan och Nicole stannade kavr en stund till. Tantan (<---Jonathan) ville vara med Puua och Nukke (<--- Nicole) hade fullt upp med att leka med Felicia i dockhuset.
Stackars Dano, han orkade inte ens gå hem...
Hemma sen fick han astmamedicin, samt alvedon och han gosade sig på soffan.
Hela natten har han hostat och fått dåligtt med luft, så det har inte varit så mycket sömn för varken honom eller för mig.
Han är hemma nu från dagis och jag tänkte att när Olivia ska sova, så ska vi också försöka vila upp oss lite.
Olivia har för övrigt fått många prickar, främst på ryggem, rumpan och snippan. Stackars lilla tjej... Efter badet imorse smörjde jag henne med kylbalsam så det ska vara lättare för henne.
Juste! Igår när vi kom till Mummu så kollade jag Danilo efter prickar, och hittade en misstänkt prick på hans mage.
Jag var säker på att det var vattkopporna, men han har inte fått det någon annanstans....? Återstår att se... :)
Nu börjat Olivia bli trött, dags att sussa. ;)
Nu är det klippt
Förra söndan, när Andres fyllde år tog hans syster Milka ( <--- Ela) med sig saxen för att klippa tjejernas hår.
Jag klippte dem själv lite förra våren, om jag inte minns helt fel, men saxen var inte vass så jag klippte inte så mycket som det hade behövts. Ela är frisör till grunden så jag kände att tjejerna var i goda händer.
Vi hade pratat om det här innan och dom var helt med på det. Förrän det var dags.
Ni vet ju hur Nicole är, det är drama queen nummer ett och såklart började hon gråta stora krokodiltårar och aaaallt var ju så hemskt och eländigt nu när hon behövde klippa sig.
Jag mutade med en stor godispåse. Thats me! Jag brukar köra med mutor, eller- belöningar, rättare sagt. Hihi..
Jah... ni ser ju hur tuuft livet kan vara för en 5-åring.
Sen var det Vanessas tur och ni vet ju henne också, hon är en tuffing, en cool tjej som bara satt där tills det var klart.
Nicoles hår var jätte risigt på topparna, så det behövdes ett klipp på ca. 7 cm för att få bort allt det risiga.
Vanessas hår var bra, men skulle syrran, så skulle hon, så där blev det verkligen bara topparna.
Bådas hår blev jätte fint och ser mkt tjockare ut nu.
Förresten, min toning gick också jätte bra- varför har jag inte tonat tidigare?
Det är onsdag idag
Känns som att jag inte hinner med nånting längre. Jag har helt slut på energi och det är samma sak varje höst.
Sommarens fart och fläng tar ut sin rätt.
Jag är så frysen hela tiden och går här hemma med ullstrumpor och allt. Måste nog inhandla lite vitaminer inför denna mörka, gråa lååånga vinterhalvår. Mina naglar är så sköra, och jag tappar en massa hår, så någon brist är det väl...?
Jag har precis vilat med Olivia och strax ska vi äta lunch. Hon har fått fler prickar, men sjuk är hon inte.
Nicole, Vanessa, Danilo & Jonathan är på dagis. Dom har pratat om Puua hela veckan, så kanske vi tar oss ut en stund efter dagis, vi får se. Idag var alla 4 barnen i helt olika grupper. Vanessa hade innegrupp med 3 andra barn, Danilo hade också innegrupp hos sig där han skulle måla med händerna, Jonathan drog ut på skogsutflykt och Nukke stannade ute på gården. Jag var glad imorse när jag lämnade barnen, för Danilos skor som försvann från hyllan på dagis har kommit tillbaka. Blinka skorna från Finland hans favoriter ju.
Igår var jag iväg och köpte nya fleece tröjor till dem allihopa. Och nya vindbyxor till Tantan. (<---Jonathan.)
Jag tycker att det är svårt att veta hur man ska klä på barnen till dagis just nu, jag vill ju inte att dem ska frysa.
Förresten, ser ni vad dem har gjort med sandlådan och gunghästen & motorcykeln precis utanför Mummu &Puua....?
Tagit bort allt!
Jätte tråkigt, för barnen älskade att sitta där och baka sandkakor. Men ingen av föreningarna orkade ta hand om den, hade dom sagt...
Puua försöker äta en bit av paj...
Grabbarna är verkligen helt tokiga när Puua är med. Det jobbiga är att dem inte lyssnar på mig alls då. DET är en av anledningarna till att vi inte vart där under veckan. Dom måste lära sig att lyssna på mig, även fast Puua är med. Han skämmer bort dem så fruktansvärt mycket, och visst är det kul för honom att göra det, men det är jag som får handskas med monster sen som inte alls lyssnar på mig, som börjar grina efter Puua varje gång jag säger till på skarpen. Det här är något vi verkligen måste jobba på, annars blir det helt out of kontroll. (Hörde du Puua?!)
Dom har honom lindad runt sina småfingrar och han gör precis som dem vill.
Det är inte alls kul att jag framstås som "the bad guy" varje gång.
Grejen är att det börjar redan innan vi hunnit komma till dem. Danilo & Jonathan, dem ska börja råka om vem som hinner dit först för att ta Puuas bilnycklar, så dom börjar kuta lååångt innan vi är där. Jag ropar och ber dem stanna, och så stannar dem som leder, den som ligger efter ser sin chans att komma först och börjar kuta, så den förste får fart igen, dom hör inte mig, springer bara raka vägen hem till Puua.
Sen är dom där, glada och nöjda när resten av oss kommer fram. Suck.
Om dom springer ifrån mig idag eller nästa gång så vänder jag hem. Så det så.
Syskonmys...
När moster kom hem från USA blev det ett kärt återseende och lilla Olivia fick en doppresent.
Lekparkshäng
Nu är det lunchdags för oss!
Vattkopporna har hittat till Olivia
Ding ding ding we got a winner.
Olivia har fått vattkoppor. Upptäckte det imorse när vi tog ett varmt morgonbad. Än så länge har hon 3 små prickar och mår bra. Förutom att hon har snuva och näsan rinner, men annars mår hon bara bra. Under dagarna som följer så hoppas jag att Vanessa & Danilo också får vattkopporna så är det över sedan. Nicole och Jonathan är avklarade, wieee.
Igår hade vi en lugn dag efter dagis. Barnen lekte (ganska) snällt, vi tittade på Stuart Little 2 och sen hörde vi glassbilen utanför. Andres hade precis kommit hem från jobbet och låg i badet så vi andra tog på oss skorna snabbt och sprang ut. Vi valde glass och skulle hem igen. Tjena. Jag hade glömt brickan hemma och hade bara med mig hemnycklarna. Man behöver en bricka för att komma till trappuppgången här hos oss, eller ringa med porttelefonen, men min mobil var hemma (porttelefonen är kopplad till min mobil) och Andres låg ju i badet så vi var utlåsta.
Jag ringde några grannar med porttelefonen, de 2 första svarade inte, men sen blev vi insläppta. Phew! Drama drama drama. Vi fyllde iaf kylen med glass, såå gott!
Vi var nere i källaren igår också, jag rotade fram säcken med barnens vinterkläder och tog upp deras höstmössor och fingervantar som dom fick ha på sig imorse.
Namnlappar till klädera, det är nog något som jag borde beställa hem.
Ni som har dessa strykfria varianter, sitter dem fast bra? På alla plagg? Strumpor, vantar, byxor/tröjor??
Ska kika lite på nätet nu medans lill Snuttis sover.
Här kommer lite blandade bilder från dagarna som gått.
Snuviga Olivia
Jonathan
Min stora tjej, Vanessa <3
Danilo vill vara med och lägga Olivia...
När jag lagt henne så hittar jag inte Dano nånstans, förrän jag går till Olivias rum...
Nicole & Vanessa
Systrarna leker ihop
Hoppas att ni mår bra allihopa?
Roliga miner vid matbordet
Pyjamies
Köpte pyjamisar till alla barnen i fredags, vilket behövdes då det är iskallt här på nätterna!
Dom var ju här och fixade ventilationen för nån vecka sen, och då sa mannen att ag inte längre behövde ha det extra elementet i Olivias rum. Are you f*cking kidding me? Det är svinkallt!
Nu har Olivia blivit förkyld tack vare det, så yes- elementet är på igen tills dem sätter på värmen från elementerna.
När gör dom det??
Ingen bra bild på Jonathan, men det var den enda jag lyckades ta...
Jonathan & Vanessas pyjamas lyser i mörkret, ganska häftiga.
Kall morgon
Brrr, vilken kall morgon!
Om jag hade vetat det här hade jag vart nere i förrådet redan och letat fram barnens höstmössor.. Vanessa var den enda som hade på sig mössa till dagis idag. Vantar måste inhandlas idag. Nu är hösten här på allvar och det känns lite som att det inte finns en annan utväg än att säga hejdå till sommaren 2013 och välkomna hösten och vintern.
Nu börjar det tråkiga med att klä på barnen alla kläder igen. I hate it.
Men jag älskar däremot att man kan börja tända en massa ljus hemma, det är hög mysfaktor i det, tycker jag. Köpte nya lyktor att hänga i köksfönstret häromdagen och jag tände dem för första gången igår, jätte fint och mysigt.
Har inte hunnit blogga så mycket som jage hade velat under helgen, men det blir lätt så när alla barnen är hemma- man får ingen ro att sitta här, så jag passar på nu när alla (förutom lillsnuttis) är på dagis.
Jonathans vattkoppor torkade ut redan innan helgen, men som sagt, skorporna har trillat av och lämnat fula ärr efter sig, så där börjar bildas nya skorpor igen.
Jag kollade igenom Danilo & Vanessa ordentligt också imorse, men icke- inga prickar där ännu. Om jag har räknat rätt så ska prickarna komma tidigas onsdag och fram till söndag. Vore skönt om Olivia, Dano och Bessa fick allihopa samtidigt så man har det avklarat.
Igår hade jag migrän mer eller mindre hela dagen.
Puua kom hit på morgonkaffe och vi gick till päronträdet borta vid dagis och så klättrade han upp för att plocka.
Han är tokig, han stod högst upp i trädet, vinglandes på en gren och plockade. Han är ju praktiskt taget född och uppvuxen uppe i en massa träd/skog, men ändå... ;)
När han var liten var han jämt i skogen, klättrade i träd, byggde kojor osv, istället för att gå i skolan. Haha...
Vi och barnen stod där nere och bad han klättra ner, men envisa gubben klättrade bara högre..
Ser ni honom på bilderna?
(På bild # 2 ser man bara fötterna)
Barnen tyckte att det var så roligt när han hade kommit lite längre ner och skakade på grenarna så alla päron ramlade från träden själv och så sprang dem runt och plockade..
Efter att vi plockat två påsar med päron gick till baksidan av vårat hus där det sattes igång att bygga koja. Vi knallade runt i skogen och letade efter stora pinnar och stockar. Sen gick jag & Danilo in för Andres skulle iväg och vi ville vara inne med Olivia. Puua, Jonathan & tjejerna stannade ute i säkert en timme till och byggde koja och så fick jag slänga ner några skedar för dem ville bygga med sanden.
Mitt huvudvärk blev bara värre och värre, så när Andres hade komit hem så gick jag och Olivia och la oss.
Tack Mummu för den goda pajen som vi fick smaka på!
Åjuste, närvi tog vårat kvällsbad igår så upptäckte jag en fästing på Jonathan! Måste ha följt med från skogen. Det sägs ju att det är nu som dom finns mest av. Bläää, börjar krypa i hela mig när jag ser de äckliga djuren, så fast det var kväll så fick jag ett ryck och började tvätta barnens ytterkläder. För tänk om det kryper omkring fästingar på deras jackor/kläder?! När dör fästingarna?
Och hur länge lever dem?? Någon som vet?
Nu ska jag slänga mig själv på soffan en stund, passar på då Olivia också sover.
P.S Maria, hoppas att ni sover gott på vilan ;)
Dagens
Nobody knows
Danilo sjunger och dansar till sin favvo låt - Uncover med Zara Larsson.
Brasserian
Hej allihopa!
När Andres & Puua var och tippade gick jag och Mummu in på In & Finn som till våran lycka öppnat här i centrum också.
Passar på att skriva några rader då jag har en stund för mig själv.
Vi kom precis hem från Handen C där vi var och åt med Puua och Mummu på Brasserian. (Kiitos ruuasta Puua)
När Andres & Puua var och tippade gick jag och Mummu in på In & Finn som till våran lycka öppnat här i centrum också.
Har ont i magen nu så jag tar ett varmt bad, och sen ska vi ta oss ut igen, vädret är ju ingenting att klaga på idag.
Ska lämna en skräckfilm till Mummu som hon får titta på ikväll, den heter "Mama"... Har ni sett den?
Nä det var allt för denna gång, ha en fortsatt fin helg! ❤
Ärr efter koppor
Det sägs att vattkoppor inte ska lämna ärr efter sog, och när jag ser dessa "hål" så förstår jag inte hur det inte kan bli ärr?
Några av skorporna är stora, och en, precis den vid munnen har han fått bort skorpan, och det lär det bli ärr av.
Nicole hade vattkoppor när hon var i Olivias ålder, och hon har 3 ärr kvar av dem.
Har ni/ era barn ärr av vattkoppor?
BILDBOMB
Jag tänkte bjuda er på en bildbomb från dagarna som gått, vad sägs om det? Det är alltså väldigt blandade bilder, men jag skippar bild rubriken på de flesta.. Och nu när jag ser på dem så känns dom som riktigt somriga bilder, men det var inte alls så länge sedn dem togs. :)
Bessa och Mummus fina rosor
Bessa och Mummus fina rosor
(och några fler linslusar...)
Jonathan leker kurragömma i pappas garderob..
Tuffingen Vanessa
Denna outfit är Vanessas nya favorit. Hon fick den av sin storasyster när hon fyllde 2 (!) år, men har vart för stort, tills nu..
...Och så har hon ramlat och skrapat sönder armbågen... suck*.
fNicole & Vanessa njuter av en glass med sin kusin Emma
Mera övningscyklande!
Brorsan Stefu vann boule matchen!
Vanessa & choklad mustaschen...
Vad gör vi när vi kommer hem till Mummu & Puua? Jo, ungarna tar plats på traktorn och bilen, de andra två sätter sig på gräsmattan och väntar på sin ur och så får vi (<--- Puua) köra runt dem på gården. OK, här blev det nog liiite fel...?
Mer såhär!
På Port73 får man träffa "Portis" ibland!
Jonathan, Vanessa & kompisen David kolla på bilen som stod i skogen.
Olivia med Mummu & gammelmoster (Mummus syster)
Heja Uruguay!
Dom här bilderna gjorde jag inlägget med för ett tag sen, nu är det alltså fredag och jag ska strax lägga Olivia för en powernap. Bessa grinar och skriker för att hon får vara grannen och inte storasyster när dem leker... *suck*
Wish me luck!
Jag ska testa med en toning istället för blondering som jag brukar.
Nu kör vi, wish me luck!
Mitt hår behöver vila från blonderingen, och det här skulle vara perfekt (om det funkade) så jag slipper se ut som en påse skit med utväxten och så är det mer skonsamt för håret.
Glamourös som jag är, hittade jag toningen på Ica Maxi, jeeey!
Nu kör vi, wish me luck!
Övnings-gå-skor & 9 månader idag!
Lillsnuttan blir 9 månader idag!
Om bara 3 månder är det den stora 1-årsdagen (behöver jag säga att tiden bara flyger iväg?)
Helt galet är det ändå. Min lilla bebis håller på och blir stor. Typ.
Letade fram Nicoles gamla lära-gå-skor, som hon fick när hon började prova på att gå och som även Vanessa har övnings gått med. Nu är turen över på Olivia.
Dom är nog liiite stora just nu, hon skulle behöva skor i strl 19 och dessa är strl 20.
Olivia utvecklas i rasnade takt. Nu står hon själv utan stöd i korta stunden, men ramlar ganska snabbt sen på rumpan.
(tur att hon har blöjan) Och den senaste veckan tar hon emot endast en hand när hon ska gå. Förut har hon vägrat att ta ett enda steg om man inte höll henne i båda händerna.
Hon är 9 månader idag- och tandlös.
Som ni ser ska hon ställa sig upp mot allt!
Se, här fångade jag henne på bild!
Nu ska vi iväg och handla!
P.S Jonathan är iväg på äventyr med Puua, han fick nog av att vara hemma. Och prickarna har torkat, så ni som ville ha smittan får vänta till slutet av nästa vecka då förhoppningsvis resten fått det! ;)
Rubrik ?
Hej onsdag!
Hur mår alla ni där ute?
Jag har precis badat med Olivia & Jonathan, då jag frös så mkt. Vi har inte gjort något speciellt alls idag, tvättat, dammsugit (efter att barnen åt skumraketer på soffan igår...).
Ang det här med blöja på natten. Våra barn har inte alls varit torra i blöjan när vi bestämde oss för att ta bort dem.
Dom fattade galoppen ganska fort, jag kommer ihåg hur jag alltid gick upp för att "kissa" Vanessa på natten. Både Nicole, Vanessa och Danilo har vart superlätta, har knappt hänt en olycka när blöjorna åkte bort nattetid.
Jonathan är lite klurigare. Där händer det olyckor fortfarande och han är snart 3 ½ år.
Jag är verkligen ingen expert, men mitt tips är faktiskt att gå upp och ta dem till toan på natten.
Vet att dessa kiss underlag till sängen finns på apoteket, kan vara bra att ha tills dem blir helt torra för madrassens skull. Det är bara Jonathan av våra barn som haft en sån.
Jonathan börjar bli lite rastlös här hemma, han vill gå och gunga på dagis och försöker luras att han inte har några prickar. Men han stannar hemma veckan ut. Vi får försöka ta oss ut idag så han får leka av sig ute en stund, nu försöker han bara hitta på en massa hyss. Det har verkligen inte varit lockande att gå ut och leka när regnet bara öser ner.
Jag vet att det sägs att det inte finns dåliga väder bara dåliga kläder, men näääää. I dont believe it.
Fast jag har faktiskt tänkt på att skaffa mig ett par gummistövlar, bra att ha.
Kommer ni ihåg igår hur jag skrev att jag behövde få sova bättre på natten?
Tjena.
Klockan 23.40 vaknade jag av att Olivia satt på våran säng och sa: "Heeeeeeej" med sin allra gulligaste röst.
Andres hade hämtat henne och inte kunnat motstå hennes glada leende. Så hon bökade runt i våran säng en stund innan jag hämtade välling och la henne i sitt eget rum.
Nu blev det bara lite löst babbel, det har inte hänt mycket här hemma, jag borde ta mig ut på ärenden, men jag får vänta tills Jonathan är frisk.
Här kommer iaf lite bilder, lite gott och blandat!
Showdans (Bessa har på sig Olivias gamla (jätte små) strumpor)
Grabbarna gräver guld!
Vi bakade en jättestor tårta till Andres på födelsedagen!
Nicole och Vanessa lurade Puua att sätta sig på gungan och gav honom världens fart och brydde sig inte ett smack att han ropade att dom ska stanna, moahaha...
Olivia ser lagom road ut...?
Snart är det dags att hämta hem resten av järngänget, hoppas att dom har haft en bra dag på dagis, Danilo som skulle till ankdammen och allt. Fast han inte ville. Haha..
Nu kröp Olivia till toaletten, dags att springa efter innan hon hittar på bus!
Ha en fin dag allihopa!
Höst i ankdammen!
I förra veckan gick vi förbi Mummu & Puua efter dagis och blev bjudna på god mat. Sen skulle vi till ankdammen och Mummu & Puua ville hänga med.
Helt underbart fint väder och så vackert med hösten med alla dess färger tycker jag...
Var ju såklart tvungen att ta en mssa bilder.. :)
Visst är det vackert?
Hollywood fruarna
Ligger nerbäddad i sängen och fryser! Det har jag gjort hela dan, jag gillar inte kyla.. jag fryser alltid så lätt.
Nu väntar jag på att Hollywood fruarna ska börja, jag kämpar med att hålla ögonen öppna och funderar om jag inte ska upp och hämta något gott att mumsa på... ;)
Alltså den där Gunilla alltså... Seriöst?! Hon har inte alla hästar hemma. Vilken psycho! Och stackars hennes dotter.
Maria Montazami knäcker fortfarande, hon är bara för skön, så härlig, ja grym helt enkelt!
Hoppas att alla barnen sover bra inatt, mu har de här 2 senaste nätterna vart lite jobbiga med inte mycket sammanhängande sömn alls.
Det är Rölli (<---skogstroll) under sängen, någon är kissnödig, någon har tappat nycklarna ur handen som dem sover med, någon är törstig, Snuttis vill ha nappen och några är i sängen och vill ligga för nära så jag knappt kan röra mig och en skön ryggsmärta på det här är ju bara kanon.
Så nu vill vi ha lugna nätter, capisch?
Nu börjar det, brukar ni kolla?
Natti natti
Tisdag
Halloj!
Tisdag idag och idag har jag tillägnat att bocka av saker från min "to-do" -lista.
Några saker jag aldrig blir av med där på listan är såklart disk, tvätta, hänga tvätt och dammsuga. Det är nånting som görs vaaaarje dag. Nu är jag inne på maskin # 3... Fick tvätta Jonathans sängkläder (igen). Det har tagit väldigt lång tid för honom att lära sig att bli torr på natten. Fortfarande får vi ha en sån där "kisslakan" på hans säng då det händer en olycka varannan natt ungefär. Hatar när sen täcket ska lukta kiss också.
Passade då at byta Olivias sängkläder också och ta bort några av hennes gosedjur som hon har i sängen. Nu ligger 2 av hennes favoriter där bara.
Jag har äntligen fått tummen ur också, så jag håller på att bränna bilder också. Jag brukar vara bra på det där, men jag har allt från Juni och framåt kvar. Och det är en hel del med tanke på hur många bilder jag tar, haha...
Skönt att ha dem sparade då datorn krånglar som den gör också, man vet aldrig när den har sjungit sin sista vers...
Imorse kom snälla Mummu hit efter att ha simmat på Torvalla här bredvid, hon stannde här med Snuttis & Jonathan medans jag lämnade resten på dagis. Idag var Nicole ledsen när jag skulle gå... hon sa att hon saknade mig och mitt hjärta gick sönder lite.
Jonathan är pigg och full av energi som vanligt, nu håller han på och får skorpor på sina sista prickar. I slutet av nästa vecka borde vi ha fler prickigkorvar här hemma. Vet ni hur många som hört av sig efter att dem fått veta att det går vattkoppor hos oss? Många! ALLA vill att deras barn ska få dem nu. På dagis har dom satt upp lappar och imorse kom en mamma och bad om att hennes dotter också skulle få det. Så det verkar inte bara vara jag som ville att dom ska få det "med flit". Så hörni alla mammor, ta hit barnen på playdates & fika! ;-)
Nu bockade jag av ännu en sak ur listan- moppa golven. Allt godis kladd från helgen har satt sina snigelspår på golvet...
Och nu känner jag mig helt utmattad. Helt energilös. Orkar knappt ställa mig upp nu, haha, sån är jag- jag fixar och donar till hundra utan att känna efter alls.
Snart hoppas jag att Andres kommer hem från jobbet för han ska hämta Danilo lite tidigare från dagis, han har tid hos "snoppeli" doktorn idag.
Nukke:
Bessa:
Danilo, Olivia & Jonathan
Snuttis
Jag skulle behöva färga håret också, men denna gång tänkte jag tona håret istället. På Coop hade dom inga toningar alls och på Kicks hade om bara mörka färger.
Har ni några bra tips på vart man kan få tag på toningar?
Jag inser ju att det inte finns toningar i det ljusa färgen som jag har, men något ljust borde dom väl ha?
Känner att mitt hår skulle behöva vila från alla straka blonderingar, men såhär kan jag inte heller gå runt. 
VIP kväll på U-Zone
Har jag missat att skriva om VIP- kvällen på min syrrans salong U-Zone?
Sorry!
Ni är alla välkomna på VIP-kväll på salong U-Zone i Farsta på onsdag den 9:e oktober klockan 19:00!
Dom kommer att bjuda på en massa härliga erbjudanden samt mat & dryck.
OBS! - Begränsad med plateser kvar så boka redan idag en plats för dig (och om du vill ta med en vän)
Maila dem på: [email protected] eller besök hemsidan www.u-zone.se för att se allt vad dom har att erbjuda!
Jag kommer att vara där, vi ses väl?
Bambino- Mam
I förra veckan var vi och hämtade paket från posten. Det är så kul att få paket, och det som också är bra med bloggen är att vi får äran att testa olika grejer och sedan recensera dem.
I paketet låg det två st nappflaskor från Bambino-Mam, och 4 extra "nappar" till dem.
Två som var från 0-6 månader och två från 6 månader och uppåt.
I paketet låg det två st nappflaskor från Bambino-Mam, och 4 extra "nappar" till dem.
Två som var från 0-6 månader och två från 6 månader och uppåt.
Jag tycker att dessa nappflaskor är superbra och vi har kört dem till Olivia innan också.
Dem finns i olika storlekar, den lilla (160 ml) har vi för att a med i skötväskan med vatten i och den större (260ml) har Olivia på natten när hon ska dricka välling.
Dem finns i olika storlekar, den lilla (160 ml) har vi för att a med i skötväskan med vatten i och den större (260ml) har Olivia på natten när hon ska dricka välling.
Det är med Anti-kolik också så vätskan flödar jämnt utan risk för vakuum tack vare ventilen i flaskans botten. Botten kan skruvas bort vilket underlättar rengöringen. Och så kan man sterilisera dessa flaskor lätt och enkelt i micron istället för att koka dem.
Olivia ger flaskorna tummen upp!
Olivia ger flaskorna tummen upp!
Dock behöver hon lära sig att dricka ur "nappen" från 6 månader, hon har lite svårt för det för hon har så bråttom att dricka så hon får för mycket i munnen :)
Vilka nappflaskor har ni till era barn?
Jepp....
KALAS !
Igår fyllde Andres år, och vi ordnade lite kalas för honom.Under lördagkvällen stod jag i köket och bakade 4 plåtar bullar och gjorde 3 tårtor.
Jag fick också hjälp såklart, av barnen. Jag brukar göra allt själv då jag tycker att det går mycket snabbare, men nu är (åtminstone) tjejerna stora nog att verkligen kunna hjälpa till. Och dom tycker att det är super roligt ju.
Danilo & Jonathan fick också vara med på något hörn och lägga på äppelmos på tårtan, men det gick väl sådär då dom tryckte för hårt så tårtbottnet höll på att gå sönder...
Vanessa & Nicole var dock jätte duktiga, dom skalade och skärde bananerna, la dom på tårtan, la på ananas och dekorerade en tårta var.
Jag hade skickat sms till allihopa om kalaset, och dom som kunde komma skickade och ringde vi till och berättade om Jonathans vattkoppor. Diego & Shabnams son Robin har inte haft vattkoppor ännu, så dom ville att han skulle få det. Återstår att se om ca. 12-16 dagar. 
Det var fullt hus här hos oss igår, jätte roligt!
Andres var så glad för alla presenter och alla som kom ihåg honom. Tusen tack att ni kom!
"Min tårta"
Såklart sjöng vi på spanska, finska och svenska dagen till ära, hihi
Andres med sin syster Ela (och käppen från Mummu och Puua)
Tusen tack Hazal för all hjälp med att plocka och städa, du hade verkligen inte behövt!
(Helt plötsligt så stod hon i köket och fixade och donade)
Hazal & Javi
Fernando med Danilo
Fernandos tjej Hanna
Jonathan & Robin äter lite tårta :)
Shabnam, Olivia & Diego
Lek i grabbarnas rum..
Jonathan busar med Fernando
När det bara var Diegos familj kvar så blev vi hungriga och Andres åkte iväg för att köpa pizza.
Han beställde nån kebabpizza som var inbakad, såå god! Den måste jag komma ihåg att beställa nästa gång ;)
Emma tog hand om barnbordet
En riktigt lyckad dag!
Ela klippte tjejernas hår, men det blir i ett annat inlägg, nu ska jag sätta på kaffe till min stora älskling.
Som tur var kom Emma hit efter skolan, så hon lekte med Jonathan och Olivia sov medans jag sprang iväg och hämtade syskonen.
TACK Emma hjärtat.
Jag fick också hjälp såklart, av barnen. Jag brukar göra allt själv då jag tycker att det går mycket snabbare, men nu är (åtminstone) tjejerna stora nog att verkligen kunna hjälpa till. Och dom tycker att det är super roligt ju.
Danilo & Jonathan fick också vara med på något hörn och lägga på äppelmos på tårtan, men det gick väl sådär då dom tryckte för hårt så tårtbottnet höll på att gå sönder...
Vanessa & Nicole var dock jätte duktiga, dom skalade och skärde bananerna, la dom på tårtan, la på ananas och dekorerade en tårta var. Jag hade skickat sms till allihopa om kalaset, och dom som kunde komma skickade och ringde vi till och berättade om Jonathans vattkoppor. Diego & Shabnams son Robin har inte haft vattkoppor ännu, så dom ville att han skulle få det. Återstår att se om ca. 12-16 dagar. Det var fullt hus här hos oss igår, jätte roligt!
Andres var så glad för alla presenter och alla som kom ihåg honom. Tusen tack att ni kom!
"Min tårta"
Såklart sjöng vi på spanska, finska och svenska dagen till ära, hihiAndres med sin syster Ela (och käppen från Mummu och Puua)Tusen tack Hazal för all hjälp med att plocka och städa, du hade verkligen inte behövt!(Helt plötsligt så stod hon i köket och fixade och donade)
Hazal & Javi
Fernando med DaniloFernandos tjej HannaJonathan & Robin äter lite tårta :)Shabnam, Olivia & DiegoLek i grabbarnas rum..Jonathan busar med FernandoNär det bara var Diegos familj kvar så blev vi hungriga och Andres åkte iväg för att köpa pizza.Han beställde nån kebabpizza som var inbakad, såå god! Den måste jag komma ihåg att beställa nästa gång ;)
Emma tog hand om barnbordet
En riktigt lyckad dag!Ela klippte tjejernas hår, men det blir i ett annat inlägg, nu ska jag sätta på kaffe till min stora älskling.
Som tur var kom Emma hit efter skolan, så hon lekte med Jonathan och Olivia sov medans jag sprang iväg och hämtade syskonen.
TACK Emma hjärtat.
Helgen som gått
Hej!
Jag skrev ju att jag skulle lägga mig bredvid Jonathan för att vila lite tillsammans med han?
Tjena... Jag vaknade till av en ryck då jag hörde hans röst nånstans. Då hade jag somnat SJÄLV och han satt i Olivias säng med henne och lekte. Vad hände!?
Helgen är förbi och vi har en ny vecka att se fram emot. I fredags åt vi på Sibylla tillsammans med Mummu och Puua, och sedan fortsatte vi hem til dem för att sitta ute på deras altan, och herrarna tog sig några glas "Merilä dricka".
Vi kom ändå hem i tid för Fångarna på Fortet, men en efteren somnade vi på soffan. Till slut var det bara Nukke som var vaken och väckte mig när den var slut och hon ville gå och lägga sig.
Lite lekparkshäng hann vi också med, denna snurrlek tyckte barnen om. Man skulle snurra dem och sen skulle de få springa. Och så som dem skrattade när dom ramlade omkull, gång efter gång.
Det är så skönt att brnen blivit så "stora" att man inte behöver springa efter dem hela tiden när dem är ute och leker. Vi kunde sitta på altanen och barnen var utanför och lekte. Ibland gick man och kikade, och dom (<---grabbarna!) verkar också ha lärt sig att man inte drar iväg från gården. Annat blir det nästa år när lilla Olivia ska upptäcka världen.
Jonathan var och hämtade Nicoles cykel och drog iväg för att cykla runt på gården. Med sina simglasögon!
Hahah, han ville väl vara beredd på regn och översvämningar?
Dom vet att denna sten är linjen för hur långt dom får gå..
Alltid när vi är hos Mummu och Puua så tar jag av mig mina egan skor och lånar tofflor. Ibland händer det att jag gklömmer bort, och går hem med tofflorna... Som nu...
Haha, snygga va? Jag lånade också en hoodie från Mummu, där jag gömde lilla Snuttisen.
I lördags bjöd Puua & Mummu oss på mat hemma hos dem.
Vi plockade med oss blommor... :)
Vi satt ute och åt, och tänkte att det här är nog en av de sista gångerna för i år, om inte den sista, faktiskt.
Tack så jätte mycket för maten Puua & Mummu, det var jätte gott!
Sparkade lite boll efter maten...
När det var dags att gå hem så stannade vi till vi lekparken en stund.
Det är tydligen jätte populärt att klättra högt upp och sen hoppa ner.
Vanessa och Danilo underhöll sig själva medans de snurrade varandra i gungan. Också väldigt populärt.Att höra dem skratta med varandra gjorde mig så varm i hjärtat, skönt att det inte bara är en massa bråk...
Olivia upptäcker..
Tills syrran tyckte att hon satt i vägen när dem hoppade.
När vi kom var det bara att bada barnen och sen sätta igång med att baka.
Mer om det i ett annat inlägg, nu hänger Olivia här vid mitt ben och vill gosa.
Jag försöker klura ut hur jag ska göra med hämtning om inte Andres hinner komma hem från jobbet. Jag kan ju inte ta med mig Jonathan dit.. Hmm.
Imorse kom Mummu hit och stannade här medans jag lämnade de andra. Så skönt att dagis är granne med oss!
Tjohej, dags att gå! Tvätten är klar också.
Prickig korv
Våran lille pricki korv, insmord med kylbalsam.
Han tycks fortfarande inte vara påverkad av det alls, ingen koppa kliar eller stör.
Nu sover Olivia och Jonathan ligger på soffan och ser på The Hook, jag ska nog joina honom... ;)
Första jeansen
Tack Anna & Stefu , Emma & Sebastian!
Vattkoppor.
Det var så som vi misstänkte- vi har en vinnare. Jonathan har vattkoppor.
Fortfarande har han bara dessa två i ansiktet och dom är vätskefyllda.
Nu har han fått flera på ryggen och benen, men än så länge är det fortfarande milt, och han känner inte alls av dem. Hoppas att det ska förbli så också.
Vi får se när nästa man är på tur.
Det visar sig väl idag om dem blivit smittade från kompisen, eller om ca. 10-14 dagar om det är Jonathan. Hoppas att flera blir smittade så det inte drar ut på tiden sen..?
Grattis Andres! ♥
Ett stort GRATTIS till världens bästa pappa/ make!
Vi älskar dig så mycket, TACK för allt du gör för oss.
Det är nog....
Ok, nu har vi upptäckt några misstänkta små röda prickar på Jonathan och här hemma misstänker vi att det är vattkoppor han har fått. Vi lekte ju med Heidis son David för prick (<---haha) 13 dagar sedan, och det sägs ju att smittan syns 12-16 dagar efter smittotillfället.
Igårkväll såg jag redan några små prickar på honom, så jag tänkte att om det är vattkoppor så lär det ju ha kommit en massa fler till imorgon när han vaknar? Men icke. Nu får vi se under dagen om det ploppar upp flera!
Kolla här, jag har ringat in dem ;)
Man tar vad man har.
När det inte finns papper till hands så tar man vad man har??
Precis när vi var på väg ut kommer han sådär och ska sätta på sig skorna! Gaaah!
För smal!
Säkert ett dumt problem tycker ni, men inte för mig. Jag vill gå upp i vikt.
5 barnsmamma som behöver gå upp i vikt, men ja, så är det.
Kilona bara ramlar av mig och jag har inte råd att gå ner mera, jag är för smal, jag ser ju förjävlig ut ibland!
Kläderna sitter ju inte så fint.
Jag äter, det är ju inte det. Jag äter och jag äter allt. Och på kvällen när barnen sover så trycker jag i mig choklad och annat onyttigt, men nada händer!
Nu väger jag mindre än min startvikt när jag började vänta alla barnen och det är inte OK.
Kolla bara på mina chickenlegs!
Jag vill inte ha nån glipa mellan låren, eller såhär smala kycklingben överhuvudtaget.
Jag har alltid varit smal. Jag har aldrig kunnat gå upp i vikt, hur mycket jag än äter, vad jag än äter.
Jag blev retad för det när jag var liten. Och när alla kompisar började köpa jeans som satt åt i mellan/högstadiet så ville jag ju också ha det, men alla jag provade var för stora. Jag grät när jag skulle prova jeans för dem satt inte alls sådär fint som på alla andra. Jag började lägga extra fett på maten (precis som mina får göra nu...) och jag köpte en massa hamburgare i hopp om att det skulle lägga sig på mig. Icke.
OK, nu finns det ju jeans som passar till alla passformer, men då verkade det inte finnas, och det har hängt med mig hela tiden. Visst ser man ännu smalare ut i vissa kläder, speciellt i tights som jag har här på bilden, och på andra bilder ser jag inte alls såhär smal ut. Jag rensade i min garderob här för en vecka sen, och bara slängde bort allt som jag inte kan/vill ha längre. Kläder som får mig känna mig obekväm.
Jaja, alla vi har väl någon slags komplex, någonting som vi inte gillar hos oss själva. Det här var min.
Har du nånting som du inte gillar hos dig?
Jordnötsbågar!
Testade dessa godingar, hur goda som helst! Gillar ni jordnötsringar- testa dem här!
Fredags gott😊
Fredagen den 13:e
Jaigs! Idag är det den berömda fredag den 13:e.Tror ni på skrock?
Jag vet inte riktigt, men jag brukar lägga denna dag i minnet och tycka att den är lite läskig.
Jag tog precis nytt kort till min nya header, gillade ni den?
Det är supersvårt att få till en bra bild på barnen där ingen har händerna i ansiktet, och helst där alla har ögonen öppna...
Den här var den bästa av typ 50 bilder, så tålamodet tog slut och det fick då bli denna...
Vi startade denna morgon redan klockan 6 (whyyyy
...) Sen dess har vi hunnit äta frukost, bada, satt på en maskin tvätt och så har barnen fått rita födelsedagskort till Andres som fyller år på söndag.
...) Sen dess har vi hunnit äta frukost, bada, satt på en maskin tvätt och så har barnen fått rita födelsedagskort till Andres som fyller år på söndag.Nu la jag precis en trött Snuffins (<---Olivia) och satte på en film åt barnen så dom varvar ner en stund.
Ja justja! Upptäckte en fästing på Danilo i förrgår! Finns det äckligare småkryp än just fästingar? Den satt med bara huvudet i på hans arm. Då flög alla sängkläder in i tvätten. Tänkte att den måste ha krypit omkring nånstans här hemma, för jag såg den på morgonen och då hade den precis satt sig.
Gaah, jag kan inte sluta gäspa. Nu börjar solen titta fram åtminstone, hela morgonen har varit jätte disig, grå och blöt.
Jag håller på och kokar några nappflaskor vi fick med posten igår som Olivia ska testa.
Brukar ni koka era nappflaskor och nappar?
Och hur ofta byter ni nappar förresten?
Jag läste någonstans att man ska kasta alla nappar efter 1 månad, men det har jag aldrig gjort! Så länge dem är i bra skick så har jag kvar dem.
Här kommer några bilder från imorse:
Danilo ritade en teckning till sin pappa av honom själv och Anna!
Och Jonathan ritade pappas bil och nyckel.
Olivia ville mest käka upp sina pennor och tjejerna ritade fina teckningar dem också. Han blir nog glad på söndag!
Mummu & Puua har shoppat
Vi blir visst bortskämda av familj och släkt som tänker på våra småttingar när dem är ute och handlar.
Jag blir alldeles varm i hjärtat av det.
Förra veckan ringde Puua och bad oss komma över efter att jag hämtat barnen på dagis för han och Mummu har shoppat lite. Och inte var det lite inte. Det drar lätt iväg när man ska handla för 5 barn!
Olivia fick en one-piece!
Har jag sagt att jag älskar one-pieces? Det är ett jätte bra inköp till alla barn, speciellt nu inför hösten/vintern.
På hösten kan man bara sätta på sig den på sina vanliga kläder, och på vintern har man även en overoll på, så man håller sig varm, lööööve it. Fast jag skulle inte ha på mig själv en one-piece, det är ju en sparkdräkt, så som jag ser det, haha..
Jonathan och Danilo fick sig nya jeans och tröjor.
Till Nukke
Och en klockren val till våran lilla virvelvind, Vanessa (Lilla My!)
Tack för allt, Mummu & Puua. Ni hade absolut inte behövt köpa något!
Men tack, det uppskattas. 
Right?
Not my cup of tea...
Hello, hello!
Sitter här framför datorn och tar mig en kopp kaffe. Olivia ligger och sover.
Har ringt till inte mindre än två läkare också, men såklart får man inte prata med någon på en gång, utan dem skulle ringa upp senare under dagen.
Först till St:Erik för att få beställa en tid till Vanessa, som sagt- dem skulle ha skickat in en kallelse till oss för över 1 år (!) sedan. Och sen till Handens vårdcentral för en liten koll till Danilo. Han är inte sjuk eller något, han behöver bara låta en läkare ta en titt på hans "snoppeli" då förhuden sitter lite tight. Stackarn.
Igår åkte vi som sagt på äventyr, till Östermalmstorg för att komma på casting. Stockholmsgruppen var intresserade av att ta lite bilder på dem alla 5 barnen och eftersom Andres jobbade så åkte vi kommunalt. Vad f*n tänkte jag på att jag skulle åka själv med alla 5 ända dit bort!? Jo, jag skulle faktiskt det, men så erbjöd sig Mumu att följa med oss, och tur var väl det. Rulltrapporna funkade inte, och det fanns inga hissar till tågen och inte heller till tunnelbanan.
Hur hade dom tänkt att man ska komma upp/ner med vagn själv? Eller dem som sitter i rullstol?
Mummu och jag bar upp och ner på vagnen, och det var proppfullt med folk precis överallt.
Folk som för övrigt inte brydde sig över huvudtaget att det gick småbarn bredvid dem, dom trängdes och puttades så att man bara ville knuffa dom i väggen och ruska till dem lite.
Till slut fick Mummu nog när en tant gick rakt på Danilo (som höll Mummu i handen) så att han slog huvudet, så hon knuffade till kärringen, och dååå var det "Ooooj, nämen förlååt"
Nicole gillar inte tunnlar. Alls. Så tunnelbanan var ju inte så himla kul, så hon frågade tusen gånger om hon fick sitta bredvid Mummu på tunnelbanan.
Vi kom fram alldeles för tidigt, men eftersom vi var osäkra på var det låg så ville vi åka tidigare. Vi fick gå runt lite där på Östermalm, såg nån bilaffär med jätte exklusiva bilar... och så hittade vi till Lagerhaus där jag köpte några av dem där ugglorna som är på inlägget före. Sen tog vi en liten "fika" på något ställe och tittade på folk när dem gick förbi.
Vet ni vad obekväm man kände sig där bland all "fint" folk?
Slipsnissar med backslick, kvinnor som var så stela och såg ut som om dom skulle gå på galamiddagar, små små hundar hade var och varannan människa som dom bar runt som om dem var väskor... Alla hade så himla brottom.
Jag kände mig inte hemma, haha... Jag skulle inte vilja på inne i stan, speciellt inte när man har barn. Det var inte alls "mitt ställe" att vara på. Så hektiskt och ljudnivån, cheezuz. Men man vänjer sig nog vid allt?
Som "belöning" för att alla skötte sig jätte bra på fotograferingen så var jag innte i Pressbyrån och handlade klubbor till allihopa.
Tusen TACK för din hjälp Mummu, hur hade det här gått utan din hjälp? Troligtvis inte alls. =)
När vi kom fram till Handen kunde man andas ut lite. Vi var äntligen hemma.
Naa, jag trivs bäst här ute i förorten! (fast jag drömmer om ett hus i skogen...)
På tal om det- jag saknar syrrans stuga något otroligt mycket! Måste åka dit snart igen, ett helt underbart ställe!
<3
<3
Annorlunda?
Ser ni något annorlunda med Bessa i denna bild?
..................................
???????????????????????????
Jag fick äntligen på henne mjukisbyxor!!!!!
WoHoooooo!!!! Det händer aldrig! (<-- mjukisbyxor är hennes värsta fiende) Igår när jag tog fram dem så gapade hon bara, hon tänkte börja protestera, men hon gapade bara. Och idag var det inte bråk om det alls! Wiieeee!
♥ Ugglor ♥
Jag har fått nån grej för ugglor. Jag tycker att det är fint och jag märker att fler och fler ugglor fått flytta in hos oss.
Här kommer några:
Ser jag något med stjärnor eller ugglor så stannar jag och kikar lite extra. Haha..
Ååååka pendeltåg....
Imorgon ska järnjänget till dagis efter denna lediga planeringsdag och då hinner jag blogga lite mera, just nu är jag bara galet trött och huvudet håller på och sprängs...
Idag har vi vart ute på äventyr. Åkt både buss, tåg och tunnelbana. Barnens allra första gång.
Lakritspipor och Kardashians, vilken avslut på denna dag!❤
Shit nu börjar jag se dubbelt, dags att avsluta, men jag var ju bara tvungen att testa denna nya blogg App, hur mycket bättre som helst!
Natti natti❤
Känkkäränkkä på besök
Halloj onsdag!
Idag är det planeringsdag på dagis, så alla 5 småttingar är hemma vilket passade oss bra för vi ska iväg efter lunch.
Igår gick jag & Olivia till Handen C för att gå några ärenden, samt köpa rumpsalva till lilla damen.
Vi har några salvor här hemma, men just denna är favoriten och den var såklart slut.
När vi promenerade hemåt så tänkte jag att jag hämtar barnen tidigare från dagis så kan vi gå och sätta oss ute och äta picknick, vädret var ju helt underbart. Tänk att vi snart är halvvägs in i september och det är så varmt och soligt??
LOVE IT!
Jag kom till dagis vid 13:45 och det var sura miner. WTF!?
När vi skulle gå hemåt var det ännu mer sura miner, en ville gå till Puua, en ville in och titta på film och när jag sa vad jag hade tänkt mig så började dem grina och tjura. Något som jag verkligen ogillar är meningslöst gnäll/tjat!
Jag var dumma mamma, fula mamma- en slängde sig på marken (Jonathan) och den andra (Nukke) gick och tjurade för sig själv... 
Suuuuuuck!
Suuuuuuck!Sen dess har det bara gått utför hela dagen igår. Både Nicole & Jonahan tjurade över allting.
Det var fel lekplats, det var fel gunga, det var hela tiden bara tvärtemot. "Jag var här föööörst!" grinade en efter en. "Jag hade den först!" 
Dem bara gnällde och retade varandra hela dagen igår.
Dem bara gnällde och retade varandra hela dagen igår.Och när jag säger till (för det gör jag direkt, här daltas det inte) så blir det världens drama. Danilo gungade Olivia och då skulle tjurskallen Jonathan klämma sig emellan och ta över så dem började bråka och gungan gick hit och dit med en liten snuttis i, och när jag tog bort Jonathan och sa åt honom så kastade han sig på marken och började svära.
Då fick jag nog av allt gnäll, skrik och bråk så jag sa att vi går hem nu så får han gå in på sitt rum.
Han trodde väl att jag bluffade för han skulle spela kaxig och ligga kvar på marken när jag gick. Men när han såg att jag inte hade en tanke på att komma tillbaka och hämta honom så började han gå. Gråtandes.
Danilo plockade fina blommor till mig under vägen så Nicole tog från honom och rev sönder. Och återigen när jag sa åt henne så började hon också kaxa sig igen med att jag är dum och att hon minsann inte tänkte lyssna på mig.
Det hela slutade med att Nicole & Jonathan fick sitta inne på sina rum en lång stund när vi kom hem.
Jag bara räknade timmarna, minuterna tills det var dags att lägga dem igår.
Herregud vad handlade det där om? Det var en riktig "känkkäränkkä"- dag hos oss igår.
Nu ska jag förbereda lite, vi ska åka tåg idag, första gången för allihopa, förutom Vanessa! 
4-årskontroll & föräldramöte
Halloj tisdag!
Jag sitter här framför datorn och äter smågodis. Haha, måste ju passa på när järngänget är på dagis och lillsnuttan sover
. Gjorde precis iordning släktträdet också, som ni såg på förra inlägget.
. Gjorde precis iordning släktträdet också, som ni såg på förra inlägget.Igår hämtade jag och Olivia Vanessa från dagis tidigare och vi åkte till BVC för Vanessas 4-månaders kontroll.
Allt gick galant, hon kunde allt. Tänk va snabbt man glömmer vad dom egentligen går på såna där kontroller?
Hon fick gå balansgång, berätta vad hon såg i en bok, rita ett kors... Jag kommer ihåg att Nicole inte kunde göra korset, men Vanessa kunde nu. Och så fick hon rita en gubbe. Hon ritade låångt hår, klänning, händer, ja, allt förutom ben.
Caroline, våran sköterska försökte luska ur Vanessa vad hon kunde ha glömt på bilden, men Bessa tyckte själv att det inte fattade annat än ett hjärta. "Men... vad går hon med då...?" frågade hon. "Med sin... VÄSKA!" svarade Bessa. Klockrent. (mosters tjej...) Fast sen ritade hon ju högklackade skor till den också. 
Syntest gjordes också och jag frågade om det inte är meningen att vi inte ska få en kallelse för att undersöka synen på Vanessa, det var ändå länge sen hon fick dem. Hon kollade sin datorn och upptäckte att vi hade behövt få kallelse för mer än ett år (!!!) sen. Så jag måste ringa till St:Erik och få en tid.
När det var dags för hörseltest gick jag och Olivia ut ur rummet så hon fick koncentrera sig i lugn och ro.
Och det gick jätte bra, hon koncentrerade sig till hundra och missade inte en enda pip!
Wohoo!
Hon fick lapp som vi lämnade på biblioteket så hon fick en gratis bok därifrån. Hon kommer så väl ihåg när Nicole fick gå och välja ut en bok och hon var så avis då.
Vägning och mätning gick också bra, hon går uppåt i sin kurva. Alla våra barn är ju små och under "medel" kurvan, men Bessa tar igen sig, hon väger nu 14.8 kg och är nästan på pricken en meter hög. 100.2 cm.
Så Vanessa väger bara 700 g mindre än Nicole och är 3 cm kortare?
Jaha och nästa gång vi ska dit är nästa månad för Olivias tuberkulos spruta. Det ser vi dock inte fram emot.
Efter BVC gick vi till Handen, Vanessa fick välja något från kappahl eftersom jag hade mitt bonus dit. Hon valde ett halsband med en sko hängandes (som gick sönder imorse)... och sen tog vi med oss hamburgare som vi åt på vägen hem till Mummu & Puua där resten av ligan väntade. Andres kom också dit efter jobbet och Puua bjöd oss på korvsoppa. Sen var det dags för föräldramötet på dagis. Det är lite jobbigt när man ska vara på två ställen samtidigt, jag har ju barn på både lilla och stora avdelningen, men först hade båda avdelningarna gemensamt och det diskuterades julfest, personal och annat och sen delades vi upp. Jag kände att det var viktigare att gå på storabarnsavdelningen eftersom där finns det mer oroligheter kring personal. Det fattas! Så om det är någon finsktalande barnskötare/förskollärare som läser här- SÖK då till finska förskolan Kantele!
Nu borde jag gå till Handen för att kolla vad frakten blir på två par skor som en tjej är intresserad av. och gå på lite andra ärenden inann det är dags att hämta järngänget.
Vad gör ni på en dag som denna?
Släkt "träd"
Phew jag ska försöka mig in på "släktträdet", det är visst jätte många som är förvirrade hur alla släktingar hänger ihop osv. Här kommer en liten förklaring på hur nyckelpersonerna i bloggen hänger ihop ;)
Andres föräldrar Elizabeth "Abuela" & Hugo "Abuelo" (betyder farmor & farfar på spanska) har 4 barn.
(Andres, Ela, Oscar och Robert.)
Andres har 8 barn, 5 med mig och 3 sedan innan.
Dom här 5 småttingarna vet ni ju redan...
Här är deras äldre syskon, storebror Diego och hans fru Shabnam och deras son Robin (och en till är på väg).
Storasyster Patricia, storebror Micael och hans nyblivna fru Pät.
Här är Andres syster Ela (barnens faster) och hennes man Julio.
Och deras två barn Melina & Giuliano. (våra barns kusiner)
Och han har 4 barn- Fernando, Javi, Sergio & Emilio.
Och så Andres lillebror, Robert.
Och hans barn (våra barns kusiner) Camilo & Luciano.
Här kommer från min sida också:
Mina föräldrar: "Mummu & Puua" (= Tuija & Raine, men dom kallas sådär)
Dom har också 4 barn, Stefan, Toni, Karolina & Jag.
Här är då min äldsta bror Stefu och hans familj:
Min bror Toni & hans pojkvän Tobias
Min syster Karo, hennes ex Patrik och barnen Felicia & Dewin.
Ja, det var väl det, det :)
Gnällspiken Jonathan
Igår hade Jonathan en sådan dag då han gnällde och grinade och tjurade hela tiden.
Inget var bra. Och så fort man sa åt honom så blev han sur och kastade sig på marken och grinade... Suck!
Vi åkte och kolla på fotboll igår, några vänner som spelade och (nästan) hela finska maffian var där och kollade på, med sina barn.
De äldre grabbarna ville leka med Jonathan, så han hängde såklart på och brottade och slängde ner en efter en... Sen började han bli lite för kaxig och lyssnade inte alls när vi sa att han inte får springa över den vita linjen in på fotbollsplan. Så jag tog bort honom därifrån och han fick sitta i Olivias vagn och tjura för sig själv.
Och hela tiden när han gjorde något dumt så gnällde han efter Puua.
Mummu med Snuttis
Och med Nukke som ramlade och slog sig i knät...
Danilo
Efteråt tänkte vi gå till Gropen för att leka, men helt ärligt så orkade nog ingen av oss det så som Jonathan höll på.
Han grinade för att han inte fick sitta bredvid Olivia i bilen, sen grinade han för att vi parkerade bilen hemma och inte hos Puua (!?) och när vi var på väg mot dagisgården så grinade han redan innan vi kommit dit för att han ville gunga.
Vi stannade på dagisgården en stund, pallade några päron från träden utanför och fortsatte sen till skolgårdens lekpark. Och gnällspiken fortsatte även där...
Här kommer iaf några bilder från vår parkhäng!
Våran lilla mona (=apa på spanska)
Och nu är det måndag, barnen är på dagis och nu vaknade Olivia precis, så hon ska få i sig lite lunch innan vi hämtar Vanessa, för idag ska hon till BVC för 4-årskontroll. Jag ska inte glömma fråga om synen, om hon behöver kontrolleras igen, för vi tänkte beställa nya glasögon till henne. (Ena paret är fortfarande spårlöst försvunenn och det stör mig så mkt!)
Idag skulle jag också ha följt med Natali på en baby-event på Junibacken, men det sket sig.
Jag har aldrig varit på blogg-event förut det är inte min grej riktigt att gå på, men det hade varit kul.
Ikväll blir det föräldramöte på dagis också.
Nu ska lillsnuttan få lunch!
Ha en fin dag!
♥ Olivia Minna Isabella- Dopet ♥
I lördags hade vi dop för våran minsting, Olivia i Österhaninge kyrka där jag & Andres giftw oss, och där har alla våra barn blivit döpta. Jag gillar den kyrkan jätte mycket.
Tog lite bilder utanför kyrkan medans vi vntade på gäster.
Österhaninge kyrka
Puua med grabbarna utanför kyrkan.
Nicole & Vanessa
Stlige Jonathan (med tungan ute som vanligt på bild...)
Puua, grabbarna, Felicia & Snuttis
Min morbror Lasse med sina barn Mikaela & Jon (Lasse, dom börjar växa om dig...? Hahah)
Snuttis, Fellu & Mummu
Samma min?? 
Jag & mitt stora Hjärta
By the way, det där var klänningen jag fick när jag fyllde år, nu var den jätte stor på mig! Försökte hålla upp den med en klämma, men det funkade inte, den gled ändå ner, till slut fick jag ha en toffs på sidan, precis under armen, snyggt va? Haha..
Olivia har kommit till den åldern att hon är blyg för vissa människor. Extremt mycket visar hon det mot sin Abuela. Så fort hon kommer nära så börjar underläppen darra och ut sprutar krokodiltårar!
Inne i kyrkan sätter vi på Olivia dopklänningen...
Olivia med sin pappa och Gudföräldrarna Jon & Ela
Olivia ser sin pappa försvinna inom räckhåll och då blir man ju ledsen!
Prästen kom in och hälsade på oss och vi kom överrens om att Jon ska bära in Olivia till kyrkan och Ela ska gå med korset, och sen kan Jon ge Olivia till Ela när det blir tungt..
Vi ställde oss, redo att gå och så kommer prästen in till oss igen, tittar på oss alla och frågar:
"Var är Olivias pappa?" Ehh... what? "Vad menar du...?" frågar jag som tror att han skämtar, Andres stod precis framför honom och han är ju inte speciellt liten, därav väldigt svår att missa. "Ja alltså var är Olivias pappa?
Och jag inser att han är allvarlig. "Oj, jag trodde att han var en av faddrarna!" säger prästen.
Wacko.... Han var och hälsade på oss 5 minuter sen och vi var på dopsamtal precis ju. Akward...
Allting gick jätte bra inne i kyrkan, Olivia skötte sig fint. Och resten av järngänget också. Dom vet att i kyrkan måste man vara lugn och framförallt- tyst. Jag var liiiite rädd för att grabbarna skulle ställa till med scen där framme. Dom är ju helt galet tokiga i Puua, och Puua satt ju längst fram. Men grabbarna skötte sig fint, dom satt där framme och ibland låg dom... på slutet gick dem och satte sig hos Mummu & Puua, det var lite för långdraget där.
My god vad han pratade, prästen!
Vi har alltid haft en präst som heter Attila Neumarker som vi gillar jätte mycket och jag tyckte att det var såå synd att vi inte kunde ha honom denna gång också. Prästen som vi hade nu var... lite av en katastrof.
Han snackade och snackade- för sig sjäv en massa! Mumlade och jag hängde inte alls med i vad han pratade om.
Fick en liten skrattanfall (bad timing) mitt i allting då jag tittade på alla gästerna, hur urtråkade dom var och liksom... inte hängde med alls vad prästen pratade/mumlade om för sig själv.
Nä, nästa gång ska vi ha Attila! (haha, ni hör ju att jag redan säger nästa gång... ;))
Det var en märklig känsla jag fick när jag uttalade Olivias namn. Olivia Minna Isabella.
Namnet Minna fick Olivia efter min morbror Lasses fru (Jon & Mikaelas mamma) som gick bort i cancer för snart 2 år sedan. När vi fick veta att vi väntade en flicka, så var det helt självklart att just "Minna" skulle vara med.
Jag kände en enorm närvaro, en värme som inte går att förklara. Jätte konstigt, men jag började skaka och tårarna brann bakom ögonen. Jag tror att i den stunden var Minna med oss där i kyrkan, tittade på oss... Mäktig känsla.
Det som var bra var att barnen fick vara delaktiga i dopet. Andres hjälpte Nicole att hälla dopvatten och Vanessa fick torka Olivias huvud.
Anna fotade min stilige bror Stefu också :)
När allt var klart fick dem som ville ta lite kort på oss...
Jag!
Nyblivna Gudfadern Jon
Lasse & Jon (Kan en far se mer stolt ut?) 
Efter kyrkan åkte vi till lokalen, let the party begin!
Såklart hittade Danilo sin stora kärlek Anna direkt.
Stefu är nog lite avis för han gick fram till Danilo hela tiden och viskade "Det är MIN Anna!" Men det struntade Dano i...
Huvudpersonen slocknade så fort vi satte oss i bilen och fortsatte sova ett bra tag i vagnen också..
Men när damen vaknade var det klädbyte och matdags!
Faddrarna Ela (<---Milka) & Jon med sina små presenter.
Fina Tiina
Barnen fick korv med bröd och de vuxna fick smörgås tårta, sen blev det tårta, kakor, rulltårta... Mummu hade bakat goda bullar, jag var proppmätt! Och så mycket som blev över, cheezuz!
En hel smörgås tårta gav vi med Abuela & Abuelo, Oscar och barnen, sen fick dem som ville ta med sig smörgåstårta också, och ändå har vi nästan en hel kvar i kylskåpet nu... En hel tårta har vi också kvar, fast vi gav iväg en också.
Helt underbart väder fick vi, skönt att man kunde sitta ute också, annars hade det nog blivit lite trångt inne...
Olivia med sin pappa
Sergio, Fernando & barnens storebror Diego
Vanessa & Robin
Min svägerska Anna och min kusin Mikaela
Nukke
Tack Shabnam för pratstunden <3
Sebastian & Dano
Presentöppning!
Olivia var inte ett dugg intresserad, men det var resten av syskonen som gärna hjälpte till att öppna paket.
Olivia var intresserad av snöret på paketerna och sin farbror Oscars skosnören... Hahah...
Hon fick en massa jätte fina saker!
Ett guldhalsband med guldhjärta från familjen Merilä. (Jon, Mikaela & Lasse.) Två till halsband med änglar på, örhängen, släktträd, fotoram, bestick med pussel, en massa, massa kläder, höstjacka och hennes allra allra första jeans (sååå snygga! Hahaha!) varma uggs, en korg med nalle, filt, tandask, nappflaskor, ram och en massa annat fint. TUSEN Miljoner tack för allting!
Jon med Vanessa
Robin (Diego & Shabnams son) var helt frälst i Olivia och Nicole. Han var med och klappade Olivia hela tiden, och sen skulle han gå med Nicole, hålla henne i handen...
Diego retades med honom lite och tog upp Nukke, då blev Robin sur och tog Nicole i handen och gick därifrån, haha...
Jag fick avslöja att Robin ska bli storebror!
Diego & Shabnam väntar sitt andra barn och vi är så glada för deras skull, ska bli jätte kul och mysigt med en ny bebis i familjen! 
Förresten, jag förstår att ni tycker att det är jobbigt med släkt, att ni inte riktigt hänger med i vem som är vem, vilka är familj osv, så jag ska göra ett inlägg om det för att förklara bättre ;)
Efter att vi städat i lokaen åkte vi hem, slängde in alla grejer och bytte om och så vidare på casting inne i stan.
Gissa om det var skönt att komma hem efter en sån stressig dag? :)
Nu vill jag tacka er alla som kom och delade denna dag med Olivia och firade med oss. Tack för allting.
Tack till Kicki som hjälpte mig att hyra lokalen.
Tack till Mummu som bakade bullar och hjälpte till med allting inne i lokalen.
Tack till Mummu, Anna, Shabnam & Diego som hjälpte till att städa efteråt.
Tack till er alla som kom, för allting, we love you!
P.S Karo, vi saknade dig.
Hanging around...
Halloj!
Jag ville tömma min blogg-mapp och bjuda er på en bildbomb- men något strular på blogg.se, jag kan inte ladda mer än 1 bild åt gången! Och när jag har laddat ner en bild så måste jag spara hela mitt arbete för att börja om och ladda ett nytt. Vad nu då...? Irriterande i alla fall!
Här kommer några som jag hann med.
Olivia på upptäcktsfärd, det är ju såå spännande att utforska allt.
Det växer visst telefoner i träd nuförtiden ;) (Felicia med på bild)
När vi var och kollade på när ett lag från Uruguay spelade (dom mötte ett lag där våra vänner spelar)
Min pappa, bror och brorsdotter Emma kom också.
Olivia & Emma
Bus med Puua!
Jonathan vill att Puua ska jaga honom runt fotbollsplanen...
Olivia, Emma & Bessa
Nicole & Andres
Jag & Snuttis
Det här inlägget gjorde jag iordning för några dagar sedan, haha..
Nu är det söndag morgon, everybody up and kickin.
Dopet igår gick väldigt bra, men det återkommer jag till sen när jag överfört alla bilderna. Jag somnade nog vid 21-tiden redan igår, så trött av allt och när stressen lagt sig så kom ju den enorma tröttheten.
Nu ska jag fixa lite kaffe, och då tänkte jag att det är konstigt att Puua inte hört av sig ännu...? Hallååå, morgonkaffet är ju klart! (Han brukar sms:a på helgerna och fråga om just det...) Hihi..
Och jag ska leta rätt på lillsnuttan först, hon kryper runt för fullt, hon på upptäcktsfärd. Hon kröp nog in hos grabbarna, där finns det en massa saker som hon gillar :)
Hur har eran helg varit?
Kvällen innan Dop
Phew vad stressigt det blev här framåt kvällen. Det tog en evighet innan vi äntligen kunde åka och handla allting inför morgondagens dop.
Men nu är allt klart som kunde göras idag, och imorgon börjar dopet klockan 10:30. Det ska badas, fixas hår, klippa och måla naglar, kläs på och försöka få lillsnuttisen att sova en stund så att hon inte är ledsen i kyrkan... Och jag har ingen aning vad jag ska ha på mig ännu.
Vi har vart på lokalen och fixat, smörgåstårtorna fick inte plats i kylskåpet där så dem fick vi ta hem igen. Kameran är på laddning (<---viktigt!) och Anna har lovat att vara mamarazzi i kyrkan :).
Köpte en mega påse med plockgodis till hela familjen som jag är supersugen på NU, men jag orkar inte hämta...
Får bli en mysdag imorgon hoppas jag, för ikväll vart det så sent i lokalen och det var dags för barnen att lägga sig efter en stund på soffan.
Åh vad jag saknar min syster redan nu, och hon har inte ens åkt ännu.
Så ledsamt att hon inte kan vara med på dopet, hon flyger till USA imorgon i en vecka för en mässa med 135 andra hudterapeuter runtom i Sverige.
Vi hinner ses och kramas imorgonbitti då hon ska hämta en klänning från mig.❤
Nu kollar jag en stund på American Pie- the wedding innan jag slocknar...
Imorgon är en stor dag för Olivia, men ärligt talat är jag så glad att den är över sen!
Ha en fin helg, Pusu/ Beso!😘
(=puss på finska & spanska)
65 år gammal
Den här dopklänningen har gått runt i släkten och är hela 65 år gammal.
Min mamma och hennes alla hennes 6 syskon är döpta i den här klänning, så även alla deras barn och barnbarn.
Det finns 33 namn inbroderade på klänningen, jag tycker att det är jätte häftigt. Nu har Mummu broderat in minstingens namn, yngst i släkten- Olivia. Är det en pojke som ska döpas byter man ut banden till ljusblå, när det är en flicka så är det rosa.
Imorgon får Olivia äran att döpas i denna klänning, men man känner på klänningen att den har varit med om mycket, den är väldigt skör.
Har era barns blivit döpta?
Vad hade dem för dopklänning?
Vid ankdammen
God morgon!
Det är fredag morgon och ingen dagis idag. Däremot har vi en massa att göra så fort Andres kommer hem. Måste möta upp Kicki för att ge henne pengar för lokalen som hyrt till oss, hämta smörgåstårtor, köpa allt inför dopfikat, göra tårta och sen fixa iordning lokalen, för imorgon hinns det inte, dopet är 10:30!
Men bollen går i rullning först när A kommer hem så det blir bara att vänta in stressen, haha.
Ute verkar det bli fint väder igen, så vi ska ta oss ut, tänkte jag.
Så knasigt väder det har varit... på mornarna har det varit riktig höst med kallt och blåser och sen på eftermiddan har det varit skön sommar. Så svårt att veta hur man ska klä barnen...
Vi har precis badat och ätit frukost, så nu har barnen dragit iväg för att leka. Nicole tittar på en film som hon fick från sin kusin Felicia- Bratz. Jag har aldrig gillat dem, men hon har tjatat om att få se på dem, så... Hon har ju några Bratz dockor som hon också fått från Emma & Felicia.
Igår följde Mummu & Puua med oss till ankdammen, barnen matade ändarna och Olivia ville gärna fånga dem...
Nukke & Snuttis
Jonathan hittade en stor pinne som han råkade vifta rakt på Vanessa (vem annars) så hon fick rivmärke på hakan och vid halsen... Jag slängde pinnan och då slängde han sig på marken för att tjura.
Oh, there he is!
Puua är en riktigt friluftsmänniska, han älskar att vara ute i naturen och visar alltid en massa trix och grejer för barnen...
Mummu & Puua med mina barn. Älskar <3
Att fotografera alla barn tillsammans....
Pheeew det är verkligen inte en enkel match att ta bilder på alla barnen samtidigt kan jag lova!
Det fick vi göra häromdagen inför en enkät till Vi Föräldrar gravidtidningen.
Frågan var vad man är rädd för inför förlossningen, om man var rädd att bajsa på sig tex, hur mycket man tänkte på det osv.. Glamouröst, i know. Men så behövde dom en bild på mig och barnen, samt en bild där jag har gravidmage.
Några petar på näsan, Jonathan dröjer och står sen i bara kallingarna för han har just pissat på sina byxor på toaletten (!) Nicole är tjurskallig och drar iväg, Olivia har precis skitit ner sin tröja och vi har ingen extra, och nu ser jag att Bessas byxor är trasiga också. ... svetten rinner och man försöker le med sin instabila leende.
Familjen cirkus, here we come!
Say cheeze!
Bra bild, Vanessa drar ju verkligen på sig sin naturligaste leende... och Jonathan fattas.
Eeh... nej.
Hmm...
Och så drog Nicole och resten började bli rastlösa... och petar på näsorna.
Bessas min är oslagbar!
Olivia vill vara med på bild iaf!
Ett nytt försök då...
OK, dom här två vart någorlunda bra!
Eller vad tycker ni?
Jag fick ta in två av mina vänner också till samma tidning, men dem fick en annan fråga, en fråga om vad man väljer att ha för namn till sitt barn.
Taru & Camilla, vad kul att ni vill vara med :) Good luck!
P.S Här kommer länken till Expressens nät-sida som Nicole & Vanessa var med i. Den ser dock lite annorlunda med, min bild är t e x med i tidningsformen, men inte på nätet. Kanske lika bra, hahaha..
Nytt Hemma
Jag älskar heminredning, det är ingen hemlighet och nu har jag shoppat lite på min favvo affär In & Finn. Jag fick ju ett presentkort dit när jag fyllde år, så jag tänkte visa er vad som fick följa med mig hem
Maria Montazami "Tassel"
När Danilo såg den så klappade han fint på den och sa allvarligt med sin gulliga röst: "Häströven, mamma?"
Ehhh... HÄSTRÖV!? Dude! Tack för den!
Äntligen har jag vart och köpt fler ramar och lagt in kort, nu börjar vårt foto-vägg ta fart. Jag älskar det här, varje bild för med sig ett väldigt speciellt händelse, känsla.
Wall of memories- memories for life.
Två ljus...
Stolsdyna... (dock inte från In & Finn)
Och den här tavlan blev jag helt kär i (Andres fattar inte grejen med den) men den stod i syrrans vardagasrum och jag snodde den från henne. Thanks sis!
Den passar perfekt i vårat kök!
Det här är nytt, ja inte Olivia då, utan hennes kläder.
Det är dem här kläderna som Abuela och Abuelo köpte till henne som jag lovade visa er. Älskar färgerna!
Jag och syrran satt och pratade om det här en dag, att när hösten börjar knacka på dörren så vill man ju så gärna handla lite nytt, boa in sig lite... men så kom vi på att det är så nästan jämt! Vår, sommar, höst, vinter! Hahaha...
Jag är superglad över mina present kort som jag fick i present, tack till er alla som var inblandade!
Jag har fortfarande shopping kvar i både Gina Tricot och Vero Moda.
Tillräckligt stora
Det finns en lekpark här, som vi går förbi varje dag. Och då menar jag verkligen att vi går förbi, för den har varit för "stor" för våra barn, Dom har inte kunnat klättra eller leka där alls. (den är för äldre barn)
Den är ganska så ny, ca. 2 (?) år bara och det är lekplatsen som är närmast oss, där vi bor. (lekparken i syrrans bakgård)
Häromdagen svängde vi in där ändå och ser man på, nu kan dom leka där! Dom klättrar och har för sig. Jätte roligt!
Och igår var vi där igen. Syrran hämtade hem Vanessa, Danilo & Jonathan från dagis eftersom vi var iväg på dopsamtal för Olivias dop som är nu på lördag. När jag hämtade barnen så gick vi till denna lekpark igen, jag tog med mig syrrans barn också- Felicia och Dewin.
Igår var det en massa ungar där och lekte, så himla kul, jag tänkte hur kul det skulle vara om vi hade en lekplats utanför våran balkong så att man kunde släppa iväg barnen och man kan vara hemma och ändå ha koll på dem.
Jonathan hittade en snygg cykel, och då skulle han såklart leka Pippi.
Vanessa
Nicole
Danilo
Jonathan
Dewin...
Han hittade en kompis där som börjat hans förskoleklass och dom skulle brottas och våran lille huligan Jonathan skulle lägga sig i och hjälpa sin kusin...
Felicia & Olivia
Han är en riktig spiderman våran "Tantan", han ska klättra överallt...
Tjejerna på Expressen!
Wieee, gårdagens Expressen!
OLIVIA testar DENTY- nappar
Vi fick paket att hämta förra veckan, det var en massa nappar som Olivia skulle få vara testpilot för.
Dem heter "Denty Futura & Denty Genuin" och dem är väldigt hygieniska och tandvänliga nappar.
Denty lanseras i två versioner, Denty Futura och Denty Genuin, som båda bygger på samma enhetliga formgjutning. Skillnaden ligger i sugdelen − Denty Genuins sugdel påminner om traditionella nappar medan Denty Futuras är radikalt annorlunda.
Denty FUTURAs sugdel är utformad så att tungan ligger kvar mitt i munnen med samma tryck mot både överkäkens och underkäkens kindtänder, vilket motverkar korsbett. För att minska risken för öppet bett är infästningen på sugdelen bred och tunn. Det gör att trycket fördelas jämnt på framtänderna, vilket i sin tur minskar behovet av tandreglering senare i livet.
Sugdel och sköld är gjutna i ett stycke. Utan tydliga skarvar får bakterier svårare att få fäste. Sugdelen är solid, vilket gör att bakterier inte kan samlas inuti den. Ytorna är blanka och lätta att rengöra.
Den är lämplig för alla barn i nappåldern. Ena är för mindre bebisar och den nadra är för barn som fått tänder.
Och så fick våran Snuttis Olivia en i munnen och började suga som bara den. Den andra hade hon lite svårare för (platta) för den smet från munnen hela tiden. Först tänkte jag att dom ju såg helt knasiga ut, men jag provade också på en och dom var faktiskt väldigt bra!
Så nu har Snuttisen "Denty" nappar i sängen som hon letar fram när hon vaknar på nätterna.
Olivias fösta play-date ;)
God morgon onsdag!
Igår kom min "blogg-vän" Natali hit med sin söte son Axel, Olivia var glad att träffa en kompis i hennes storlek .
.Dom två satt och lekte i Olivias rum och var nyfikna på varandra.
Jag och Natali har följt varandras bloggar sen vi båda blev gravida med våra minstingar, så det var kul att äntligen få träffas in real life. Jag brukar aldrig träffa någon sådär, men det kändes ändå att man kände varandraändå på något sätt och vi har massor gemensamt så det var kul att prata (på finska). Olivia är inte den enda som är tandlös, för det är Axel också, hihi.
Sedan tog vi vagnarna och promenerade till Handen, gick runt i affärer och åt sen lunch på Taco- baren.
Förresten, Nicole var med oss, hon fick en dag ledigt. Jag tänkte köra sådär lite då och då, ha ett barn hemma från dagis så dom får vara hemma med mig, utan alla syskon, lite mamma-barn-(och Snuttis) tid. Förra veckan var det Danilo och igår var det Nicole. På morgonen frågade jag henne om hon ville vara ledig, lite sådär i smyg och hon gjorde stora ögon och ville såklart det. Jag bad henne säga till sina syskon att hon har lite ont i huvudet, så dom inte blir sotis.
"Åh! Jag har sååå ont i huvet idag, så jag måste stanna hemma och sova. BARA sova!" gick hon ut till vardagsrummet och klagade till sina syskon. Dom var helt okey med det, enda dom oroade sig för var att vem som skulle gunga med vem nu. På mornarna brukar Danilo gå till Nicole och säga "Nicole, kan du ta hand om mig på dagis idag, kan vi gunga, du och jag?" sååå sött! "Jag ska ta hand om er idag grabbar! sa Bessa Bus igår, jag vet inte om grabbarna blev glada eller rädda när syrran ska ställa och stryra, haha...
När dem är hemma med mig brukar dom bli lite bortskämda. Såklart! Så Nicole fick äta glass, (fryst) bulle.
Och storyn bakom det var att jag hade kokat kaffe och tagit fram bullar ur frysen som jag tänkte värma upp när Natali och Axel kom, men hon visade sig vara laktos intolerant så det blev inget med det, men så satt Nukke och åt en fryst bulle på soffan... och hon märkte inte ens det! Iaf så sa hon inget... 
Olivias första play-date!
I affärerna så tjatade Nukke om läppbalsam, cheezuz alltså. Hur många har hon inte fått som slarvas bort?
"Men mamma, det är Bessa som äter dem, inte jag!" Jag vill, jag vill.... Och samma med nagellack, "Jag har faktiskt inte den här färgen hemma, mamma!"
Nope, det blev ingenting köpt. Jag tyglade mig, trotts att jag såg en jätte gullig one-piece till Olivia på Cubus.
Natali shoppade loss, tur var nog det, för Axel fick byta om efter maten 
It got a little messy, som det brukar bli med dem små :)
It got a little messy, som det brukar bli med dem små :)Axel
Glada Olivia
Snodde denna bild från Natali ;)
Jag ser hemsk ut, men det bjuder jag på, tyckte det var en rolig bild
Tack för igår Natali, det var jätte mysigt att ses! Vi nästa nästa tisdag ;)
♥ Olivias första egna skor ♥
Precis när jag och Natali pratade om skor idag och att Olivia verkligen skulle behöva skor nu när hon ska ställa sig upp överallt, strumporna blir ju så skitiga fort, så kommer Andres hem med en påse från Abuela & Abuelo! (=farmor & farfar)
I påsen låg ett jätte fint set med klänning med linneform och byxor som Olivia ska ha på sig imorgon, och så dessa! Skor!
Hon gillade inte alls ha skorna på sig, men det har inte nån av våra barn gjort i början heller, så hon lär ju vänja sig... :)
Dom var iaf jätte fina, i love them!
Gracias Abuelo y Abuela por las zapatos y la ropas! TQM.
♥ Vanessa ♥
Och så är nästa barn på tur, Vanessa- som mest kallas för Bessa.
Hon fyllde 4 år i juni, fast egentligen skulle hon ha kommit först i augusti, men hon kom 5 ½ veckor för tidigt.
Jaa-a. Hur ska man beskriva Bessa... 
Om den här tjejen kan man skriva en bok, eller som hennes fröken på dagis säger- man kan göra en egen film om den här lilla tjejen, och den skulle vara super underhållande! The Bessa-show!
Vanessa är familjens virvelvind. Hon är överallt och ingenstans. Hon är även familjens klantis. Alltid är det hon som råkar ut för allt, hon har så bråttom att hon själv inte hinner med alla gånger.
Det finns sjuhelsikes mycket vilja, mod och envishet i denna lilla tjej. Aldrig mött en envissare unge.
Och jisses vad hon kommer på knasiga idéer.
Ena stunden är hon ängelen själv, så lugn, snäll, klok och såå go. Andra stunden kan hon få sina utbrott och skriker med rösten som Gud glömde. Cheeezuz för den rösten alltså. Skrämmer alla med den. Don´t mess with this girl...
Vanessa är också väldigt snäll, klok och framförallt rolig!
Bessa är en modig tjej, hon är inte rädd för nånting. Hon kan prata med vem som helst och tar för sig.
Jag har alltid sagt att hon kommer att gå väldigt långt i livet med sin vilja, mod och envishet.
Det är en egenskap som jag är glad för att hon har, att hon kan välja sin egen väg.
Hon har en vilja av stål, vilket hon ofta hamnar i bråk för.
Hon är den i syskonskaran som ska styra och ställa och bestämma. Jämt! Blir det inte som hon vill så blir det hus i helvete.
Vanessa är väldigt bestämd på vad hon ska ta på sig också, det har hon varit läänge. Prova att sätta på henne mjukisbyxor och se upp! Det går bara liksom inte. Det ska vara tights.
Häromdagen tog jag fram ett par svarta, jätte fina byxor i lite pösigare modell, men det gick inte alls. Vi skulle ut och alla väntade på henne och hon totalvägrade. "Dom är jätte fula!" skrek hon och satte sig bestämt på golvet.
Vanessa älskar allt tjejigt, så som skor, väskor, nagellack och speciellt då läppglans. Helt tokig i sånt! Hon älskar även klistermärken och plåster. Gaah jag blir så tokig på hennes plåster-fasoner. Hon gör illa sig flera gånger per dag ibland och då ska hon ha plåster på- direkt. Hon tror att plåstret gör att det inte gör ont, så så fort hon har plåster på försvinner det. Vet ni hur många paket plåster som går åt här hemma!? Och då bara för Bessa!
Hon brukar leka med sina låtsas telefoner, och sitta och rita och pärla. (För att inte glömma sina klistermärken och läppglans och smink)
Hon älskar att dansa och sjunga och showa. Och jag älskar hur hon ska förklara saker och ting.
Bessa är en riktig tuffing!
Tjejerna hade modevisning med kusinen Felicia
Älskar dig så mycket Vanessa, och jag är så stolt att du är min dotter.
Jag älskar att du vågar vara dig själv. Du är så cool och toppen!
Vinteroveroller till 4 av 5- CHECK!
Idag kom paketet från Lekmer som jag klickade hem i förra veckan!
Däri låg 4 st vinteroveroller, 3 par byxor och en tröja till Olivia.
På köpet fick jag "loppi-påsen" med lite gott och blandat i: shampoo, balsam, olja, badleksak, popcorn, nån kräm mm.
Idag var jag och Snuttis hos min syster, hon åker till USA på lördag (hon kommer missa dopet) så hon fick prova min köänning och så passade jag på att sno en tavla från henne som jag tyckte skulle passa så fint i vårt kök.
Ni får se den imorgon.
Nu har jag en massa tvätt att vika, så det är väl dags att ta itu med det....
♦ Satu S V A R A R ♦ Del 2
Sådärja! Här kommer dem sista svaren!
Hoppas att ni håller er vakna 
Det här med maten är ju jätte svårt.
Jag har fått en massa matfrågor, so here we go---
Eftersom Andres är utbildad kock och älskar att laga mat så är det oftast han som står för middan. Han är superduktig och har bra fantasi vad gäller vad det ska bli. Själv känns det som att jag saknar den fantasin helt just nu. Jag är verkligen inte någon kock och jag kan inte heller säga att jag älskar att laga mat. För det gör jag inte. Jag gör frukost och lunch och mellis. Och till lunch brukar det bli något enkelt som jag vet går hem. Till maten brukar jag alltid ha grönsaker till.
Jag försöker få barnen att dricka mjölk- tjejerna dom är helt omöjliga men grabbarna kan dricka ett halvt glas om jag mutar med att att dem får ett glas saft sen. Ja, till maten får barnen dricka vatten eller saft. Både med och utan socker.
When i cook, it´s like:
Vi handlar oftast på Coop och tyvärr har vi inte börjat veckohandla.
Fast nu har jag faktiskt tänkt börja skriva matlista så att jag kan förbereda för middagen på dagen när det bara är jag och Olivia hemma. Barnen har inte någon direkt favoriträtt. Ris är bland det bästa dem vet, likaså köttbullar. Haha..
Det här med maten är svårt för att jag tjatar på barnen att äta upp sin mat. Jag hatar det här tjatet!
Jag säger "Om du inte äter din mat nu så får du inte..." ja och vad det nu kan vara en glass efter maten eller något. Dom vet att dom inte får något annat gott sen. Men just det här med att muta och hota, tjata! I hate it!
"Kom igen, ät din mat nu" är nånting som sägs ofta vid matbordet.
Istället för ät det du orkar och lämna resten sen.
Men jag tror som mamma, eller förälder över huvudtaget oroar man sig mycket för vad och hur mycket ens barn får i sig. Speciellt om man har barn i det tunnare laget vilket jag har. Jag ska förbättra mig där... jag ska.
Jag ska inte tjata om maten. Men sen är det också så att äter dom inte så får dom inte heller efterrätt.
- Är jag social eller blyg? Både ock! Jag har inga problem med att få vänner och prata med folk, men jag är ändå rätt så blyg av mig.
På lördag är det dop för Olivia, hennes Gudföräldrar ska vara min kusin Jon och Andres syster Ela.
Barnen har gudföräldrar från båda sidorna.
Mellannamn: Nicole Karolina Mercedes, Vanessa Daniella Susanna, Danilo Stefan Andres, Jonathan Oscar Hugo och Olivia Minna Isabella.
Min förebild är min morbror Lasse. Han är så klok, lugn och så stark, trots allt han och hans barn fått gå igenom med bortgång av deras mamma/fru. Man tankar bara fullt med positiv energi när man bara bytt några ord med honom. Man förstår vad som är viktigt och vad man ska låta vara.
Några av er frågar om vi fick elaka kommentarer från folk för att vi har många barn- Jo det fr man ju. Eller kanske inte direkt elaka, men ogenomtänkta iaf. Folk som undrar om vi ska befolka hela världen, om vi inte har nån TV hemma eller så frågar dom "nu ska det väl räcka" Fan heller att det ska! Som tur är så har man lärt sig att skaka av det mesta av dumma kommentarerna. Visst tar man åt sig, jag är sån jag kan inte rå ör det, men jag kommer tillbaka med en mot kommentar direkt ändå.
Jag förstår inte att folk vill läga sig i hur många barn en familj väljer att ha...? 
Men för det mesta är kommentarerna bara positiva.
När jag väntade Olivia så var det många som vände sig om för att titta efter mig och barnen. (Ja, nu också då)
Jag blev lite ledsen när jag berättade för folk i min närhet om att vi var gravida.
"IGEN!?" sa folk och sen kom "Grattis" för långt efter. Ett barn är ett barn, det är lika stort varje gång, oavsett om man väntar första eller 5:e barnet. Och man blir lite ledsen att ens familj inte delar den glädjen med en.
Om inte vi tycker att det är jobbigt med ett till barn, varför tycker ni det? Det är väl ändå vi som tar hand om dem...eller? Jag kommer ihåg midsommarafton 2012 när vi firade midsommar hos Puua då Mummu var i Finland. Jag ringde till Mummu och berätta och reaktionen var inte alls det jag hade förväntat mig. Det var bara min morbror Lasse som var i Finland med dem som var uppriktigt glad över beskedet. Olivia var inte direkt planerad då jag åt p-piller och det höll inte min mamma om, hahah...
Jag får mycket hjälp från mina föräldrar vilket jag uppriktigt är så tacksam för. Dom ställer upp när jag frågar/om dem kan. Nu frågar jag inte så ofta då jag vill och kan klara mig helt själv. Det är bara en liten sak som att barnen kan vara hemma hos dem en stund medans vi går och handlar själva snabbt som betyder mycket.
Hur vi firar jul och födelsedager?
- Nu den senaste födelsedagarna har dom haft dubbla kalas. En för kompisar + min familje, sen har vi gått och grillat hos Abuela och Abuelo och firat där med dem.
Jul brukar vi vara på båda ställen. Först öppnar vi paket i lugn och ro hemma, sen träffar vi min sida av familjen, äter mat och Jultomten kommer, och eftersom Andres sida av familjen firar jul först sent på kvällen så åker vi dit på kvällen. På det viset är vi med båda familjerna :)
-Micael jobbar inom restaurang nu.
- Haha, jag tror aldrig att jag får Andres att gästblogga, det är inte hans grej =)
- Vad kan jag berätta om Andres ex... Inte mycket alls då jag inte känner henne. Hon är från Chile och i Andres ålder. Jag har träffat henne några gånger men vi har aldrig pratat med varandra, så jag kan inte säga bu eller bä.
Nu vaknade lill Snuttisen!
Jag gör ett eget inlägg om barnuppfostran och hur familjemedlemmarna hänger ihop snart ;)
♦ Satu S V A R A R ♦ - You asked me! -
Nu kommer mina svar, jätte roligt att så många av er var med på att ställa frågor :)
Jag börjar från början då.
Jag & Andres träffades för första gången när han stod vakt på en restaurang där mina föräldrar och syskon brukade vara. Jag kom förbi där några gånger och första gången vi sågs var jag nog 16 år. Jag var alltid så pirrig och lite rädd om han inte skulle låta mig komma in och säga hej till mina syskon som satt där och festade. Men det gjorde jag ju :)
När jag fyllde 18 så fick jag gå in, helt lagligt.
Vi brukade hänga där på stället han jobbade, jag, mina vänner och familj. Men det var inget där i början då båda hade ett förhållande. Jag kan tillägga att jag aldrig varit en party tjej, jag drack aldrig nånting annat än läsk när jag var ute.
När vi sen båda blev singlar så stod vi alltid och pratade en massa och en kväll efter stängning följde jag med honom ut och äta. Vilket vi sen började göra ofta.
Sen bytte han jobb och stod som vakt på O´Learys och där blev det mer allvar. Jag ville alltid dit, för att vara med/nära honom. Ena ledde till den andra och vi sågs allt oftare. Jag var såå kär i den här mannen, han var så spännande och så jäkla underbar på alla sätt och vis. Vi har nog varit tillsammans i 10 år nu (wow va mycket det lät nu!)
(Bild tagen för 7 år sedan)
Andres är 16 år äldre än vad jag är och har 3 barn sedan innan. Diego, Patricia & Micael. Micael var nog ca. 11 år när jag träffades honom för första gången. Det dröjde längre innan jag träffade Diego & Patricia, Patti först när Nicole var några månader. Vi har bott ihop i lite över 7 år nu och gifta i 5 ½ år, bröllopet var jätte fint och allt vad vi drömt om.
När vi beslutade oss för att försöka bli gravida så tog det sig på andra försöket. Tyvärr ledde det till en missed abortion i vecka 9, vilken jag fick skrapas för. Efter skrapningen stötte jag på komplikationer och fick ärrbildningar i livmodern vilket upptäcktes först senare. Vi började på utredning när inget hade hänt efter 1 år. Det visade sig att jag inte hade nån egen ägglossning, iaf inte varje månad. Jag hade en tendens till PCO. Jag fick börja knapra på Pergotime (<---ägglossnings stimulerande tabletter), både enkel, dubbel och trippelkurer- men inget hände. När jag bytte klinik så träffade jag en jätte bra läkare som undersökte grundligt och förstod inte hur läkaren hade kunnat skriva ut så många kurer av Pergotime, det får man bara äta i ett halvår. Och jag hade kört med dem mycket längre.
När dem undersökte min livmoder och äggledare så upptäckte dem ärrbildningen och jag fick opereras på nytt och hade spiral i 3 veckor efter det så att det inte skulle bli mer ärrbilning. Efter det fick jag börja med Puregon behandling, den ska hjälpa mig att få ägglossning med hjälp av sprutor på magen och jag fick gå på en massa kontroller.
Jag fick 2 missfall innan jag blev gravid med Nicole.
Det är många här inne som läser som har ett eller flera missfall i bagaget och det är ett känsligt tabubelagt ämne för många, men det är inget som jag inte kan prata eller skriva om. Det är min historia, det har hänt mig och jag vill säga till er att det kan gå bra, trots flera missfall. När man är mitt i det så är det fruktansvärt tungt.
Det går inte att föreställa sig känslan att få kämpa så hårt och länge för att få ett litet mirakel. Det som var så självklart och enkelt för alla andra runtomkring en var så svårt för mig. Dom förstod inte. Ingen förstod. Inte min egen familj, inte ens Andres förstd mina känslor och min förtvivlan att kanske aldrig få bli det man själv känner sig vara ämnad för.
Att bli mamma.
Från höger och vänster fick man höra om syskon och vänner att dom är gravida, och visst var man glad åt deras vägnar, men samtidigt kände man en jävligt stor oro och rädsla, nästan panik att det inte hänt en själv efter så lång tid.
Min syster och jag skulle planera barn samtidigt, men jag hade redan försökt i så många månader innan hon bestämde sig för att bli gravid, och ändå fick jag Nicole 1 år efter att hon fick Dewin.
Vänner och familj sa att "bara du inte tänker på det så händer det" och det är bland det värsta som du kan säga till någon som verkligen försöker och kämpar för att få en liten. Det ger bara dem som försöker ännu mera press och oro, det hjälper inte ett skit, så tänk efter nästa gång. "Det kommer när det kommer" är också en käftsmäll i ansiktet.
Ibland kommer det inte. Ibland måste man söka hjälp för att det ska komma. Ibland ligger orsaken till barnlöshet någonannanstans än just mentalt. Så tänk efter vad ni säger till dem utsatta. Det är fasiken inte lätt för dem som det är, dem behöver inga kommentarer från folk som ger dem ännu mera skuldkänslor.
Jag hade gärna varit utan kommentarerna som jag fick, för jag kände mig ännu mera värdelös än vad gjorde innan.
(om det nu ens var möjligt)
Sen blev jag äntligen gravid med min lilla docka. Ni frågade om jag var orolig för något under min första graviditet eller om jag bara kunde njuta. Jag var orolig för precis allting. Jag kunde inte njuta alls. Jag var konstant rädd och orolig att jag skulle mista det mest värdefulla jag har, som låg i min mage. Första tiden var jag otroligt rädd för missfall och sen var jag rädd att hon skulle dö i magen. Det kändes bara för bra för att vara sant. Skulle jag äntligen få bli mamma?
Och samtidigt så mådde jag fruktansvärt illa hela graviditeten, från början och fram tills att hon var ute kräktes jag varenda dag. Precis så som det var med Olivia. Skillnaden mellan deras graviditeter var att jag iaf kunde sova/vila när jag ville, för Nicole var första barnet. Med Vanessa och tvillingarna mådde jag inte så illa. Den värsta illamåendet gick över i vecka 15, ungefär. Så från att vi började planera så tog det ca 2- 2 ½ är innan vi fick Nicole.
Hur jag upplevde första förlossningen...? Hmm. Den förlossningen varade längst, och det är också den enda jag har fått epidural till. Fast när jag kom till sjukhuset kände jag mig lugn. Nu var jag i goda händer och skulle något hända nu så var jag iaf på sjukhus. Såklart gör det ONT! Så jag måste svara att första förlossningen var jobbigast, man visste ju inte vad man hade att förvänta sig. Jag har alltid tyckt att värkarna är värst, själva krystningarna gör inte ont, dem är bara obehagliga, tycker jag.
När Nicole var född så tänkte vi att vi vill ha ett barn till, och vi vill inte vänta i 2 år till för att bli gravida, så vi sökte hjälp ganska snabbt på samma klinik som jag gick hos när jag fick Nicole. Återigen började med sprutorna, fick ett missfall och sen blev jag gravid med Vanessa. Varje missfall man får är ju verkligen hemskt, men det var inte på samma sätt, eftersom man redan hade ett barn sen innan.
Efter Vanessa tänkte vi inte så mycket mer om att söka hjälp, jag började bara aldrig med p-piller. Det var ingen idé ändå, så svårt som vi hade med att få de första.
Grejen här var att jag alltid, alltid, alltid drömt om att få tvillingar. Sen jag var jätte liten. Och jag hoppades på det när jag fick börja med ägglossnings stimulerande sprutorna när vi fick både Nicole & Vanessa, för när man tar dem så är det större chans att få tvillingar, då 2 ägg kan släppa samtidigt. (Man gick ju på kontroller för att bevaka att inte fler än 2 växte till sig) Så när jag blev gravid med Danilo och Jonathan var jag jätte överraskad. Wow, we did this on our own! Vilken lycka! När vi sen skulle på ett tidigt ultraljud och det visade sig vara tvillingar var jag helt klart chockad. Så lycklig! Vi har inga tvillingar i släkten, varken jag eller Andres, så det kom som en total överaskning. Vi kunde bli med barn själva och vi fick två på en gång! Jag kommer ihåg att jag skrev överallt att jag önskade mig tvillingar, jag önskade och hoppades för jag har alltid varit så fascinerad av just tvillingar. Så det där stämmer nog, det där med att bara man vill något högt och djupt, så kan det slå in, ni som läst boken "The Secret" vet vad jag pratar om.
Jag och mina syskon är födda och uppvuxna här i Sverige, men vi har alla gått på finska klasser. Mamma är från Myllykoski (vad det nu är på svenska) och pappa är från Porvoo (<---Borgå.)
Andres kommer från Uruguay, och han och hans sida av familjen pratar spanska. Dock är han dålig på att prata spanska med barnen, men jag tjatar på honom om det. Barnen förstår lite spanska och kan några ord, men inte så att dom pratar det flytande alls. Fast jag såklart skulle vilja det.
Dom pratar flytande finska då hela min familj pratar finska med varandra. Och så flytande svenska förståss.
Barnen brukar prata finska med varandra och sina kusiner (från min sida).
Jag och barnen har aldrig varit i Uruguay, men vi har planer på det, men först sen när barnen är lite äldre. Flygresan dit är jätte lång och vi vill att dom ska ha goda minnen därifrån sen. Andres har fortfarande kvar släkt där, men hans närmsta familj bor här i Sverige.
Jahop, lite fårgor om jobb då :)
Jag är utbildad barnskötare och har jobbat på lite olika förskolor, men jag har varit hemmafru/mamma ändå sen jag var gravid med Nicole. Jag har ingen aning om vad jag vill göra sen när det är dags för mig att gå ut i arbetslivet.
Jag skulle vilja bli barnmorska, eller iaf jobba på förlossningen, eller bli barnpsykolog, men orkar jag verkligen plugga så länge? Och matte, det är verkligen inte min grej.... Vi får se hur länge jag kommer att vara hemma, mitt mål har ju varit 3 år med varje barn, men vi får se hur möjligheterna ser ut. Men iaf 1 år till.
Japp, det är bara jag som tar ut föräldraledigheten.
Hur jag ser på "arbetsbelastningen"...? Jag tycker absolut inte att det är någon belastning, vi har själva valt att ha det såhär och det funkar för oss. Jag älskar att vara hemma, ta hand om barn och hemmet.
Skulle inte vilja ha det på något annat sätt.
Andres är utbildad kock, men jobbar nu inom bygge.
Jag har 3 syskon, jag är minstingen. Stefan (<--Stefu) är 38, Toni 37 och Karolina 34.
Här är jag, mina syskon och våra föräldrar.
Vi bor alla inom samma område, så det blir att vi ses spontant ganska ofta.
Jag har alltid velat ha många barn. När jag var liten låtsades jag att jag hade hur många syskon som helst. Samt i alla mina lekar fanns det är jäkla massa barn. Minst 8 ska jag ha. Hahaha...
Som svar på frågan mååånga av er har ställt- ja- jag vill ha fler barn.
Att det blev många barn tätt har jag inte tänkt så mycket på, det blev bara så när man fått en.
Alla barnen föddes vaginalt och jag har aldrig spruckit. Nicoles förlossning gick mest långsammasat, 14 timmar tog det. Vanessa kom supersnabbt, jag hann inte få någon smärtlindring och tänkte att jag ska föda ståendes vid dörren in till förlossningssalen. Danilo & Jonathan kom ännu snabbare, 1 ½ timme efter att vattnet hade gått. Och vattnet gick utan frvarning. Olivia tog också lite längre tid, den här gången tog det lite mera tid att öppnas till 4 cm, men därifrån var hon ute på nolltid.
Det här med amningen- med Nicole försökte jag i 5 veckor fast det inte funkade inte alls, hon skrek för att det inte kom tillräckligt och jag grinade för jag kände mig så hjälplös. Och alla dumma kommentarer om att man ska amma hjälpte ju mig inte alls. Så jag slutade och gav ersättning. Samma sak med Vanessa- jag provade i 3 veckor, det funkade inte så jag bytte och tvillingarna fick ersättning direkt. Olivia ammade jag i 6-7 veckor och övergick sen till ersättning. Det är jätte mysigt och bra att amma, men om det inte fungerar eller om du inte vill amma- gör inte det. Ersättning går lika bra, tycker jag. Jag kan inte se att det var jobbigt att ha många småbarn samtidigt. Allt flöt bara på, vi synkade dem tidigt så att dem skulle sova och äta och allt det där samtidigt, så allt gick bara av farten. Såklart är det ingen dans på rosor, det är det inte ens med 1 barn, men man klarar det.
Nicole föddes i vecka 38 + 5, Vanessa 34 + 3, tvillingarna 30 + 3 och Olivia 36 + 5.
Så jag blev ju inte gravid med twinsen direkt när Vanessa var född, det skiljer 9 månader mellan dem för att pojkarna kom 10 veckor för tidigt ;) Någon frågade om jag haft några komplikationer med graviditeterna- Jo. Aldrig något stort när jag vart på koll på MVC förutom med Olivia när jag hade lågt blodsocker, men det var bara för att jag mådde så illa. Men mitt problem har varit sen jag väntade Vanessa har varit att jag öppnat mig för tidigt utan några direkta känningar och därför har jag fött för tidigt. Så jag fick ju hjälp med Olivia, fick ta medicin för det varje dag från vecka 20 ungefär.
Vilken månad jag som tidigast fått bebis mage? Hmm, min mage svullnade upp ganska tidigt, men det är ju inte pga. bebisen, men bebis magen kom väl i vecka 15 nånting...?
Vi bor i en lägenhet på 120 kvm på 6 rum och kök. Danilo & Jonathan delar ett stort rum och alla andra har egna rum.
Jag vill absolut bo i radhus eller villa nån gång i framtiden. Inte för att jag inte trivs här, för det gör jag, men just för att ha en egen uteplats där barnen får leka, man kan grilla... ja, allt det där ni vet?
- Hur får jag vita tänder...? Jag borstar ;) Inga mer knep än så :) För ca. 4 år sedan gjorde jag tandblekning hemma, dock.
- Barnen slutade med napp... Nukke ca 2 år, Bessa 1 år, grabbarna fick bara en månad, och Olivia snuttar fortfarande.
Alla har slutat med nattvälling vid ca. 2 års ålder. Blöja slutar dem oftast i 2 ½, samma med att sova på dagen.
- Ögonfärg- Andres brun/gula (ja det är sant!) Jag grön/blåa, Nicole bruna, Vanessa brun/gröna, Danilo & Jonathan blåa, Olivia blåa.
- Barnen leker själva, det har vi varit noggranna med direkt att dem inte ska behöva en vuxen med sig hela tiden när dem ska leka. Ibland leker jag med dem, men oftast leker de själva. Därav inte sagt att dem alltid leker snällt med varandra, för det gör dem absolut inte. Alltid slutar det med bråk och gråt.
- När vi hade 4 bakåtvända bilstolar så hade vi en 7-sitsig Mercedes, 2 stolar på mellan rader och 2 på bakre.
- Jag dammsuger varje dag (ungarna tar med halva sandlådan hem varje dag), våttorkar ca 1 gång/veckan, dammar varje dag.
Rengör toaletten flera gånger per dag- vilket är ett måste då pisse-nissen Jonathan inte kan sikta ordentligt...
- Ja, sängarna bäddas varje dag...
- Det är oftast alltid städat hos oss, eftersom jag är en städ-oholic. Jag måste ha fint hemma!
- Jag sminkar mig med mascara varje dag. (oftast) På sommaren räcker det, men sen har jag också foundation eftersom jag inte har en jämn hudfärg.
- Jag lägger mig vid 12 varje kväll och går upp 6:30- 7 varje morgon.
- Det är väldigt olika om hur länge jag är vid datorn. När barnen är på förskolan blir det mer, men när dem kommer hem så hinns det inte med alls.
Cheezes vad långt det här blir, hänger ni fortfarande med??
Jag avslutar detta inlägg här och fortsätter med andra delen ;)
2:a september
Vi välkomnade september månad med riktigt höstväder!
Igår när man tittade ut så kändes det som höst direkt, en massa gula löv på marken, det blåste... och idag regnar det.
Jag är så glad att vi hann köpa regnkläder till barnen, för idag behövdes dem verkligen!
Igår var det ganska kallt emellanåt, men vi gick ut och utforskade skogen och lekte precis här utanför oss lite.
Olivia vill gärna smaka på syrrans kaka...
Vanessa älskar att utforska i skogen
"Nej Olivia! Den är smutsig!" Gulliga brorsan tar hand om minstingen.
One for all
Våra ljus, en för varje familjemedlem❤
♥ Nicole ♥
God morgon söndag!
Tänk att det redan är 1:a september??
Den första officiella höstmånaden. Det ser ut som en riktigt höstväder ute just nu, det blåser och en massa gula löv ligger på marken.
Jag lovade ju att skriva lite om varje barn, om vad som händer, vad som är nytt just nu. Det är ett roligt minne att läsa om och minnas tillbaka till. Medans jag svarar på era frågor så publicerar jag det här nu, så att ni ändå har något attt läsa när ni kikar in här ;)
Vi börjar med Nicole. =)
Nicole aka. (<--- also known as) Nukke (som är docka på finska) -våran först födda barn.
Tänk att hon redan är 5 år. Så som vi fick kämpa med att få henne.
Nicole är en klok, snäll tjej med ett hjärta av guld. Så omtänksam och gullig, tänker jämt på andra.
Hon är i en känslofas just nu. Tänker på en massa och funderar, frågar och försöker förstå.
Hon vill gärna ta hand om alla, hjälpa till. Genomsnäll.
Men hon är också kaxig. Cheezuz vad kaxig hon kan vara ibland.
Nicole är familjens Drama Queen. I am not kidding! Inte ens lite. Det är jämt drama drama drama med henne.
Hon skulle lätt få en plats på "Days of our Lives" den där tjejen. Allt kan bli sååå stort.
Hon är också väääldigt gammaldags. Hon pratar gammaldag och gestikulerar med sina händer och ibland kan jag inte hålla mig för skratt,
Nicole är känslig, väldigt mammig och väldigt blyg och osäker inför nya situationer. Ibland vet jag inte om jag ska pusha på henne för att hon ska våga prova, eller om jag bara ska låta bli.
Nukke älskar gosa och vara nära. Om hon får välja mellan godis och grönsaker skulle hon välja grönsaker. Mest gurka och majs. Hon äter i så mycket godis, men när hon äter så äter hon cola-nappar.
Hon älskar att leka med sina Barbies och kan sitta inne på sitt rum hur länge som helst. Jag älskar det faktum att hon kan sitta och leka helt själv. Jag som trodde att barnen aldrig skulle "lära sig" att leka ordentligt.
Hittils har dem lekt i korta stunder och snabbt tappat intresset eller så har det börjats bråkas eller annat som avbryter. Så jag älskar att hon hittat till leken.
Vi har tagit bort stödhjulen från Nicoles cykel men hon är inte så förtjust att lära sig att cykla ännu.
(Här på brorsans cykel)
Mummu är en väldigt viktig och betydelsefull person i hennes liv (förutom egna familjen).
Kompisar har hon men hon älskar att hänga med sina kusiner Emma & Felicia. Dem är nog hennes förebilder.
Här är en bild tagen hos Mummu & Puua
Våran älskade Docka 
Tänk så stor du blivit... Jag är så stolt över dig Nukke och jag är så glad och tacksam att just jag fick bli din mamma.
Jag älskar dig "yli merien, yli vuorten, kohti kuuhun tähtiin ja takaisin"
