Känkkäränkkä på besök

Halloj onsdag!

Idag är det planeringsdag på dagis, så alla 5 småttingar är hemma vilket passade oss bra för vi ska iväg efter lunch.

 

Igår gick jag & Olivia till Handen C för att gå några ärenden, samt köpa rumpsalva till lilla damen.

Vi har några salvor här hemma, men just denna är favoriten och den var såklart slut.

 

 

När vi promenerade hemåt så tänkte jag att jag hämtar barnen tidigare från dagis så kan vi gå och sätta oss ute och äta picknick, vädret var ju helt underbart. Tänk att vi snart är halvvägs in i september och det är så varmt och soligt??

LOVE IT!

Jag kom till dagis vid 13:45 och det var sura miner. WTF!?

När vi skulle gå hemåt var det ännu mer sura miner, en ville gå till Puua, en ville in och titta på film och när jag sa vad jag hade tänkt mig så började dem grina och tjura. Något som jag verkligen ogillar är meningslöst gnäll/tjat!

Jag var dumma mamma, fula mamma- en slängde sig på marken (Jonathan) och den andra (Nukke) gick och tjurade för sig själv... Suuuuuuck!

Sen dess har det bara gått utför hela dagen igår. Både Nicole & Jonahan tjurade över allting.

Det var fel lekplats, det var fel gunga, det var hela tiden bara tvärtemot. "Jag var här föööörst!" grinade en efter en. "Jag hade den först!" Dem bara gnällde och retade varandra hela dagen igår.

Och när jag säger till (för det gör jag direkt, här daltas det inte) så blir det världens drama. Danilo gungade Olivia och då skulle tjurskallen Jonathan klämma sig emellan och ta över så dem började bråka och gungan gick hit och dit med en liten snuttis i, och när jag tog bort Jonathan och sa åt honom så kastade han sig på marken och började svära.

 

Då fick jag nog av allt gnäll, skrik och bråk så jag sa att vi går hem nu så får han gå in på sitt rum.

Han trodde väl att jag bluffade för han skulle spela kaxig och ligga kvar på marken när jag gick. Men när han såg att jag inte hade en tanke på att komma tillbaka och hämta honom så började han gå. Gråtandes.

Danilo plockade fina blommor till mig under vägen så Nicole tog från honom och rev sönder. Och återigen när jag sa åt henne så började hon också kaxa sig igen med att jag är dum och att hon minsann inte tänkte lyssna på mig.

 

Det hela slutade med att Nicole & Jonathan fick sitta inne på sina rum en lång stund när vi kom hem.

Jag bara räknade timmarna, minuterna tills det var dags att lägga dem igår.

Herregud vad handlade det där om? Det var en riktig "känkkäränkkä"- dag hos oss igår.

 

Nu ska jag förbereda lite, vi ska åka tåg idag, första gången för allihopa, förutom Vanessa!

 

 

intressant!!
jag tycker bepanten krämen är bäst för min lille ;)
testat den?

skönt att höra att dina barn oxå e som mina barn :)
Kram

Låter som min eftermiddag igår hämtade Eddie på dagis och hade sen tänkt gå till fotbolls planen som han tjatat om MEN nej när vi väl kom dit var allt fel och så fortsatte dagen och idag. Och idag finns det noll energi och göra något då han haft växtvärk hela natten och när jag väl fick sova fick jag en fot i ögat och då la jag mig i hans säng och då vaknade Wilton .. Plus att det regnar här ...
Ibland är dagarna bara inte bra !!

Jag är ett av fem barn i min lilla, stora familj, och jag säger det här med ett leende på läpparna, om dem bråkar nu är det ingenting jämfört med hur det blir i tonåren haha, syskonkärlek!! Det mest underbara och fantastiska man har i livet är ens syskon, lika mycket som man älskar dem, hatar man dem! Jag blir varm i hjärtat när jag ser alla fina bilder på din fina familj, så mysigt! Och av egen erfarenhet så säger jag bara, åh bråken och skriken blir värre! Men det är nog värt det, jag hör mina egna föräldrar (även om man ibland undrar haha) skratta såhär i efterhand om allt jag och mina syskon ställde till med som små! Jävlar vilket tålamod man måste ha, men alltså, jag skulle inte byta ut mina syskon mot något i värden idag (eller jo kanske mina bröder som fortfarande är i puberteten hehehe) och allt kul man har ihop! Din blogg gör mig glad den är så mysig och läsa! Kram!

Det är så befriande med dej Satu, att du inte är rädd för att även skriva om jobbiga saker. Allt är ju inte härligt, underbart och ljuvligt hela tiden...det ska gudarna veta. Så skönt att du även berättar om det mindre positiva. :) Jag tycker att du verkar ge dina barn en jättebra start i livet. :)

En stor tröst och energi påfyllnings kram!!!!

Men visst är det otroligt trist och så typiskt att det blir gnäll och tjafs när man själv tycker man kommer med en toppenidé som t ex hämta tidigare och göra nå kul...är knepigt det där.
Sänder över massa styrkekram till nästa gång det blir jobbig dag. (för tyvärr brukar de ju dyka upp lite då och då)
Kram från Söderhamn

Inotyol on parasta! Ostan sitä aina, kun käydään Ruotsissa siskon luona, kun sitä ei myydä Suomessa.

Håller med dig om Inotyolsalvan. Bästa som finns till röda rumpor.
Bephanten är bra som mjukgörande/ såriga bröstvårtor. Men inte när rumpan redan är röd.

Så som din dag var igår har jag haft idag. Tålamod och energi är helt slut nu när barnen äntligen ligger och sover

Super fin blogg! Ta gärna en titt på våran blogg! Kram