Igår var ju den efterlängtade dagen då det var dags för oss att åka till Huddinge sjukhus för tillväxt ultraljud och specialist mödravården. Tillväxt ultraljudet var först och jag var så taggad att få veta vad han väger nu och hur han ligger där i magen. ♥
Allting såg jätte bra ut och tjejejn som gjorde ultraljudet var väldigt noggrann. Mätte fostervatten mängden, flödet till navelsträngen, och mätte lille Torgny 3 gånger för att få bra mått.
Han är inte så jätte liten dock, han ligger mitt i prick i kurvan, precis mitt i mellan linjen.
Han väger nu 2.100 g !!!!
100 gram mindre än när Vanessa kom till världen 2 ½ vecka senare i graviditeten.
Det här blir nog den största bebisen jag föder (hittils). Jag föder små bebisar, ingen har varit över 3 kg men så har jag ju fött 4 av 5 barn prematurt också... Nicole var dock störst med sina 2.8 kg.
Lille bebis har vänt sig och ligger med huvudet neråt nu!
Sååå glad är jag!!!
jag har varit lite orolig över det, för han har legat på tvären och jag var rädd att hur skulle det gå om han föddes för tidigt och inte vänt på sig? Om mitt vatten bara skulle gå...?
Nu ligger han som han ska (inte fixerad!) och bäst att du inte får för dig att jävlas bebis och vända dig nu!
Hon mätte även min livmodertapp och den var 2.9 cm lång.
Sen var det dags att åka ner några plan till spec MVC där man alltid får vänta på sin tur.
Där inne gick det bra också. Läkaren (som jag inte haft förut) sa att jag inte behöver ta Bricanyl mer om jag får onda sammandragningar.
När man kommit såhär "långt" så får han komma. Men bäst vore det om han stannade till vecka 36-36 +.
What?!
Det har jag aldrig hört! När jag åkte in för sammandragningar med Vanessa i vecka 33+4 så fick jag en bricanyl spruta för att stoppa värkarna, det är för tidigt ju.
Och Lutinus behandling som jag går på kunde jag sluta med om jag ville. Jag "kunde ta det" till vecka 35 + men han trodde inte att det skulle hjälpa så mycket de sista veckorna. Så jag ska ändå ta dessa som jag har hemma och när dom är slut så hämtar jag inte ut mer. Dom är inte heller direkt gratis...
Jag lämnade urinprov där också och läkaren sa: "Ja jag läste att du har GBS i urinen."
"-Vadå, denna graviditet eller?"
Liite förvirrad för ingen har sagt något till mig. Han sa att har man en gång haft det så har man det i kroppen, så jag kommer att få antibiotika intraventöst vid förlossningen ändå.
Nästa datum jag längtar till är 14 april för då går jag tillbaka till Huddinge för att träffa en överläkare på förlossningen som ska undersöka mig och se om jag ska få igångsättning efter vecka 37 +.
Jag skulle på sån samtal med Olivia i magen också, men hon ville ut innan det ju...
Anledningen till det är att jag har snabba förlossningar när värkarbetet väl sätts igång. Och så ser jag massa mer positivt med igångsättning, men mer om det en annan gång ;)
Gott med massor av olika smaker!!
