♥ T A C K ♥






Vad mysigt med såna fina föräldrar! Jag försöker ofta tänka på att ge människor i min närhet uppskattning. men när man inte får så mycket själv så är det svårt att hämta"bra" energi någonstans. Men en del människor vill man ju höja till skyarna!! :) Hoppas ni har en trevlig kväll! Kram
Så fint skrivet till dina föräldrar!
Kan bara säga, fast jag ju inte känner dom eller er egentligen, att de är underbara.
Som de ställer upp för sina barnbarn är så härligt att se, och dina barn o deras kusiner lever ett riktigt lyxliv med så engagerade mormor/farmor och morfar/farfar.
Ha det bäst allihopa.
Kram från Söderhamn
Fint skrivet!
Och du är lika underbar du! <3
Älskar din blogg!
Älskade Satu, läste ditt blogg, du skriver så fint, alltid.
När ni kommer till oss, ser jag kärlek i barnens o dina ögon, va kan man göra , en att älska er enny mer.Ni är alltid välkomna till oss, om vi inte är hemma ,vet ni var nyckeln är, o barnen vet var det finns (näkkileipää)
Tack Satu att jag fick tårar i ögona (igen) när jag läste ditt underbara brev.
Rakastan.♥♥♥♥♥♥♥
Så fint skrivet! Har läst din blogg ganska länge nu och tycker att du har en alldeles underbar familj som jämt finns där för dig. Kram :)
Så fint skrivit och vilken tur du har som har dom. Det är inte alla som har sådana föräldrar, jag har det inte min mamma bryr sig inte ett dugg och min pappa är död men har bra svärföräldrar men som inte är så friska att dom kan vara med barnbarn alls. Kram till dig och din blogg är så bra
Va underbart Satu! Så fint skrivet från hjärtat till din mamma och pappa! Dom är ju guld värda! Man blir så rörd och sen blir verkligen en påminnelse till sig själv om att bli bättre på det du beskriver. Kram från mig!
Jag har också tänkt på dina föräldrar flera gånger då du skriver ofta om dem. Jag är 28 år o väntar vår nr 4 o fundera här en gång att en sådan mormor/farmor vill jag också blir. Haha, länge tills dess, så nu njuter jag av mina småttingar :))
Vad fint ! Jag har ju bara mamma kvar i livet och saknaden efter pappa är stor, ännu större när man har ett barn. Tänk om Jax hade fått lära känna sin morfar...
Kram