Bajs lämning

Va ledsen jag blir över såna här lämningar!

Med Jonathan och Danilo gick det hur bra som helst med, vi skulle bara pussas och sen var det bra, men Nicole vägrade släppa vagnen. Dagiskompisarna stod i kö vid grinden och väntade, för dom skulle iväg till nån lekplats och leka.

Jag sa till Nicole att hon ska vara duktig och snäll så kan vi hitta på något skojigt idag efter dagis, men bara om dom sköter sig hela dan. Den senaste tiden har både hon och Vanessa trotsat på dagis och inte velat lyssna. Bara klängt på fröknarna. *suck!* 

 

Dom har endast 6 dagar kvar på förskolan, sen har dom 13 veckors sommarlov. Och på dem dagarna tänkte jag fixa saker så jag har det gjort när deras lov börjar. Om jag hade gett med mig och tagit med mig Nukke hem hade jag fått ta med mig Bessa också, och om grabbarna hade sett så hade dom också velat följa med. Och då hade jag inte fått något av det där gjort. Kom igen, bara 6 dagar kvar!

 

Hur som helst så grät Nicole när jag tog bort henne från vagnen, kastade sig på marken och grinade.

Vi har pratat om det här hemma med båda tjejerna. 

Dom gör såhär bara för att det är jag som lämnar, jag vet att dom inte skulle göra såhär annars. Om Andres skulle lämna dem så hade dom glatt ropat hejdå till sin pappa, gett han en kram och sprungit iväg och lekt med kompisarna. 

Det är inte rättvist!

Varför måste jämt jag få det här dåliga samvetet? VAD GÖR JAG FÖR FEL?

 

Jag är alltid med dem- alltid! Jag lämnar, jag hämtar, jag leker, fixar, hjälper och bara finns där.

 

Andres har ingen möjlighet att lämna dem på dagis, han åker hemifrån jätte tidigt. *6 dagar kvar, 6 dagar kvar* försöker jag intala mig sjjälv. Det här klarar vi av. Sen börjar sommarlovet.

Jag får väl ringa till förskolan snart, när dem borde vara tillbaka till gården för att höra hur det är, sen måste jag sätta fart- 100 saker som jag måste ta itu med idag innan hämtning! Och dessutom har jag mensvärk from hell.

Jäkla bajs start på dagen!

 

Och nu kom jag på att jag rostade bröd för ca. en halvtimme sen, så nu får jag äta stenhåda mackor också. (<---sista)

This is getting better and better...

 

 

Skickar över en stärkande kram:) Jag beundrar dig Satu som orkar sköta allt som hör till med fem barn.

Visst är det pest med sån morgon. Hela dagen blir "förstörd".
Men att tjejerna bara gör så mot dig r ju för att, precis som du säger, alltid är med dom. Det är du som är deras huvudtrygghet, även om de naturligt vis är trygga med Andres och resten av släkten med. Men det är ju precis så det brukar vara.
Mamman är nästan alltid den som får ta allt tjafs och vara den elaka. Och ja, det är urtrist.
Har precis det lika, även om jag nu då bara har en....och det mest irriterande är att jag är som en pestsmittad elak gammal häxa när jag säger nå till Linnea, men när hennes pappa säger exakt samma sak till henne då rynkar hon på sin höjd på ögonbrynen åt han och sen är det inge mer med det. Superkul liksom...eller inte!
Massor av styrkekramar från Söderhamn

ohh... ser dt framför mig... Precis så är det här oxå... jag får ta 99% av allt tråkigt och tjatet så explotionerna mm medan mannen han får den lugna delen :( men så är det jag är hemma mer då blir det naturligt att barnen och jag sliter mer på varandra... Och de kommer till mig med alla bekymmer... igår satt jag och räknade maskar på stickor... fullt upptagen... då kommer dottern till mig och vill att jagska knäppa knapparna på hennes klänning... fast pappan sitter 40 cm ifrån mig med två tomma händer och inget räknande :) andas andas ands... /Tyglina