Förresten, igår när vi gick från Mummu och Puua så skulle syrran hämta hem Dewin från brorsan under vägen (vi bor alla väldigt nära varandra) då blev Jonathan jätte arg och ledsen, för han ville hem till min bror. När han förstod att vi skulle fortsätta hemåt kastade han sig på marken och grät, jag försökte få upp han men han hängde där som en säck potatis. Jag sa att dom kunde ses idag istället, och det hade han minsann inte glömt. Så fort han vaknade så skulle han iväg till min brorsa (Stefu) och Danilo skulle ju såklart haka på. Dom har tjatat hela dagen (ibland var det bara tjejerna som kunde den konsten) så jag frågade brorsan om vi fick komma förbi.

Jonathan lös upp som en sol när han fick komma till sin morbror Stefu, och ännu gladare när han blev bjuden på glass!