Finland del 3 nu, och alltså sista delen.

Vi satt ute vid grillen till sent, min morbror Lasse spelade gitarr och sjöng och vi hade jätte mysigt.
Så när vi sen väl hade gått och lagt oss så kändes som att man inte hade sovit nånting alls när grabbarna bestämde sig för att vakna.  Och det hade vi inte heller. Kanske 1 ½- 2 timmar...
Medans dem höll sitt konsert i rummet och väckte hela familjen så gick jag ut och kikade läget. Alla sov, solen höll på att gå upp och det var så vackert. Mitt hjärta tog en bild, som jag kommer att minnas för evigt.



Jag gick in igen med hopp att få sova ens liiiiite lite till, men grabbarna var inte alls med på noterna. Jag var helt slut! Andres också, han försökte halvsova medans grabbarna gjorde sitt bästa för att hålla oss alla vakna. Nicole och Vanessa vaknade såklart också och var helt slut dom också, men till slut gick det inte längre, hur jag än la grabbarna om och om igen, provade med välling och allt möjligt, det var kört. Dom kanske ville fira stora syster Vanessa som fyllde 2 år den dagen!

Goood morning sunshines!

Det var dags att vakna och göra frukost. Den längsta morgonen i hela mitt liv. Och illa mådde jag också... (av nån konstig anledning? Karoooo??)

Den här målningen har min morfar (eller hur var det Mummu?) målat ovanför brsasan.

Eftersom vi vaknade så tidigt så åkte vi och handla lite födelsedags fika till Vanessa innan nån annan hade ens vaknat... (vissa har det bra?? Hahaha)
När vi kom tillbaka hade dom börjat vakna, en efter en..
Vanessa fick ett fånf med blommor från Mummu & Puua på sin födelsedag, och pengar från sin "Ville-Täti" så att hon kunde handla vad hon ville på båten hem samma kväll. Och Nicole, hon och jag fångade en groda till Bessa som hette Saku! Hahaha...

 Nukke & grodan Saku i hinken

Systrarna Merilä

Jonathan och Jag

Puua & Andres med fisk...

Modige Jonathan stoppade sitt lilla finger i fisken mun! Yakk!

Födelsedags fika!
Såklart sjöng vi på alla språk igen, och Vanessa hon var så stolt att alla sjöng för henne...

 Världens finaste 2-åring!!!
Vanessa, VI ÄLSKAR DIG!!!!

Jonathan och Puua


Framåt eftermiddan var det dags att packa ihop och säga hejdå till stugan. Jag kände att det bara FÅR INTE vara den sista gången. I will be back. Jag måste.
Vi stannade vid bondgården och sa hejdå till dem....
Ville lägga ut denna bild, tycker att den var fin, förutom att jag gjorde nån konstig min som förstörde hela bilden, så detta fick bli lösningen:

Sen hoppade vi in i bilen, och åkte till kyrkogården där mina morfäröldrar och morfars föräldrar ligger begravda. (familjegrav)

Eftersom grabbarna hade precis somnat och det började regna så stannade dem kvar i bilen med Andres. När alla andra hade gått tillbaka till bilarna så stannade jag kvar en kort stund med Nicole och Vanessa och "pratade" lite med mormor och morfar. Knäppt kanske, men jag ville presentera mina finaste flickor för dem. Tyvärr hann dom aldrig träffa mina barn...

Sen var det dags att åka mot hamnen som ska ta oss hem till Sverige igen.
Denna gång åkte Mummu, Puua, Karo, Peter, Dewin, Felicia, morbror Lasse & Jon med på samma båt.

Nicole hängde på Lasse och ville busa med honom hela tiden...

Busungarna i väntan på att komma in i båten


Vi var och åt middag tillsammans, och sen fick barnen leka i bollhavet, och sen var det dags för Tax Free där Vanessa fick sina födelsedags presenter

Nukke i bollhavet

Spidermannen Dewin i civila kläder, hihi...

Födelsedags barnet Vanessa- 2 år!!!

Danilo & Jon

Felicia slänger in Jon i bollhavet, sen började kriget!

Jonathan tycker om att vara i bollhavet!

.... Medans Danilo såg ut såhär...

"Jonskut" (= två Jon) på spel automaterna


Nattningen gick bra, alla var supertrötta och sov nästan hela natten igenom.

Och vi kom till bilen betydligt enklare sätt än dit resan.
Andres var och lämnade vagnen i bilen, sen kom han och hämta oss, och så kom Mummu & Puua och bar grabbarna medans jag hade tjejerna och Andres packningen. Den här gången väntade vi i hytten ganska länge tills den värsta köbildningen var över. Men trångt till bilen var det!  OCH TACK till Jon som hjälpte till att bära vagnen på väg in till båten!



Ni vet hur dom säger, Borta Bra, men Hemma Bäst.
Det stämmer ju, men det var så skönt att vara i stugan, och jag vill verkligen tillbaka!

TACK till er alla som var med och gjorde resan superkul för oss! Och tack för allt! LOVE YOU!