När Andres hade åkt iväg till sjukhuset så blev alla rastlösa och jag kunde inte sitta hemma och vänta på ett samtal utan att bli tokig, så vi gick ut på gården istället. Snön har försvunnit mycket på våran lekplats, så jag hoppades att vi skulle kunna gunga lite.

I hissen... Mamarazzi i högsta hugg!

Det där med gungandet. Not so good.
Det gick att sitta på gungorna iaf, vilket är ett framsteg, men det var fortfarande för mycket snö för att kunna gunga utan att fötterna nuddade snön och stoppade farten...

Danilo har gungat en gång tidigare, och även denna gång lös han upp som en sol när han fick gunga!

Jonathans första tur på gungan (han sov förra gången) och han ÄLSKADE det!
Eftersom vi bara har en enda babygunga på gården så får man lösa det på bästa vis- Dem fick gunga tillsammans i den. Voilá!

Det gick inte så värst bra att röra sig på lekplatsen heller... Snön är hård och isig och alldeles ojämn...


Längtar såå tills våren och sommaren så att man kan leka ordentligt på lekplatsen. Och då är ju även grabbarna stora nog att vara med och leka och gunga! Jippieee!