Det är nio dagar kvar tills vi åker till Tunisien! Jag längatr, men nu går dagarna ruskigt fort!
Tänkte bara säga några ord om alla kommentarer om att vi ska lämna våra små prinsar hemma.
De flesta tycker ju att vi gör rätt val, vissa tycker att det är för lång tid, mern egentligen spelar det ingen roll vad andra tycker. Dom som inte är i precis samma situation som vi kan inte förstå det här.
Vi har 4 barn VÄLDIGT tätt, tvillingarna är dem yngsta, alltså 3 månader snart.
Jag vet att 2 veckor är lång tid, men jag tror att det kommer att gå bra. Visst kommer vi ALLIHOPA att sakna dem jätte mycket, men vi vet att dom har det jätte bra hos sina far och morföräldrar. Annars hade vi aldrig lämnat dem.
Dom har det bättre där än i Tunisien. För deras del så kommer dem inte komma ihåg detta alls, dem kommer att bli så bortskämda av alla släktingar som kommer att gosa med dem hela tiden. vilket vi inte kan göra eftersom vi har 2 tjejer till som slåss för uppmärksamheten.
Vissa skriver att dem aldrig skulle lämna bort sina barn så länge att dem saknade sina barn (som är över 1 år) och det förstår jag.
Vi skulle ALDRIG, NEVER, EVER ens tänka tanken att lämna bort Nicole eller Vanessa!
Aldrig. Jag klarar mig inte ens en enda dag utan dem. Men det här är ändå en helt annan sak.
Och det kommer att gå bra.
Nästa år när vi åker nånstans så kommer det absolut inte heller upp i tapeten att vi skulle lämna bort NÅGOT av våra barn. NO WAY.