Snart middags dags

Varje morgon har min mamma kommit förbi för att hämta med sig järngänget till dagis. Hon cyklar förbi här varje dag när hon ska simma i Torvalla, och passar på att lämna järngänget samtidigt. Så skönt att slippa klä på Liiah trots att vi bor granne med förskolan.

 

Så fort Mummu kommer så går Liiah fram till henne och visar upp sina kläder. Varje morgon!

En liten diva är hon. ♥

 

Och så ska hon sätta sig på högtalaren vid TV-bänken så att man ska ta bild på henne. Hahaha..

Där sitter hon och  beundrar sina kläder en stund och säger "Chiiiz!" då måste man ta kort på henne. Vet inte hur många bilder jag har på henne sittande där, men ni lär ju se... Det är inget ovanligt här.

 

Här ville några av syskonen också vara med på bild. ♥

 

Nicole kör jämt sitt leende när jag är på G med kameran (mobilkameran fortfarande, buhuu)

 

Okej, där skulle hon se lite arg ut... hahaha...

 

Först var tanken att vi skulle ha gått ut till nån lekpark efter dagis, men det blåste så kallt och min varma jacka ligger i tvätten, så det var raka vägen hem.

Nu bereder vi inför middan, Andres åkte iväg för att handla mjölk och jag är hemma och kokar potatis.

Det blir kokt potatis med köttbullar och gräddsås för barnen idag. Och potatis med gryta till mig & Andres. Vi brukar alltid äta samma mat, vi och barnen, men nu blev grytan inte så som tänkt, så för att slippa tjaffs får dom köttbullar istället. Försöker alltid ha grönsaker med vid varje middag också. Mjölk eller vatten till maten.

 

Jag är ingen matpolis och pekar ajaj med fingret och att "Nej här hos oss äter vi aaaaalltid minsann hemmagjord mat, inga frysta saker här inte!" Bara ungarna äter och blir mätta och får i sig det dom ska varje dag så är jag nöjd. Lunch är jag mer lättsam med och då har jag inga problem att ta fram frysta köttbullar/pommes eller micropizza- inga som helst problem. 

 

Nu borde potatisen vara klara, dags att duka bordet och tända ljus. DET är viktigt för mig när vi äter middag ihop, att vi har tända ljus på bordet. ♥ Ger en härlig myskänsla.

Vi bor i salem och fick idag tidningen mitt i, då såg jag någon jag kände igen eran mummu. Lite kul att jag trodde det var någon jag kände innan polletten trilla ner . Hihi.

Så söta dem är :)

Hej! Hittade precis din blogg och har nu suttit och läst massa inlägg, framförallt om graviditet och förlossningarna. Jag tycker din blogg är jättebra!
Jag har alltid haft en rädsla för förlossningar och även om det är några år till det ev. blir aktuellt (är 20 år nu) så är jag orolig om jag kommer klara smärtan, för förlossningsskador, för att förlora barnet osv.
Men när jag läser din blogg blir man så glad! Du visar hur fint det kan vara med barn, och att ha många barn. Jag har varit inställd (pga min oro) att inte skaffa barn men har ändå börjat fundera och bearbeta mina tankar och vill ha barn, tror jag.
Är också orolig för att jag inte kommer att hitta någon att leva med och bilda familj med. Hur gammal var du när du fick ditt första barn? Hur gammal var du när du träffade Andres? Och en fråga till, vad jobbar du med? Är bara nyfiken på om/hur du hinner med ett jobb (eller utbildning)?

Du inspirerar, tack för en bra blogg! :)
kram

Er helt enig med deg om at så lenge barna spiser så er det det samme hva de spiser:)
Ingen matpoliti her heller.