OK med beröm eller Inte?

Jag har läst lite här och där om det här med att berömma barn eller inte och är lite nyfiken på vad ni, mina läsare tycker och tänker och gör kring den punkten.
 
Många experter säger att man inte ska berömma sina barn för att barn blir mer motiverade om man skippar berömmet. Om man berömmer så får barnet prestationsångest, sägs det..
Många så kallade experter är varken förtjusta i när man berömmer barnets beteende eller prestationer.
Det stora problemet med beröm, anser Petra krantz Lindgren (<--- beteendevetare & föreläsare), är att den vuxna tar sig rätten att recensera barnet.
- Beröm är en typ av bedömning som skapar oro. Bakom varje beröm lurar ju hotet om kritik när något inte går lika bra. Till slut börjar barnet tro att det är sina prestationer och blir rädd för att göra fel och misslyckas, säger hon.

Om man istället för att ge beröm visar sitt intresse för det barnet gör, öppnar man dörren till en värld av tankar och känslor, menar Petra Krantz Lindgren.
 
(Källa: google.)
 
Så här tycker och tänker jag:
Jag ger en jäkla massa beröm till mina barn!!!
Tänk dig glädjen när dem kommer och visar stolt upp sin fina teckning, eller när dem äntligen lyckats med något dom kämpat med i ett bra tag, lärt sig nya färdigheter, och saker, utvecklats och så säger man inte ens hur bra och duktiga dem var!?
 
Men man ska visst säga såhär istället:
 
Ditt barn ger dig en teckning
Du säger: "Tack, vilken jättefin teckning!"
Säg istället: "En till! Du älskar verkligen att rita, eller hur? Sätt dig här och berätta om teckningen."
Jag tänker: Oh no, ännu en teckning fullt med streck och klotter!
Men är det något dom har utvecklats med, som den första streckgubben eller ett hus eller andra nya saker dom lärt sig så, eller bokstäver/skriva så tycker jag och säger också att det var jätte bra, jätte fint!
Ditt barn gungar högt
Du säger: "Vad modig du är som gungar så högt!"
Säg istället: "Jag blir alldeles varm av att se hur lycklig du är!"
Jag tänker: OMG sakta farten innan du slår ihjäl dig!
Ditt barn slukar maten
Du säger: "Vad duktig du är som äter upp allt!"
Säg istället: "Åh, vad jag njuter av att se dig äta med så god aptit."
Jag tänker: Vilken mamma blir inte glad att se sitt barn äta??

Ditt barn har alla rätt på matteprovet
Du säger: "Alla rätt! Vad bra du är på att räkna!"
Säg istället: "Grattis! Det måste vara en härlig känsla. Hur känns det att få alla rätt?"
Jag tänker: Ungen har då inte ärvt den tanalngen från sin mamma inte...

Ditt barn hjälper dig att plocka ur diskmaskinen

Du säger: "Tack! Du är duktig som hjälper till."
Säg istället: "Jag blir så glad när du hjälper mig. Då går det mycket snabbare!"
 
Jag tänker: Skitbra! Nu får du ta itu med tvätthögen också!
 
Ja- så tänker jag. Om jag tycker att dom gör bra ifrån sig så säger jag det också.
Fattar inte riktigt varför man inte kan berätta för sitt barn hur bra man tycker att den är och saker som h*n gör?
den glädjen i deras ögon när dom lyckats med något är oslagbart och då vill man inte bara säga "Vad tänkte du på när du gjorde det" Låter så lamt.
 
Vad tycker och tänker ni kring allt detta?
Berömmer ni era barn?
Varför/Varför inte?
 

 

Kommentarer
Postat av: Åsa

Funderade lite efter det jag läste Ditt inlägg och jag säger nog att Elin gör bra saker, typ ritar fint, var duktig på karaten, snällt att hon plockar in i diskmaskin etc men jag talar oxå om när hon gör mindre bra saker. Jag tror ju att man som barn måste få feedback både positiv & negativ för att lära sig rätt & fel.

2014-03-04 @ 16:19:10
URL: http://naltabblovers.blogspot.se
Postat av: G.O.S

Min kommentar blir oftast åh vad du kan ;)

Bra tips de andra som du tagit från Google

2014-03-04 @ 16:29:55
URL: http://tremirakkeel.blogspot.se
Postat av: L

Jag tänker att man ska berömma barnen, ja, men på ett bra och konstruktivt sätt. Beröm är nödvändigt för att arbeta upp barnens självkänsla och få dem att veta vad som är bra och dåligt, för det vet de ju inte från början. Om de får beröm får något de gjort bra kommer de fortsätta göra det, vilket gör att när de växer upp kommer de veta vad som är rätt och bra beteende.
Men jag tycker som sagt att beröm ska göras på rätt sätt. Jag tänker att en kombination av ovanstående vore jättebra. Typ, "Vilken fin teckning! Vem föreställer den?/Var är gubben på väg?/Vem bor i det huset?" eller liknande, för att bekräfta barnet men också uppmuntra kreativiteten och berättelsen bakom teckningen.
Fortsätt berömma dina barn, det tror jag inte att de kommer lida av. Tvärtom :)

2014-03-04 @ 17:29:09
Postat av: mamma24sju

Svår fråga. Berömmet kommer ju automatiskt....men det är ju roligt att höra att man är duktig?! Även som vuxen....skulle kännas konstigt att ha jobbat bra på jobbet och kollegorna säger "hur tänkte du nu, berätta....." Nej jag fortsätter ge beröm som jag hör nu och hoppas att mina barn inte blir asociala och misslyckade....

2014-03-04 @ 18:30:48
Postat av: Jenny

Hej! Vilket härligt inlägg. Håller med dig. Klart barnen blir glad av vanligt beröm. Jag tycker det finns för många experter därute...

2014-03-04 @ 19:13:17
Postat av: Taru

Jag tycker man ska berömma massor!!!!
Då lär dom ju också lite rätt/ och fel.
Och samtidigt blir dom ju mer självsäkra och får
Självförtroende.

2014-03-04 @ 19:22:23
Postat av: Putzi

Hehe å shit vad du tänker precis som jag gjorde när mina barn var små :) Vi har alltid gett massor av beröm och har barnen gjort fel har de fått veta det men på ett fint sätt. Jag nog aldrig satt mig in i det här med beröm, för oss har det alltid varit en självklarhet att ge beröm. Har alltid berömt och oavsett hur tex ett prov gått. Jag vill tro att de har gjort sitt bästa och skulle det bästa vara dåligt så har vi tagit tag i det och vänt det till något bra. Beröm skadar inte enligt mig men alla är vi ju olika och ser saker ur olika perspektiv. Inget är nog rätt eller fel. Men med sunt förnuft kommer man långt.
Kram

2014-03-04 @ 19:47:39
URL: http://putzisblogg.blogspot.se/
Postat av: Alexandra

Jag försäker att tänka på det då barnen visar/berättsr något fär mig. Jag tror jag gör både och. Både berömmer o sen diskuterar för att visa mitt intresse. Hjälper barnen till att hänga byk mm säger jag nog tack, ja blev glad när du hjälpte mig, istället för att det var duktigt.

2014-03-04 @ 20:26:20
Postat av: Pernilla-mamma till Kevin, Jamie o en till i magen:)

hihihi...vilket roligt inlägg=)

jag gör exakt som dig...o när de kommer upp nån ny teori om att barnen blir sådär o sådär...så tänker jag att ja nåt måste ju diskuteras!
o de blev inte så mycket fel på mej eller min sambo så... ;)

Det e ju suuuper kul att se dom lyckas med nåt o bli suuuper stolta!!! o se deras leenden när man berömmer...

///Beröm är en typ av bedömning som skapar oro. Bakom varje beröm lurar ju hotet om kritik när något inte går lika bra. Till slut börjar barnet tro att det är sina prestationer och blir rädd för att göra fel och misslyckas, säger hon. ////

när jag läste detta så tänker jag men ger man verkligen kritik till ett barn som gör fel? inte jag i alla fall;)

så tänker jag...
o jag kommer fortsätta berömma mina barn!!!

kram

2014-03-04 @ 20:26:21
URL: http://skruttungen.blogg.se
Postat av: ida

Jag försöker låta bli den typen av beröm. Det ger signaler om att de måste prestera för att duga.

2014-03-04 @ 23:19:40
Postat av: Lene

Jag skiter i vad experterna säger. Jag berömmer både hemma hos barnen och mina arbetskamrater.
Jag tycker och tror att beröm är något bra som alla ska få höra. Både stora och små.

Tack för en bra och trevlig blogg!

2014-03-04 @ 23:32:41
Postat av: Lina

Jag berömmer mina barn. Tror att man får ett grymt självbekräftelse behov annars när man blir äldre.

2014-03-05 @ 07:02:56
Postat av: Louise

Ja jag berömmer mina barn och jag tror att de behöver det för att utvecklas.
Jag uppskattar deras teckningar oavsett om det är klotter eller en jättefin blomma.
Det är min tanke.
Om folk vill följa detta är väl upp till dem tycker jag men jag tänker dock inte sluta berömma mina barn på mitt sätt :-).

Ha en fortsatt bra dag.

2014-03-05 @ 09:33:25
URL: http://malmomorsan.se
Postat av: Emelie

Jag berömmer mina barn massor, och jag ser lyckan i deras ögon när jag gör det och de blir så stolta själva :)
Samtidigt som när de inte gör något bra så pratar jag med dom om det med..

Min mamma berömde aldrig mig utan bara klagade och var negativ till allt, hon såg aldrig när jag gjorde något bra, och kan säga att DET har satt sina spår i mig att jag aldrig fick beröm som liten.Jag har skit svårt idag för att ta emot beröm och jag ser mig själv aldrig bra, jag tror mycket hänger på det.. Så för mig är det super viktigt att göra helt tvärtemot än vad hon gör..

2014-03-05 @ 10:20:21
URL: http://ljuvligabarn.blogg.se
Postat av: Vivi

Tänker som du, ngr har skrivit att de även berömmer vuxna. Jag blir glad när jag får beröm för något som jag ansträngt mig med.

Jag talar ofta om för mina barn att de är fantastiska, med prestationer och hur de är, jag tror på att det är hur du ger ngn självkänsla. Många barn har självförtroende men inte självkänsla.

2014-03-05 @ 11:01:58
Postat av: Sandra

Vilket bra inlägg får en att stanna till och tänka efter. Jag ger barnen enormt mycket beröm, absolut inte på ett överdrivet sätt men hjälper barnen tex till med något vill man ju lyfta fram att dom är duktiga. jag är också noga med att berätta för barnen om dom gör något fel.

2014-03-05 @ 13:55:25
URL: http://charmigavardagen.blogg.se
Postat av: mammatill3mormortill10

Beröm är JÄTTEVIKTIGT.
Sluta aldrig med det.

Fick själv ALDRIG varken beröm eller kärlek under uppväxten och det har tagit tid att komma tillrätta med det.

Hälsningar Trelleborg.

2014-03-05 @ 15:55:55
Postat av: Sara

Min mamma fick inget beröm av sina föräldrar när hon växte upp och hon har inget bra självförtroende heller som vuxen.

2014-03-05 @ 19:27:23
Tack för att Du tar dig tid <3
Kommentera inlägget här:

Vad heter Du?
Är Du här ofta?

E-postadress: (publiceras ej)

Har du en blogg? Adress här, så hittar jag till dig :)

Kommentar:

Trackback