Tjoghej!
Då var det dags för "Satu´s Svar" igen då det kommit in massor av frågor. Många som har frågat samma frågor så jag skriver inte namn som ställt frågan, utan jag svarar bara på, som en text. OK?
Jag vill också tacka alla de fina mail jag får från er där ni skriver hur positiv och inspirerande min blogg är- och jag blir varm i hjärtat av att läsa hur bloggen berör er. Tack för de fina orden!
Nu kör vi! Och ni vet ju hur mitt minne kan vara nu, så hojta till om jag missat nån fråga.
Oih, vart ska jag börja...
Vi börjar med bebisen i min mage då.
Det känns fortfarande helt overkligt det här, att det bor en liten människa i mig som växer och blir allt starkare.
Ibland "glömmer" jag bort att jag är gravid, just för att jag mår så bra. Helt galet bra!
(förutom lite extra trötthet och hård mage)
Med Olivia mådde jag illa från att jag plussade tills att hon var född. Alltså- jag kräktes hela tiden, varje dag.
Jag förstår inte ibland hur jag orkade....? Så annorlunda mot denna graviditet.
Jag mådde lika illa med Nicole som med Olivia, inte alls lika mycket med tvillingarna eller Vanessa. Det här är nog den bästa graviditeten hittils, om det skulle vara såhär skulle jag ha hundra barn! Haha..
När jag var gravid med Olivia så blev jag lite avskräckt till att gå igenom en ny graviditet, för det var så himla jobbigt.
Nu blir jag lite orolig eftersoim jag inte "känner" något. Jag har trott att jag känner av bebisen ibland, men det kan lika gärna vara gaser.
Men magen växer så det är ju bra.
Ultraljudet är den 12:e december och jag ser fram emot det jätte mycket. Viktigaste är att bebisen lever, är frisk och mår bra. Jag vill ta reda på könet, jag är alldeles för nyfiken för att kunna låta bli. Jag vet att många vill ha det som en överraskning. Men jag får det som en överraskning ändå, jag har väntat i 18 veckor på det, istället för ca. 40 ;)
Jag tror att det blir en pojke (bara för hur jag mår) och Andres tror att det är en flicka.
Ska bli spännande att se vad det blir- om det ens går att se.
Namn pratade vi om för första gången igår. Ni som följt oss vet att vi aldrig är överens om något namn.
Han ratar alla namn jag väljer. och sen kommer han med ett namn och flinar sådär självbelåtet som att det ska bli det namnet och inget annat. Men jag har ett flicknamn som jag vill ha likaså ett pojknamn. Vad det är avslöjar jag senare, jag kan ju ändra mig om jag hittar något finare =) Det finns ju så många fina namn.
Boendet är det ingen panik med. Vi har 6 rum och kök. Som det är nu så har alla flickor sina egna rum och Danilo & Jonathan delar på det största rummet. Deras rum går att dela av i mitten och få bra storlek på rummet om det skulle behövas och Nicoles rum är stort så där kan det lätt bo 2 barn. Min tanke är då att Olivia och bebisen kan dela rum sen när det blir aktuellt.
Ett hus vore ju underbart, självklart- men jag älskar platsen där vi bor. Precis vid skola/dagis. Nära till Handen C och bussar/tåg. Men ett hus i framtiden har vi pratat om, bara vi hittar "rätt" hus och rätt plats och speciellt till rätt pris. Cheez va hus är dyrt nuförtiden, speciellt med tanke på hur stort vi skulle behöva för att rymma oss alla.
(---> Lottovinst- vi väntar på dig)
Och språket då.
Våra barn går på förskolan som ligger ca 30-40 meter från vårt hus. En svenska förskola men på finskt avdelning.
Jag och min familj pratar finska med varandra (inte finlandssvenska) och jag pratar finska med barnen.
Andres pratar oftast bara svenska med barnen och hans familj pratar spanska med barnen. Så dom får 3 språk. Finska och svenska flytande och lite spanska.
Någon frågade varför barnen inte umgås med sina farföräldrar lika mycket som med sina morföräldrar.
Svaret är ganska enkelt. Mina föräldrar bor ca 4 minuters gångväg från oss, min mamma är förtidspensionär och pappa är hemma ganska mycket också, så det blir mycket spontana träffar. Gå på fika efter dagis, göra saker ihop, just för att vi bor så nära så kan man bara ringa och höra om de vill komma ner till lekparken eller något.
Andres föräldrar bor i Fittja. Hans pappa jobbar, Andres jobbar. Det är svårt för mig att åka till Fittja kommunalt, det skulle ta mig ca. 1 timme dit. Och hans mamma kan tyvärr inte prata svenska, hon talar bara spanska. Jag känner att jag måste plugga lite mer på min spanska för att klara mig. =)
Jag skulle absolut vilja att dom umgås mer med varandra. Med mina föräldrar blir det bara mer spontant, efterrsom de bor så nära.
Våran "Pekka-pojke" tavla fungerar såhär:
Vi har en whiteboard tavla där vi skrivit upp barnens namn och sen följer veckodagara. Om barnen gör något dumt så blir det en varning, dvs ett streck vid namnet. Om det kommer ett streck till så blir dem skickade till rummet.
Salladsreceptet från igår- Du behöver sallad, selleri, räkor, purjolök, crabfish, citron, vitlök, salt, olja och vitpeppar.
Det viktigaste är att skala sellerin ordentligt och sedan lägga den i vatten för att få bort den starkaste smaken.
Skär sallad och purjolök, hacka crabfish och lägg på räkorna.
När salladen är färdig ska du lägga i salt, vitpeppar lite olja och citronsaft.
Voilá! Suuuupergott!!!!
Nu vaknade Olivia, dags för blöjbyte!
P.S Hojta till nu om jag glömt bort nån fråga!
Bjuder på två bilder från min blogg-mapp- Olivia försöker sno brorsans dricka
