Framtids Planer...?

Det hade kunnat vara jag som skrivit detta inlägg för jag känner precis som dig :). Jag är så oerhört tacksam att vi i dagsläget klarar av att leva på min mans inkomst så jag kan få vara mamma på heltid. Har sex barn, varav de två yngsta är hemma med mig på heltid. Känner mig enormt priviligerad som får finnas hemma hos mina fina barn. Kram Milla

Jag vet exakt hur det känns. Jag känner med dig. Men när ekonomin och nödvändiga måsten styr så är det bara att bita i det sura äpplet och köra på. Jag valde att plugga på flex på så vis så kan barnen gå korta dagar och vara lediga mycket men då får man räkna med kvälls och natt plugg och så måste man vilja utbilda sig. För mig var valet enkelt för om jag nu måste jobba så vill jag ha ett jobb med bra arbetstider och det kräver ju en utbildning. Sen tänker jag på när dom blir äldre då kan det ju vara skönt att ha någon hemma på eftermiddagen efter skolan. Det var helt enkelt bättre förr! Jag behövde aldrig gå på dagis och min mamma var alltid hemma. Men då hade man ju råd.

Lycka till allt löser sig nog men visst ger det ångest.

Du kan ju föda fler barn ännu, om du nu ändå sagt du ska ha 8 stycken :)

Jag sa som barn att jag skulle ha 4 barn som vuxen. Länge såg det ut som om jag skulle få nöja mig med 2, men sent omsider kom de sen då..mina två guldgryn.

Tyvärr måste jag också börja jobba i höst, ekonomin tillåter inte att jag e hemma...

Det är så många av oss tänker, på framtiden och vad som skall hända sedan, men tyvärr så är det ingen som vet vad morgondagen har för planer för oss, därför ,en grubblare som jag är, så försöker jag ta en dag i taget.

Tycker det är kanon att du har kunnat vara hemma med dina barn så länge, tror nog många andra som också skulle vilja göra det, men som du säger det är ekonomin som styr i dagens samhälle.

Sedan jag var liten så har jag alltid känt mig annorlunda och speceill , inte som alla andra, hade inga storslagna planer om barn och familj, utan jag ville göra något unikt.

Så jag tycker väldigt mycket om barn, och alla säger att du har så god hand med barn, och det är nog så, barn får en att le när man är ledsen och de ger så otroligt mycket, men om jag någon gång skulle få egna barn, så självklart är de välkomna, ett barn är en gåva,

Men jag har alltid varit en djurvän och älskat djur och känt att djuren har funnits där, då människorna svek, då mobbarna var som värst, då pappa drack som mest, då fanns våra katter, marsvin, kaniner och hamster ,hos dem fann jag tröst och jag bestämde mig att när jag blev stor och fick egen lägenhet och fick bestämma själv så skulle jag skaffa hund, för hund har alltid legat mig varmt om hjärtat, men vi kunde aldrig ha en egen hand, eftersom vi hade så många katter hemma, katter som folk hade dumpat och flyttat, vi kastrerade och vaccinerade, men var ofta hundvakt och gick ut med grannarnas hundar,

Och så blev det, jag och min sambo skaffade hund när vi flyttade ihop och hade jobb som gjorde det att vi kunde ha hund, och idag har vi 3, inte planerat, men ingenting vi ångrar,

Efter gymnasiet, pendlade jag till Uppsala och läste ryska, förstod snabbt att det inte var vad jag ville, något som andra ville, läste finska på universitetet i Stockholm på kvällstid, på dagtid var jag vikarie på skola och fritids, sedan fick jag vikariat på särskolans träningsskola och så givande och intressant och lärde mig så otroligt mycket, läste psykiatri på komvux då jag samtidigt jobbade på skolan, jobbade 5 år på samma skola, som vikarie, och sedan så var jag arbetslös i 2 månader, sedan fick jag jobb som lokalvårdare, städade skopunkten i bromma och i sickla, städade ett dagis på kvällstid i tyresö och coop i stuvsta på helgerna, ett intressant arbete, och varierande, och det gjorde att vi kunde skaffa våran första hund, jobbade med det 1,5 år, och sedan blev jag arbetslös igen och tänkte och kände att jag inte fick någon hjälp från arbetsförmedlingen, så fick syn på en artikel på nätet om en man som höll på med dogwalking och jag ville också prova, sedan 2006 så har jag jobbat med det, och visst det är inget man blir rik på och jag tjänade mycket mer då jag jobbade på skolan, men jag gör det som jag älskar, får vara ute mycket, umgås med massa hundar, och att få ha med sig sina egna vovvar, är guld värt, men det har gått upp och ner, ibland är det många hundar och ibland är det få, och det betyder mindre inkomst och så är det för tillfället, och visst har jag varit deppig, men det leder ingen vart, sedan augusti 2011, jobbar jag även 2 eftermiddagar på fritids, och eventuellt får jag göra det fram till sommaren, vilket vore kanon, och sedan hoppar jag in på eftermiddagar om det behövs, efter att jag rastat vovvarna, så det är vad jag pysslar med nu, visst skulle jag vilja ha massa pengar och kunna välja vad jag ville göra och kanske endast jobba 2 dagar i veckan om jag hade lust, men men, man kan ju alltid hoppaso och önska, min dröm är att kunna leva på min konst, jag älskar att måla och har gått flera kurser, men det är inte så lätt att vara konstnär, men den drömmen har alltid följt med mig under mitt liv, så om jag kunde så skulle jag vilja måla hela dagarna och umgås med mina vovvar, och kunna leva på det....det som är bra med ett jobb är att man träffar andra människor och får vara social, då jag arbetar med vovvarna, så har jag ingen att prata med förutom vovvarna, men då jag jobbar på skolan så får jag träffa andra människor och prata och det är guld värt....

Jag förstår att du tycker det är jobbigt att lämna ifrån dig dina barn och sedan kanske jobba med att ta hand om andras, varför inte vara dagmamma, då skulle du kunna ha dina egna barn hemma och så ha andra barn också och ha det som ditt jobb, kanske inte funkar, men bara en idee jag hade...jag tror att du kommer att hitta en lösning på vad du ska göra när den dagen kommer....glöm aldrig att du är en underbar och stark mamma...Kramar till dig

Åh vad jag känner igen mig i dina tankar! jag har aldrig haft något direkt drömyrke eller dröm om att göra karriär fast jag alltid haft lätt för mig i skolan och nog kunnat bli nästan vad som helst.. jag har alltid bara drömt om en familj, så att ha få varit mamma och vara hemma med mina barn har varit det allra bästa. nu ska vi flytta till Sverige så till hösten måste båda barnen börja på dagis/skola men det känns bra nu, nu har jag gjort den viktigaste biten som mamma, nu måste jag göra saker för mig också. men vad jag vill vet jag fortfarande inte fast jag har pluggat i fem år ;)

du har ju fortfarande en del tid på dig att fundera, det blir säkert bra i slutändan! själv har jag lite panik för hur det ska gå med jobb för mig när jag varit hemma så länge :S men två fantastiska barn har jag åstadkommit och det är jag stolt över!

hoppas ni hr det bra, ha en bra helg! kramar

Fint skrivet!! Som sagt du ska nog tänka lite på vad DU vill göra och ta dig dit därefter, inte alltid lätt! Men de kommer...

Ja du skulle verkligen ha en stor familj, så som du lekte med alla dina bollar som var dina barn, typ 20 stycken.. Haha.. Och alltid skulle ni rymma!?! Haha love you !

Du kan ju alltid tjäna pengar på din blogg!!!

Jag skulle också vilja vara hemma om det inte vore för att ekonomin styr för mycket :-(

Det är svårt när man inte har nåt"drömyrke". Det har inte jag iallafall, vill bara hitta nåt man trivs med! Eller kanske vinna på lotto och vara hemma jämt!! :-)



Wow 8 barn, de du!! ;-)

Tunnen niiin ton tunteen... Mulla olis vuoden päästä kans lähtö töihin... Ja voi kamala,miten nyt voikin ahdistaa!!

Mun sydän tulee itkemään kun joudun luopumaan tästä ihanasta kotiäidin roolista.... Ja sitten vasta itketäänkin kun joudun viemään lapset päiväkotiin :( :(

Niinkuin kirjoitit niin jos voisi tehdä osa aikasta työtä niin ei tartteis olla lasten luota koko päivää poissa....



Oi,kamala mull tulee nyt jo itku kun kirjoitankin siitä että en saa olla lasten kanssa kotona!! Byyyh...

Suunnitelmathan meni ihan sekasin kun vielähän mun piti saada nauttia tästä kotona olemisesta mutta ei niin ei!

Hej Satu,

intressant inlagg och kul att se att sa manga har svarat. Jag maste ju saga att jag ar lite forvanad att det dock verkar som manga vill vara hemma. Jag har tyvarr alltid fatt intrycket och alldeles for manga kommentarer som tyder: Va, ar du BARA hemma?? Nar ska du borja jobba? Vill du inte ha ett eget liv? I Sverige ar det normalt inte accepterat att vara hemmafru/hemmamamma, det ar fult pa nagot satt och inte lika vardesatt som om man gor karriar utanfor husets vaggar.



Har i USA ar det sa att det ar helt acceperat att vara stay at home mom. Mannen tjanar mycket mer an vad man som kvinna gor och kan forsorja familjen. Dock ar det inte svenska arbetstider och knappt overtid etc...Har ar det helt andra forhallanden, mannen (inte bara min aven om han har extrema jobbtider) jobbar ofta 12-15 timmar om dagen, ofta 6 dagar i veckan och kvinnan ar hemma tar hand om hus,hem och barn. Det ar inte direkt sa att man delar pa hemmajobbet, det ar kvinnans ansvar da hon jobbar inom hemmets vaggar, mannen jobbar utanfor hemmets vaggar. Med det sagt menar jag inte att inte mannen ocksa kan gora saker hemma, men inte som i Sverige att allt ska vara sa himla jamnstallt att man inte ens far valja sjalva i familjen vem som ska vara foraldraledig utan att samhallet ska bestamma at en...det tycker jag ar skandal!



Men men, hursomhelst sa ar det acceperat har att vara hemma, man jobbar ocksa, man tar hand och fostrar barnen, manga ar hemma ocksa for att det ar sa himla dyrt med dagisavgifter, har finns inte nagra maxtaxor precis som i Sverige..:)Skulle jag i dagslaget borja jobba skulle over 80% av min lon ga till dagis...Da far man tanka pa om det lonar sig eller inte! For oss inte! Jag ar stolt over att kunna vara hemma med mina barn, kunna folja deras utveckling och inte behova hora fran dagispersonal att idag sa han det eller idag gjorde hon sa....jag har sjalv varit dar och tagit del av varje litet framsteg i utvecklingen



Jag vet att i Sverige har manga inte nagot val och det ar jattesynd och jag domer absolut inte dom som behover/vill ha barnen pa dagis, men tyvarr ar det inte lika accepterat att mamman ar hemma som det ar har i USA och i manga andra lander.



Ibland kan jag visst kanna att hjalp jag har inte jobbat pa manga ar nu, och min utbildning gar till spillo. Jag ar utbildad inom hotellbranchen och jobbade som hotell i Schweiz, Tyskland och dar jag aven jobbade som hotellchef under flera ar. Har jobbat pa foretag som saljare for utlandsavdelningar och haft mycket med kundtjanst och personalavdelningen att gora. Jag har utbildning, men "anvander den inte" just nu, men jag kan alltid falla tillbaka pa det och bygga mer pa det nar barnen en dag ar stora nog och inte "behover" mamma hemma lika mycket. Da vi ju flyttar runt inom min mans jobb passar det bra att jag inte behover jobba och byta jobb etc hela tiden heller.



Hoppas att du en dag kan jobba med nagot som du kommer att trivas inom. Aven om du eventuellt "bara" jobbar halv eller deltid for att fa mer tid till familjen!

Kramar

har du inget jobb du kan gå tillbaka på?? skönt gå hemma så länge ??!!



De kommer bli brist på yrke inom vården kanske ska skola om dej till uska kanske?

Förstår hur du känner!! För oss är det också ekonomin som styr. Samtidigt som jag gärna vill komma ut och jobba, för jag ju min drömutbildning. Du kanske ska plugga vidare? Du skulle ju passa perfekt som barnsköterska. TÄnkte på dig när jag såg ett jobb ute här uppe i Västerbotten. Ett jobb på neo :-) och ett på ivf klinik :-). Jag blev så sugen själv... tänkte det skulle vara underbart att jobba där när man har så mycket personlig erfarenhet. Jag är ju fortfarande arbetslös, jobbar bara timmar ibland, det är tungt. Men samtidigt får jag ju chans att vara hemma lite längre med barnen när jag inte jobbar. Jag lämnar dom 15 h i veckan och då ska jag söka jobb. Har ni tänkt skaffa fler barn? Tror säkert att ni skulle orka med det, för du verkar vara en helt otroligt stark kvinna och mamma! VI funderade på fler barn, men jag känner att jag är för gammal nu och att min kropp nog inte klarar en till graviditet. Hoppas du kommer fram till nån lösning. Tiden går alldeles för fort.. håller med dig! Kramar

Jag skulle absolut kunna vara hemma med mina barn i flera år om det vore så. Tyvärr så styr ju ekonomin en hel del som du säger! =/

Jag tänkte bara höra ni löste det med barnvagn när barnen va mindre?

Jag behöver lite tips och råd! :)

Jag har arbetat sen Isak var 14 månader, hade inte råd att vara hemma längre men ibland kan man ju fundera på vad man gör här i storstan där boendet är så himla dyrt så alla pengarna går till att betala räntor på lån och avgifter... Jag arbetar som fritidspedagog så lönen är inte den bästa, sambon arbetar i kundtjänst på ett litet företag, vilket inte heller är någon guldgruva direkt.

Jag kan bli imponerad av familjer där man lyckas få ihop det ekonomiskt så att man kan vara hemma länge, som ni tex. Ni bor stort, reser och barnen får allt de behöver + att du är hemma med dem, bra jobbat!

Kunde varit jag som skrev ditt inlägg. Känner precis som du och paniken finns hela dagarna, alla tankar på hur det ska gå sen när jag börjar jobba. Visst vill jag jobba och tjäna pengar men som vad?? Vad ska jag jobba med?? Vem vill ha mig med 4barn och den äldsta 6år?? Har varit arbetslös till och från, nu har jag inte varit ute på arbetsmarknaden över 7år så vem vill ha mig och arbetslös vill jag INTE bli. Har nu läst alla komentarer som du fått och tycker att det känns skönt att det finns flera som jag. Känner mig lite ensam i mina tankar men inte längre.Till hösten ska jag "ut" i livet och jag funderar just nu på att plugg apå distans men frågan är bara VAD? Håller tummarna att det löser sig för dig och alla andra.