Idag vaknade jag och bestämde mig för att just idag ska allting vara bra, jag ska vara glad, ha massa tålamod och inget eller ingen ska rubba mitt humör. (precis som morbror lasse säger att man ska göra)
Tjena. Det funkade i sisådär 15 minuter, barnen tyckte något annat. Jag försökte verkligen ha tålamod! Men Nicole hade vaknat på fel sida av sängen och inget var bra, så det var en massa gnäll hit och gnäll dit. Jonathan är busigast och ska göra allt som han inte får göra, så dom retade sig på varandra heeela tiden. Jag kan ta mycket, men gnäller man hela tiden så får man till slut nog, man tappar själv humöret. Som om det inte var nog att sänka humöret med så fick jag världens huvudvärk igen. All ljus gjorde så ont, och jag höll på att kräkas.
Ändå tog jag mig ut med allihopa- för deras skull. Då började Nukke gnälla och tjatat om att hon ska minsann äta kakor precis innan middan, and she went on and on and on, and on.

Barnen tittar på byggplatsen som fortfarande väcker oss på morgarna. Skönt att slippa de där snart!



Efter lunch så la jag grabbarna och bestämde mig för att tjejerna och även jag behövde sova lite, så kanske alla vaknar på bättre humör. Jag tog en alvedon, Det var tjat och gnäll om att dom inte ville somna, men när dem gav upp somnade de som stockar och så sov vi i över 2 timmar!!!

När vi hade vaknat så blev vi bjudna hem till syrran. Och eftersom jag hade ca 2-3 timmar att döda tills vi skulle träffa Andres så tackade vi ja och gick över. Phew vilken lättnad!
Så fort vi är nånstans så är alla hur snälla som helst!
Varför kan dom inte alltid vara sådär?
Hemma trotsar dom mig hela hela tiden. Grannarna tror säkert att vi är helt galna så mycket ljud som kommer från oss ibland? (fast vi är inte dem enda kan jag säga...)

Peter höll på att göra pannkakor åt hela gänget medans jag och syrran möblerade om i Felicia och Dewins rum.
Barnen lekte och röjde.


Syrran möblerar


Jonathan och Danilo hittade Dewins billåda...


Jag tror att Danilo var lite sugen på Dewins bilar, han stoppade nämligen ner flera bilar i sin blöja.....


Tjejerna har intagit sina vanliga platser vid bordet i väntan på pannkakor


Panncake-time!


Anna berättade att "Kockis" älskade pannkakor, men att han tyckte om dem såhär mycket visste jag inte!
Han slukade i sig, och helt själv också, vilket han inte brukar få göra!


Jonathan åt också med god aptiti. Han har blivit jätte duktig med mat, han äter som en häst.


När Andres var klar för dagen i vår nya lägenhet så kom han och hämtade mig till affären. Barnen ville stanna kvar och leka- förutom Kockis. Han har blivit en morsgris (förutom Annas pojke) så han fick följa med oss, och han NJÖT att få vår fulla uppmärksamhet! På tal om hur skönt och lungt det var att gå med bara ett barn...
Borde vi gör oftare, både för våran och för barnens skull. Det är viktigt med lite egentid iblnad, om det bara så är till affären.




En mysig kväll!